Kvinnor har varit senare med att hoppa på AI-tåget än män. De väntar ofta på att arbetsgivaren ska säga till dem att de ska gå en utbildning. Männen däremot var tidiga med att testa och lära och därför snabbare hamnar på ledande positioner. Det menar Elin Eriksson som är medgrundare för Women in Tech i Sverige.
Trots att fler män än kvinnor har ledande poster för AI ute på företag och organisationer., så finns också många företag som idag vill ha med kvinnor i innovationsteamet och inser vikten av att tänka på jämställhet och mångfald när de sätter ihop arbetsgrupper.
Stora klyftor i AI-användandet
Arbetsvärlden har låtit Novus ställa frågor till svenskarna om hur de ser på AI på jobbet. Kvinnor tycks tro på AI:s omformande kraft i något högre utsträckning än män. Deras reaktion är i något lägre utsträckning än männen att använda AI på jobbet, men istället är de mer nyfikna än männen.
Elin Eriksson oroas när hon tar del av Arbetsvärldens siffror.
– Hela 81 procent av kvinnorna tror att AI kommer att påverka deras jobb. Ändå är det bara 19 procent som svarar att de faktiskt redan använder AI mer. Det är ett gap på 62 procentenheter mellan insikt och handling. Det är verkligen oroväckande.
Women in Tech
Women in Tech i Sverige startade 2014 som ett initiativ från näringslivet och skapades för att få in fler kvinnor i techteamen ute på företagen. Efter bara ett år engagerade sig flera tunga bolag och numera är det omvandlat till en ideell förening med två heltidsanställda, två som arbetar deltid och flera som arbetar ideellt. Idag har de över 50 företagspartners och över 35 000 medlemmar. Syftet är att få in fler kvinnor i Tech och behålla de som finns där. Det gör de genom nätverk, inspiration och förebilder.
Men nyfikenheten är positiv.
– 25 procent av kvinnorna uppger att de aktivt visar nyfikenhet i sitt jobb, något fler än männen. Det rimmar väl med vad vi ser i vår community. Bland kvinnor som redan jobbar i techbranschen ser vi att många är mycket aktiva kring att själva söka vägar framåt i det nya AI-landskapet och utmanar bilden av att kvinnor skulle vara passiva inför AI.
Nytt lärande eller jobb saknas i datan
Elin Eriksson anser också att Arbetsvärldens Novusundersökning saknar svarsalternativ som fångar strukturell rörelse och människor som söker ny utbildning, byter roll eller tar eget ansvar för kompetensutveckling utanför jobbet.
– De som faktiskt gör det, osynliggörs i statistiken. Vår community är ett tydligt exempel på det.
Elin Eriksson menar att Novus-siffrorna inte fångar viljan utan förutsättningarna.
– Och det är ytterst ett struktur- och arbetsgivarproblem snarare än ett attitydproblem.
Nyfikenhet omvandlas inte alltid till lärande
Problemet, menar Elin Eriksson, är snarare att nyfikenhet inte alltid eller hos alla omvandlas till självinitierat lärande.
– Enligt både PwC:s ”AI Jobs Barometer” och Internetstiftelsens ”Svenskarna och internet” gör männen mer på eget initiativ, medan kvinnor i högre grad väntar på att arbetsgivaren ska initiera lärandet och visa på nyttan, säger hon.
– Det rimmar ganska väl med vad vi ser i övrigt. Kvinnor väntar med att söka ett jobb tills de uppfyller 85 procent av kraven, män söker när de uppfyller 50 procent, säger Elin Eriksson.
Hon menar att män var snabba med att börja använda AI och att de därigenom fick ett försprång som därför oftare gett dem höga positioner och en bättre löneutveckling.
– Kvinnor förvärvar kunskapen i lägre takt och premieras då inte för det lönemässigt i samma utsträckning.
Logiskt att kvinnor vill reglera och skydda
När det gäller hur Sverige kan säkra en god framtida arbetsmarknad är könsskillnaderna mer uttalade i Arbetsvärldens undersökning. Elin Eriksson reagerar på några mönster.
– Kvinnor efterfrågar i högre grad skyddsnät och institutioner. Mer reglering av AI, fungerande arbetsförmedling och trygg a-kassa. Det är inte förvånande sett till vad vi vet om vilka grupper som är mest exponerade för AI-automatisering. Kvinnor i administrativa roller vet eller anar att de är mer utsatta. Och när man vet att man är utsatt vill man ha ett skyddsnät.
Männens svar pekar i högre grad mot det marknadsorienterade, anser Elin Eriksson.
– Stark statlig industripolitik, färre skatter och regleringar för företag, och något mer för mindre reglering av AI. Det speglar en grupp som i högre grad tror att de gynnas av tillväxt och friare marknader, vilket historiskt stämmer. Och som dessutom inte tror att AI kommer att påverka deras jobb i samma utsträckning som kvinnorna.
”Reglering av AI är inte teknikfientligt”
Att reglering av AI toppar för båda könen och allra starkast för kvinnor, bekräftar den analys Women in Tech gör i den kommande rapporten State of Women in Tech 2026 kring vad medlemmar tänker om läget i techbranschen.
– Det är inte teknikfientlighet utan en rationell reaktion på upplevd utsatthet. Och det är ett skäl till att Sveriges AI-strategi måste inkludera ett könsperspektiv som en grundläggande förutsättning för att klara det teknikskifte som bara har startat, säger Elin Eriksson.
Hon anser att svarsalternativens konstruktion är värd att notera.
– Det finns inget alternativ som lyder ”fler kvinnor i AI-ledarskap” eller ”riktade kompetenssatsningar”. Det är alternativ som Women in Tech Sweden skulle ha lagt till, och frånvaron av dem gör att svaren pekar mer mot det institutionella och strukturella snarare än det aktiva och individnära. Vi tror att bägge delar behövs.
AI påverkar olika för män och kvinnor
Elin Eriksson menar att samma mekanismer som styr rekrytering, också verkar för att utse AI-experter.
– Det finns en större acceptans och tolerans för att män utser sig själv till AI-experter och olika måttstockar tycks gälla för kvinnor och män när det gäller AI-kompetens precis som för vid rekrytering. Då tittar arbetsgivarna på track record för kvinnor och inte på vilken potential de har. Det gör att kvinnor blir mer avvaktande eftersom de vet att de måste bevisa vad de kan.
”Den som sitter still riskerar bli omsprungen”
Elin Eriksson menar att siffrorna i Arbetsvärldens Novus-undersökning där närmare var fjärde svensk inte tror att AI kommer att påverka deras jobb särskilt mycket och ungefär lika många lutar sig tillbaka och tar AI-utvecklingen som den kommer, indikerar att många tänker att den klokaste strategin är att vara passiv i osäkra tider.
– Men det finns risker med att ha passivitet som strategi. Det kan vara mycket mer osäkert att sitta still i båten än att försöka lära sig saker eftersom den som är passiv och väntar längre snabbt riskerar att bli omsprungen.
AI-system byggda av män favoriserar män
En effekt av att män var tidigare med att börja använda AI och i högre grad än kvinnor testar AI är att majoriteten av de AI-system som finns idag är tränade av män och implementeras i företag med befintliga maktstrukturer, menar Elin Eriksson.
– Det har vi redan sett effekterna av när AI ska hjälpa HR med rekrytering och AI favoriserar män. Det här är maskiner som än så länge replikerar mönster i stor utsträckning. Det finns ingen neutral AI. Man bygger in villkor. Därför är det viktigt med jämställdhet och mångfald hos de som bygger AI.
Men också på arbetsplatser finns skillnader i hur kvinnor och män uppmuntras. De kan ha samma tekniska utbildning, men kvinnor blir mer uppmuntrade att arbeta med att ta hand om teamet istället för att arbeta med det tekniska där de skulle få ”djupa mer i den exakta programmeringen”.
Elin Eriksson tror att kvinnorna kommer att komma ifatt männen.
– I undersökningen Svenskarna och internet som kom hösten 2025 så hade de unga tjejerna kommit i kapp. Det står inte still men det är många kvinnor som ska hoppa på det här samtidigt som branschen växer.
Arbetsgivarna har en nyckelroll
För att minska de klyftor som finns måste arbetsgivarna ta tag i frågan.
– Arbetsgivarna kan inte bara byta ut hela sin arbetsstyrka. De måste jobba med riktade satsningar internt, särskilt mot de som är i de administrativa rollerna. På ett sätt är det en repris av när folk skulle börja använda internet. Människor som har jobbat på samma sätt i 20 år behöver veta hur ska de ska jobba nu när de har en kollega som är en AI-agent. Hur förändrar det arbetssätten? Hur integrerar en arbetsgrupp den AI som behövs i verksamheten och hur får de med alla på det. Görs inte det så tappar företagen både kompetens och fart, säger Elin Eriksson.
Svårast i offentlig sektor
Allra allvarligast är läget i offentlig sektor.
– I näringslivet kan man fatta nya beslut varje dag. Det är svårare och trögare att göra det i offentlig sektor.
Women in Tech försöker bidra till utvecklingen genom att visa på förebilder, hålla i nätverk och koppla ihop kvinnor med varandra.
– Vi måste få in de här perspektiven för att framtidssäkra Sverige.
