PTK: ”Vi anser att det är balans i omställningsförslaget” Martin Wästfelt, ordförande i PTK:s förhandlingschefsgrupp. Foto: Jessica Gow/ TT

PTK: ”Vi anser att det är balans i omställningsförslaget”

Omställning Det nya omställningsstudiestödet ska omfatta alla, även de som jobbar för företag utan kollektivavtal. ”Vi har accepterat att förhandla utifrån den utgångspunkten, det är framför allt Centerpartiet som varit angelägna om det”, säger Martin Wästfelt, Unionen, ordförande i PKT:s förhandlingschefsgrupp, som varit med och förhandlat fram överenskommelsen som ligger till grund för förslaget.
28 jan 2022 | 14:46
+1
0
+1
0
+1
0
+1
0
+1
0
+1
0

Den lagrådsremiss om det nya omställningsstudiestödet som regeringen och Centerpartiet presenterade i går utgår från att stödet ska gälla för alla. Det innebär att även den som arbetar för ett företag utan kollektivavtal får ett utökat skydd.

Och frågan är om det är ett led i att frångå den svenska modellen, där partsframförhandlade kollektivavtal utgör grunden.

– Det har varit en viktig fråga vad som ska gälla för företag utan kollektivavtal. Det finns en aspekt att samhället måste betala, att man ska behandla alla medborgare lika. Men det finns väldigt mycket andra saker i överenskommelsen som jag menar stärker kollektivavtalssystemet, säger Martin Wästfelt.

Kan få dubbelt så mycket pengar

En av de saker han nämner är att den miljon privat anställda tjänstemän som omfattas av TRRs trygghetssystem kan få nästan dubbelt så mycket pengar som den som inte omfattas av något kollektivavtal.

– Den lagstadgade ersättningen är upp till 20 500 kronor i månaden. Men för alla tjänstemän som tjänar mer än 25 000 kronor i månaden är det kompletterande stödet som följer av kollektivavtalet nästan lika stort. Det kan bli upp emot 24 000 kronor till per månad. Det är en sådan faktor som har en stor betydelse.

Det finns alltid ett antal medlemmar som arbetar på arbetsplatser utan kollektivavtal.

Den som är medlem i ett fackförbund kommer också att kunna få en kompletterande ersättning utöver A-kassan i de fall där det pågår en tvist om hur de nya reglerna i LAS ska tolkas.

– Så det finns ett antal saker som mer än väl balanserar upp den här nackdelen att det nya stödet även omfattar dem utan kollektivavtal.

Men finns det då inte en risk att det leder i en riktning där ett medlemskap i ett fackförbund i allt större utsträckning ses mer som en privat försäkring och att förbunden blir allt mer krängiga?

– Det är absolut en relevant fråga, men vi bygger vidare på den kollektiva modellen. Det kollektiva inslaget i uppgörelsen är väldigt framträdande.

– Och ett annat skäl, när vi har vridit och vänt på det, är att hur duktiga vi än är så kommer vi inte ha hundraprocentig täckning i privat sektor, det tar tid. Det finns alltid ett par medlemmar som arbetar på arbetsplatser utan kollektivavtal och då finns det ett skäl att de också behöver ett grundläggande stöd.

Arbetsgivarna kompenseras

Arbetsgivarna kommer att kompenseras av staten genom att staten går in och täcker en del av ökningen av avgiften som arbetsgivarna betalar till Trygghetsrådet.

I dag betalar arbetsgivarna 0,3 procent av lönesumman. Avgiften ska höjas till 0,55 procent, där staten kommer att stå för 0,15 och arbetsgivarna för 0,4.

– Det är en trepartsmodell mellan staten, arbetsgivarna och medlemmarna. Staten svarar för bottenplattan, arbetsgivarna för kostnaderna enligt kollektivavtal och våra medlemmar betalar på så sätt att de får gå ner i lön när de är tjänstlediga för att studera.

– Frågan är om det är balans i de här komponenterna. Vi anser det. När våra medlemmar använder det här stödet har de en stark rätt som inte arbetsgivaren kan motsätta sig. Arbetsgivaren måste också ofta ta in en vikarie vilket blir en belastning för arbetsgivaren.

28 jan 2022 | 14:46

Relaterad läsning

Kommentera
Kommentera
Hämtar fler artiklar
Få koll på de senaste nyheterna och åsikterna om arbetsmarknaden!
Nyhetsbrev