Sara Skyttedal: Varför lyssnar inte S på kritiken mot EU:s planekonomiska lönedirektiv? Kristdemokraternas Europaparlamentariker Sara Skyttedal försöker stoppa europeiska minimilöner. Nu får hon med sig två tyska kristdemokrater med en begäran till parlamentets talman om att granska gårdagens beslut i utskottet. Foto: Fredrik Persson / TT

Debatt Sara Skyttedal: Varför lyssnar inte S på kritiken mot EU:s planekonomiska lönedirektiv?

Debatt EU:s lönetransparensdirektiv riskerar att leda till statligt styrd lönebildning, mer byråkrati och fler diskrimineringsärenden i domstol. Det är obegripligt att Socialdemokraterna därför inte ens lyssnar på LO och röstar nej till förslaget. Det skriver Sara Skyttedal (KD), europaparlamentariker och vice gruppledare för EPP i sysselsättningsutskottet.
23 mar 2022
+1
0
+1
0
+1
0
+1
0
+1
0
+1
0

Den svenska arbetsmarknadsmodellen hotas nu av ytterligare EU-direktiv. EU:s lönetransparensdirektiv bottnar i ett planekonomiskt tankegods utan verklighetsförankring. Med direktivet väntar krav på centraliserad och statligt styrd lönebildning, mer byråkrati och en uttrycklig målsättning om fler diskrimineringsärenden i domstol.

Det är provocerande att Socialdemokraterna, samtidigt som vi kristdemokrater i Europaparlamentet gör vårt bästa för att minimera skadorna, stödjer förslaget och motverkar möjligheten till förbättringar. Det är partiets senaste svek mot den svenska modellen i Bryssel.

Utskottsvoteringen förra veckan var inte första gången som Socialdemokraterna inte ens lyssnade till LO:s egna synpunkter på skadliga förslag inom arbetsmarknadsområdet

Samtidigt som Europaparlamentet och medlemsländerna förhandlar om det välkänt problematiska EU-direktivet om minimilöner, röstar Europaparlamentet om ett för den svenska modellen än mer problematiskt direktivförslag. Det handlar om det så kallade lönetransparensdirektivet, som innebär nya EU-regler om hur arbetsuppgifter ska värderas och löner därefter sättas enligt nationella planer. Detta med det visserligen lovvärda syftet att undvika lönediskriminering mellan könen.

Lika lön för lika eller likvärdigt arbete är en självklar princip – så självklar att den är inskriven i EU:s fördrag. Tack vare principens starka ställning har vi också, särskilt under de senaste årtiondena, sett hur ett antal effektiva åtgärder stadigt har minskat lönegapet. En väl utbyggd barnomsorg liksom en utbredd individuell lönesättning är två faktorer som bidragit till att den oförklarade löneskillnaden mellan män och kvinnor i Sverige har krympt till 4,4 procent i Medlingsinstitutets senaste årsrapport.

Samtidigt har bland andra Riksrevisionen konstaterat att den svenska diskrimineringslagens regler om just lönekartläggningar däremot är ett trubbigt, men dyrt, verktyg för att minska lönegapet.

Det är partiets senaste svek mot den svenska modellen i Bryssel

Det är därför djupt problematiskt att EU-kommissionen direktivförslag går rakt på tvären med den svenska erfarenheten och föreslår mer av den verkningslösa medicinen. Av det förslag som antogs av Europaparlamentets jämställdhets- och sysselsättningsutskott i torsdags framstår tre övergripande problem som extra allvarliga:

– 1) EU:s medlemsstater måste införa planer som värderar och prissätter olika arbeten utifrån ett antal i direktivet fastställda kriterier. Det betyder i praktiken en tillbakagång till ett planekonomiskt synsätt, där löner sätts centralt utifrån yrkestitlar i stället för lokalt utifrån individuella egenskaper som begåvning och flit.

– 2) Alla företag med minst 50 anställda ska enligt omfattande kriterier tvingas ta fram detaljerad lönestatistik, utifrån vilken det ska det vara möjligt att avgöra huruvida en anställd är diskriminerad. Statistiken ska möjliggöra jämförelser med hypotetiskt anställda personer i helt andra branscher, alltså personer som inte existerar på riktigt.

Den svenska arbetsmarknadsmodellen hotas nu av ytterligare EU-direktiv. EU:s lönetransparensdirektiv bottnar i ett planekonomiskt tankegods utan verklighetsförankring

– 3) Direktivets uttryckliga mål är fler diskrimineringsärenden i domstol. Det innebär ett fullständigt brott mot svensk tvistelösningstradition, skadade förutsättningar för förhandlingar mellan arbetsmarknadens parter, och en väsentligt försämrad konkurrenskraft.

Mot bakgrund av dessa problem, som de svenska arbetsmarknadsparterna alltså är eniga om, framstår det inte som för mycket begärt av Socialdemokraterna att stå upp för den svenska modellen. Men både Helen Fritzon och Ilan de Basso valde i torsdags att ställa sig bakom förslaget – och därtill rösta nej till alla chanser för Europaparlamentet att förbättra texten.

Utskottsvoteringen förra veckan var inte första gången som Socialdemokraterna inte ens lyssnade till LO:s egna synpunkter på skadliga förslag inom arbetsmarknadsområdet. Tyvärr misslyckas de med att leva upp till sina vallöften om att motverka EU-lagstiftning på löneområdet.

Relaterad läsning

Sara Skyttedal (KD), europaparlamentariker.
23 mar 2022
Kommentera
Kommentera

Kommentera artikeln

Vi vill gärna få frågor, kommentarer och reflektioner om våra artiklar! Arbetsvärlden förhandsmodererar artikelkommentarer, vilket gör att det kan dröja en stund innan din kommentar dyker upp. Håll dig till ämnet, och håll en god ton. Vi föredrar om du anger ditt riktiga namn, men du måste inte.

Hämtar fler artiklar