EU-fond för journalistik – efter mord på granskande reportrar Alice Bah Kuhnke (MP) och Malin Björk (V) välkomnar att EU-parlamentet antagit flera krav för att stärka den oberoende journalistiken. Foto: TT.

EU-fond för journalistik – efter mord på granskande reportrar

Mediepolitik EU måste inrätta en permanent fond för oberoende och undersökande journalistik. Det kräver EU-parlamentet i en mediepolitisk rapport som antogs på onsdagen. Parlamentarikerna vill också se åtgärder mot desinformation och hatpropaganda som är ett hot mot demokratin.
Carl von Scheele
26 nov 2020

– Jag har jobbat hårt för att rapporten ska ge journalister bättre förutsättningar, i synnerhet undersökande journalister och kvinnliga journalister som granskar makten, och som utsätts för hot och hat och direkt våld, säger Alice Bah Kuhnke, EU-parlamentariker för Miljöpartiet.

Hon sitter i det utskott som förberett rapporten och är själv ansvarig för parlamentets arbete med EU:s program för rättigheter och värden.

– Mediernas oberoende och styrka är inget vi kan ta för givet utan måste arbeta för att försvara.

Rapport om stärkt mediefriheten och ökat skydd av journalister antogs av EU-parlamentet under onsdagen med röstsiffrorna 553 för, 54 emot och 89 som avstod från att rösta.

Parlamentet har därmed antagit en rad krav på åtgärder för att stärka den fria, oberoende journalistiken och stödja mångfalden i medierna samt garantera public service oberoende från statsmakterna.

Enligt det pressfrihetsindex som Reportrar utan gränser sammanställer varje år skiljer mer än hundra placeringar mellan medlemsstaterna i unionen. Medan de nordiska länderna ligger i topp hamnar Bulgarien i botten.

Den stora skillnaden ses som ett problem. I Ungern har regeringspartiet tagit omfattande kontroll över medierna, i Polen växer problemen och därtill har två journalistmord ägt rum inom EU på senare tid.

I båda fallen, maltesiska Daphne Caruana Galizia 2017 och slovakiska Ján Kuciak 2018, handlar det om undersökande reportrar.

– Huvuddelen av rapporten tar ställning för mediernas frihet och ökat skydd av journalister. Det faktum att vi har haft två journalistmord i EU är en så brutal verklighet att bara det i sig motiverar ett omtag i frågan, säger Malin Björk, EU-parlamentariker för Vänsterpartiet.

Den granskande journalisten Daphne Caruana Galizia mördades med en bilbomb på Malta 2017. Mordet har lett till omfattande protester i önationen. Foto: AP Photo/John Borg

Hon är inte helt okritisk till rapportens innehåll, men har röstat för den i både parlamentet och det utskott där den behandlades. Vissa skrivningar anser hon vara problematiska, men det vägs upp av andra delar som till exempel kraven kring självständiga och oberoende medier.

I rapporten konstateras att situationen för oberoende journalistik har försämrats, både på grund av tekniska omvälvningar och en allmän ekonomisk kris. Det utsatta läget har förvärrats av coronapandemins effekter i mediesektorn.

Initierades efter mord på journalister

Det är av största vikt att inrätta en permanent europeisk fond för oberoende och undersökande journalistik, enligt rapporten. Det måste ske inom EU:s nästa budgetram för åren 2021 till 2027, betonar EU-parlamentet.

Alice Bah Kuhnke betecknar en sådan insats som helt avgörande.

– Men kommissionen måste framförallt säkerställa att inga EU-medel får finansiera statskontrollerad media som sprider politisk propaganda. EU-stöd ska gå till oberoende media.

Hon tar också upp att det finns andra medel som kan stödja den oberoende journalistiken. I förslaget till långtidsbudget finns ekonomiskt stöd till demokratifrämjande insatser inom ramen för bland annat “programmet för rättigheter och värden”, konstaterar Kuhnke.

– Jag har i rollen som ansvariga för hela parlamentets arbete med just detta program, säkerställt en fördubbling av finansieringen till programmet som bland annat kan underlätta för fri- och oberoende journalistik.

Rapporten inleds med konstaterandet att mediernas frihet, mångfald och oberoende samt journalisternas säkerhet är mycket viktiga för EU:s och medlemsstaternas funktionssätt. Undersökande journalistik bör särskilt beaktas i kampen mot korruption och administrativa missförhållanden i EU, skriver man.

Kvinnliga journalister särskilt utsatta

Hatpropaganda och desinformation utnyttjas allt oftare för politiska syften och som verktyg för att öka den sociala polariseringen, framhåller rapporten.

Globalt sett är förtroendet för nyheter lågt. Bara 49 procent av de tillfrågade i 2019 års ”Digital News Report” från Reuters Institute hyste förtroende för de nyhetsmedier som de själva använda. Förtroende för nyheter som hittats genom sökning är 33 procent och på sociala medier 23 procent, enligt institutets kartläggning.

Nyheter

En direkt känga till Ungern och Polen

EU-parlamentets rapport tar också upp att kvinnliga journalister är särskilt utsatta för våld och sexuella trakasserier, inte minst på nätet. Men är 70 procent av de kvinnor som jobbar inom medierna har utsatts för mer än en typ av trakasserier, hot eller angrepp online.

I den omfattande rapporten beskrivs även situationen för public service i EU:s medlemsländer. Den fördömer försök av statsmakter att ta kontroll över public service och vänder sig mot att radio och tv i allmänhetens tjänst blivit ett verktyg för regeringsvänlig propaganda i vissa medlemsstater.

Finansiering av public service måste ske från källor som är oberoende från politiska beslut, kräver parlamentet.

– Det jätteviktiga skrivningar om att man inte ska politisk kontrollera public service och dessa är en direkt känga till Ungern och Polen. Man borde ha skrivit vilka länder som åsyftas, säger Malin Björk.

Rapporten efterlyser också bättre skydd av journalister från polis och andra brottsbekämpande myndigheter, liksom bättre skydd av person som är journalisternas källor.

Carl von Scheele
26 nov 2020
Kommentera
Kommentera

Kommentera artikeln

Vi vill gärna få frågor, kommentarer och reflektioner om våra artiklar! Arbetsvärlden förhandsmodererar artikelkommentarer, vilket gör att det kan dröja en stund innan din kommentar dyker upp. Håll dig till ämnet, och håll en god ton. Vi föredrar om du anger ditt riktiga namn, men du måste inte.

Nyheter
De viktigaste nyheterna två gånger i veckan