Vänsterpartiets talesperson i studiemedelsfrågor, Daniel Riazat, hade ställt en interpellation till Matilda Ernkrans, minister för högre utbildning och forskning, med anledning av förslaget att höja räntan på studielånen där han undrade:
”1. Har statsrådet tagit något initiativ till en analys för att granska de självklara negativa effekterna av regeringens förslag om att kraftigt höja räntan på CSN-lån?
2. Vilka skäl ligger till grund för beslutet att höja räntan på CSN-lån i stället för att finansiera omställningsstudiestödet via statens budget?
3. Avser statsrådet att gå vidare med höjningen av räntan på CSN-lån trots den kraftiga kritik som framkommit från flera studentorganisationer?”
40 kronor i månaden
Matilda Ernkrans svarade att CSN har fått i uppdrag att belysa konsekvenserna för låntagarna senast den 15 april innan förslaget bereds inom regeringskansliet. Hon menade också att höjningen för den genomsnittliga låntagaren kommer att bli liten.
Det ska tas ut en ränta som motsvarar statens förväntade kostnad för lånet.
– För en genomsnittlig låntagare som studerat på eftergymnasial nivå skulle förändringen innebära en ökad kostnad motsvarande cirka 40 kronor i månaden när studielånet betalas tillbaka. För en genomsnittlig låntagare som studerat på en längre utbildning på fem år skulle förändringen innebära en ökad kostnad motsvarande cirka 70 kronor i månaden när studielånet betalas tillbaka.
Bryter mot budgetlagen
Men hon hänvisade också till den svenska budgetlagen och menade att räntorna måste höjas för att bättre leva upp till lagen.
– Det ska tas ut en ränta som motsvarar statens förväntade kostnad för lånet, bland annat upplåningskostnader och förväntade förluster. Räntan på studielånet är i dag subventionerad eftersom staten inte tar betalt för den förväntade förlust som följer med kreditrisken i lånen utan endast för upplåningskostnaden.
Denna chockhöjning måste stoppas.
Daniel Riazat var inte nöjd med svaret:
– Jag blir lite bekymrad när statsrådet säger att detta är mer förenligt med budgetlagen och statens upplåningsregler. Betyder det att regeringen har brutit mot lagstiftningen och reglerna under alla år? Det vore i så fall verkligt bekymmersamt. Men så är det givetvis inte. Självfallet ska riksdag och regering kunna subventionera. Det är syftet. Vi är med och betalar för att fler ska kunna studera.
Han tyckte också att Matilda Ernkrans raljerade om att det handlar om småsummor.
– Jag menar att det här är ett slag mot alla dem som vill studera och studerar. Denna chockhöjning måste stoppas, och studentorganisationerna är överens med oss här. Jag hoppas att regeringen ändrar sig.