Två andra avtal med stor betydelse

Frihandelsavtal Samtidigt som EU och USA förhandlar med varandra om ett nytt frihandelsavtal är båda parter i slutfasen av att ratificera två andra stora avtal. Dessa kan komma att påverka resultatet av TTIP-förhandlingarna.
10 dec 2015
Henrik Horn, Institutet för näringslivsforskning. Foto: Karl Gabor

Henrik Horn, Institutet för näringslivsforskning. Foto: Karl Gabor

För en månad sedan presenterades ett fullständigt textförslag för TPP (Trans-Pacific Partnership), ett avtal mellan tolv länder runt Indiska Oceanen. Avtalet har varit under förhandling i sju år, och ska nu ratificeras av samtliga länder innan det börjar gälla. En skillnad mot TTIP är att för TPP är en reduktion av traditionella handelshinder som tullar en viktigare komponent.

– TPP-länderna är sinsemellan väldigt olika. Å ena sidan har du Japan, Kanada och USA som är stora utvecklade ekonomier. På andra sidan skalan har du till exempel Vietnam, som knappt är en marknadsekonomi. Så det är klart att det finns mycket mer att hämta där vad gäller tullavveckling, särskilt när det gäller de fattigare länderna, säger Henrik Horn, professor i internationell ekonomi.

Men avtalet kommer på andra sätt att ha stor inverkan på TTIP eftersom det är ett så pass omfattande avtal som rör flera väldigt stora ekonomier.
– Och om nu TPP ratificeras så ställer det också ett tryck på EU att verkligen få till ett avtal med USA, säger Henrik Horn.

Avtal med Kanada har mött mycket kritik

Förra året färdigförhandlades också CETA (Comprehensive Economic and Trade Agreement) mellan Kanada och EU. Innan avtalet kan ratificeras ska texten dock gås igenom noggrant och dessutom översättas till samtliga 24 officiella språk i EU. Det gör att de omröstningar i EU-parlamentet och i Europeiska rådet som krävs för en ratificering inte väntas ske förrän till våren.

Avtalet har mött mycket stor kritik i Europa, i de tyska demonstrationer mot TTIP som lockade flera hundra tusen personer ut på gatorna under hösten så fick protester mot CETA en lika stor plats. Det spekuleras också i att en eventuell ändring av tvistlösningsmekanism i TTIP skulle göra det svårt att behålla en mer traditionell form av ISDS i CETA.

– Kanada skulle ju kunna fråga sig vad som egentligen är skillnaden mellan dem och USA, varför ska ISDS finnas med i det ena avtalet och inte i det andra? Det är ju också ett skäl som EU-kommissionen fört fram för ISDS tidigare, att det blir svårt att motivera varför det ska inkluderas i andra avtal om nu TTIP inte innehåller det, säger Henrik Horn.

Det talas ofta om att TTIP kommer att stå som modell för framtida avtal. Henrik Horn menar att med tanke på hur stort det är så är det troligt att det kommer att få en central roll.

– I och med att det omfattar en så pass stor del av världens handel och investeringar, och med tanke på all den möda som läggs ner på förhandlingarna så kan det mycket väl bli så. Det är ju trots allt ett avtal mellan världens två mest avancerade ekonomier så det kommer säkert att bli normbildande.

10 dec 2015
Kommentera
Kommentera

Kommentera artikeln

Vi vill gärna få frågor, kommentarer och reflektioner om våra artiklar! Arbetsvärlden förhandsmodererar artikelkommentarer, vilket gör att det kan dröja en stund innan din kommentar dyker upp. Håll dig till ämnet, och håll en god ton. Vi föredrar om du anger ditt riktiga namn, men du måste inte.

Nyheter
De viktigaste nyheterna två gånger i veckan