I fredags möttes ett antal EU-länder på den svenska regeringens initiativ i ett nytt försök att stoppa direktivet om minimilöner. Det var en brokig samling länder med skilda bevekelsegrunder för sitt motstånd mot EU-kommissionens initiativ till reglering av de lägsta lönerna.
Sverige och Danmark, men också Österrike, reglerar detta i kollektivavtal och låter parterna sköta frågan. I Nederländerna och Irland är de lagstadgade minilönerna bland de högsta i Europa och ligger på över 100 kronor i timmen, enligt EU-kommissionen.
Men i sällskapet befann sig också högerpopulistiska ministrar från Polen och Ungern, som bedriver en antifacklig politik. Länderna har mycket låga minimilöner och facken i dessa länder ser ett tvingande EU-direktiv som mycket viktigt.
Direktiv skulle förändra fackens ställning
Mötet utmynnade i en uppmaning till EU att utfärda en icke-bindande rådsrekommendation om minimilönerna i stället för ett tvingade direktiv.
De nio undertecknarna begärde också att den rättsliga granskningen av förslaget till direktiv ska offentliggöras, vilket inte är brukligt enligt brevet. Rådets rättstjänst granskar just nu om direktivet är förenligt med EU:s grundtraktat.
– Det är viktigt att kunna samla många medlemsstater för att kunna påverka frågan, säger arbetsmarknadsminister Eva Nordmark i ett uttalande.
Ett bindande direktiv skulle för de högerpopulistiska regeringarna i Polen och Ungern innebära att man måste ändra förhållningssätt gentemot facket. I förslaget från EU-kommissionen finns regler som tvingar regeringar med lagstadgade minimilöner att sätta dessa i dialog med arbetsmarknadens parter.
Högerpopulistiskt motstånd mot höjda minimilöner
I direktivet finns också regler som tvingar regeringar att stimulera och understödja kollektivavtalsförhandlingar. Om kollektivavtalen täcker mindre än 70 procent av löntagarna måste sådana åtgärder sättas in.
Ungern och Polen har inte bara låga minimilöner på 28 kronor i timmen respektive 35 kronor i timmen. I länderna ligger kollektivavtalstäckningen på 20 procent eller lägre.
Den ungerska regeringen sätter i praktiken minimilönerna ensidigt, enligt Balázs Bábel, internationell sekreterare i metallfacket Vasas.
”Vi har inget inflytande på minimilönerna. Vi har krav, men till sist är det regeringen som beslutar” sa Balázs Bábel i höstas till tidningen Lag & Avtal.
I Polen har det högerpopulistiska regeringspartiet Lag och rättvisa, PiS, tagit över en del av fackets frågor. Syftet är att avväpna facken och minska deras möjlighet till mobilisering av medlemmarna, enligt rapporten ”Facklig höst i Europa”, utgiven av Arena Idé.
Svensk linje än så länge inte framgångsrik
Den svenska regeringen har fått kritik av parterna för att inte agera tillräckligt kraftfullt utan ”snarare med försiktighet och passivitet”. Regeringen måste vara mycket mer aktiv i arbetet med att påverka andra medlemsländers regeringar, krävde parterna.
Arbetsmarknadsministerns initiativ till möte och brev kan ses som ett svar på kritiken.
– Regeringen kommer fortsatt att agera med full kraft för att förslaget från EU-kommissionen inte ska äventyra den svenska kollektivavtalsmodellen och parternas ansvar för lönebildningen, säger arbetsmarknadsminister Eva Nordmark i ett pressmeddelande efter mötet.
Däremot har hon inte lyckats samla tillräckligt många länder i motståndet för att kunna bilda en så kallad blockerande minoritet mot direktivet. För det krävs att länder som representerar 35 procent av EU:s invånare motsätter sig direktivet. De nio undertecknarna har tillsammans nära 22 procent av EU:s befolkning.
De nio undertecknarna av brevet är: Sverige, Danmark, Polen, Ungern, Estland, Nederländerna, Irland, Malta och Österrike.