Vårdarbetsgivarna: Hälften förlorar och hälften vinner på nya ob-modellen

Från den första januari 2027 får sjuksköterskor i privat sektor sänkt ob-ersättning, under förutsättning att de inte tjänar mer än 50 000 kronor. Detta efter att Vårdförbundet och Almega Vårdföretagarna kommit överens om en ny modell för ob-ersättning.

För de som har en lägre grundlön kan det leda till en inkomstförlust på upp till flera tusen kronor i månaden. Enligt Vårdförbundet är det bara mellan 60 och 70 personer som riskerar råka illa ut. 

Motparten Almega gör dock en lite mindre konservativ bedömning.

– Det är ungefär hälften som tjänar mer och hälften som tjänar mindre. Hälften kommer förlora och hälften kommer att vinna. Det är de som förlorar som är missnöjda. Men på sikt kommer alla att vinna, säger Per Östlund, förhandlingschef.

Almega: Lön under 45 000 kronor är ovanligt

Enligt den nya modellen förlorar de som ligger lägst i lön mest. För en sjuksköterska med 33 000 kronor i grundlön sänks ob-ersättningen med drygt 35 procent. För en med 40 000, närmare 22 procent.

– Det är ju så med sjuksköterskor att det är den gruppen som har högst löneutveckling. Det har ju varit en sådan brist på dem. Det är nog inte jättevanligt att hitta någon som ligger under 45 000 någonstans, säger han.  

Men det är inte en bild som de sjuksköterskor som Arbetsvärlden varit i kontakt med delar. Flera av dem frågar sig varför inte modellen kunde utformas så att ingen fick direkt sänkt ob. Att bara de som tjänar över 50 000 får höjt. 

– Då skulle det kosta mer. Vi har gjort det här för att vara kostnadsneutralt, för att hitta en lösning alla kan leva med. Det var det här vi kom fram till. Sedan gjorde vi ju inte heller överenskommelsen vid en reguljär avtalsförhandling, säger Per Östlund. 

Fick inte kosta arbetsgivarna

Att avtalet skulle vara ”kostnadsneutralt”, det vill säga inte kosta arbetsgivarna mer, var ett krav från Almega.

– Det här har varit en långvarig önskan från Vårdförbundet. Vi har varit emot  det av skälet att det är lättare att budgetera krontalen. Men sedan enades vi om att göra det, men på ett konstnadsneutralt sätt och inte räkna av det från löneutrymmet.

Vårdförbundet, som kallar modellen för ”en historisk framgång”, argumenterar för att den verkliga vinsten är långsiktig. Med tiden kommer lönerna automatiskt driva upp ob-nivån.

Det är smart, tycker även Almega. 

– Om 10 år är man hemma, då kommer man börja tjäna. Det är klokt av dem och därför har vi gått med på det. Om det är det är bra eller rättvist kan man alltid diskutera. Någon vinner och någon förlorar. Men även om det tar tio år innan man är ikapp tror jag att för hela kollektivet kommer det nog vara en vinnande historia. 

Ni känner ingen oro över en personalflykt till regionala arbetsgivare?

– Hittills har vi inte upptäckt några sådana tendenser. Om det blir problem att rekrytera så får vi förhålla oss till det då, säger han.

Skulle det uppstå problem är han övertygad om att det går att komma överens med Vårdförbundet om en korrigering. Men han säger också att Almega heller inte har något principiellt emot att enskilda vårdföretag kommer överens om lokala avtal med högre beräkning av ob-ersättningen, eller till och med behåller den gamla modellen.

Axel Green

Kontakta skribenten

9 nov 2026 | 06:30

Kopierat till urklipp

Facebook X Email

Relaterad läsning

Lönerna i vården

Vårdförbundets ”rejäla OB-lyft” blir sänkning för tusentals

29 okt 10:58 Axel Green

Val 2026

Facken om förstatligad vård: ”Rökridåer”

8 sep 06:30 Rickard Jakbo

Val 2026

Nästan hälften av svenskarna beredda att avstå flygresor

18 aug 06:15 Susanna Lundell

Arbetsförmedlingen

Polisen inleder förundersökning mot Arbetsförmedlingen efter självmord

2 sep 10:18 Sandra Lund