Var femte patient på äldreboenden har inte fått någon läkarbedömning under coronapandemin, visar IVO:s granskning av äldreomsorgen. Av de som inte fått någon läkarbedömning har 40 procent inte heller fått någon bedömning av sjuksköterska.
Ingen region får godkänt vad gäller att säkerställa behovsanpassad individuell vård för äldre på särskilda boenden.
Beslut om och genomförandet av vård i livets slutskede, palliativ vård, har heller inte skett enligt gällande regelverk. I flera fall har palliativ vård inletts utan att det framgår att något beslut fattats av legitimerad läkare i samverkan med legitimerad sjuksköterska efter en individuell bedömning, skriver IVO.
– Det är alarmerande. Beslut om palliativ vård ska föregås av ett brytpunktssamtal mellan patient och läkare, säger Emma Spak, nationell samordnare för nära vård på SKL.
Regionerna ska redovisa åtgärder och planerade åtgärder för IVO senast den 15 januari. Enligt Emma Spak har förbättringsarbetet dock pågått hela tiden och regionerna har gått samman för att ta fram stödmaterial, exempelvis till läkare som jobbar mot äldreomsorgen.
– Vi får kontinuerlig information från vårt nätverk med medicinskt sakkunniga sjuksköterskor i kommunerna som meddelar att samverkan med läkare blir bättre. Det är viktigt att patienter på äldreboende får individuella bedömningar eftersom vården ska utgå från behov. Det är också viktigt att patientens vilja framgår, säger Emma Spak.
Det blir väldigt mycket här-och-nu-arbete från dag till dag
Enligt fackförbundet Vision, som organiserar många chefer på äldreboenden, ligger en stor del av förklaringen till bristerna som IVO funnit i just dålig samordning mellan de olika aktörerna inom äldrevården, sjukvården och regionerna.
– Den snabba lösningen man måste få till nu är att äldreboendena, kommunerna och vårdgivarna som regionerna har ansvar för sätter sig ner och samordnar arbetet under pandemin, säger Jonas Karlsson, strateg i chefs- och ledarskapsfrågor på Vision.
Han får medhåll från Vårdförbundets Vårdstrateg, Annika Wåhlin, som också pekar ut haltande samordning mellan olika huvudmän och mellan professionerna som ett problem som måste åtgärdas. Men hon pekar också ut bristen på medicinsk kompetens ute i kommunerna:
– De kommuner som klarade sig bäst i våras var de som hade en legitimerad sjuksköterska närvarande på varje ledningsnivå, hos enhetschef, områdeschef och förvaltningschef. Smittskyddsarbetet och krisplaneringen fungerade bättre, säger Annika Wåhlin.
Slog larm tidigt
Hon berättar att Vårdförbundet också tidigt fick signaler från sina medlemmar att man på äldreboenden runt om i landet tolkade behovet av minskade kontakter som att också minska på läkarkontakterna, snarare än att sätta in distanslösningar, någonting facket slog larm om till Socialstyrelsen.
Jonas Karlsson på Vision påpekar att cheferna inom äldreomsorgen har väldigt lite tid åt planering, vilket leder till att arbetet med smittskyddet och vården påverkas negativt.
– Det blir väldigt mycket här-och-nu-arbete från dag till dag. Arbetsgivarna måste analysera hur man organiserar chefernas arbetssituation, säger Jonas Karlsson.
Fackförbundet Vision har låtit sammanställa statistik över hur många medarbetare per chef som finns i olika branscher. Vård och omsorg och sociala tjänster har de allra största genomsnittliga arbetsgrupperna på arbetsmarknaden, med 28 medarbetare per chef. Genomsnittet för hela arbetsmarknaden är 16 medarbetare per chef.
Mer smitta med många timanställda
Enligt en enkät från Smittskydd Stockholm från i somras framgår också att äldreboenden i Region Stockholm som drabbats av covid-19 har en högre andel tim- och bemanningsanställda.
– Om man jobbar med fler fast anställda är det lättare att kompetensutveckla, det är lättare att kommunicera och arbetet blir mer förutsägbart, säger Jonas Karlsson.
I en chefsenkät som Vision genomfört i april bland 570 äldreomsorgschefer framkommer stor oro bland cheferna gällande covid-19. Bara 38 procent av cheferna uppgav sig ha tillräckliga resurser för att förebygga smittspridning fullt ut, och bara hälften av cheferna uppgav att de ens hade tillräckligt med skyddsutrustning.
Flera av enkätsvaren vittnar om en ohållbar situation:
”Har 50 anställda plus timvikarier att ansvara för upp delat på 5 verksamheter. Varav en inom HSL vilket uppdelas i ssk och rehab. Under dessa tider övermäktigt”
”Det som är tufft för en enhetschef är att man två till tre dagar i veckan får vidarebefordra länkar och brev från övre chef där det alltid i slutet står: ”är du orolig prata med din chef”. Har man 59 personal som alla är jätteoroliga, var tar jag vägen själv?”
När Arbetsvärlden frågar Emma Spak, nationell samordnare för nära vård på SKL, om vad som vore ett rimligt antal medarbetare per chef inom äldreomsorgen får vi inget tydligt svar, annat än att hon betonar att det är viktigt att cheferna har tid för planering.
Utifrån samtal med Visions chefsmedlemmar inom äldreomsorgen har Jonas Karlsson dock fått bilden av att man är bättre rustad nu än vad man var i våras.
– Man har haft tid att förbereda sig och de allra flesta har fått delarna på plats. Samtidigt måste man komma ihåg att när covid-19 finns i samhället så kommer det att vandra in på äldreboendena. Det här är inte vårdinrättningar utan boenden där man bor och har sina liv, säger Jonas Karlsson.