Många partier lyfter upp skolfrågan i valrörelsen 2018. Liberalerna som har skolan som profilfråga pekar särskilt på att allt fler elever inte blir behöriga till gymnasiet. Regeringen menar å sin sida att kunskapsnivån återhämtat sig från tidigare bottennivåer i Pisa-mätningarna.
Samtidigt har segregationen exploderat. Resultatskillnaderna mellan skolor nästan fördubblades 2010 till 2016 och skolorna blir allt mer uppdelade efter socioekonomisk bakgrund. Andelen behöriga lärare som anställs i skolan minskar. Och lärarbristen är skriande. Hela 57 procent av dem som anställdes i skolan läsåret 2016-2017 saknade pedagogisk examen, enligt Skolverket.
Arbetsvärlden frågade fack och arbetsgivare, de som finns på plats ute i skolverksamheten, om vilka lösningar de prioriterar på skolans område.
Skolvalet reformeras
Det fria skolvalet kommer att förändras om du frågar arbetsmarknadens parter.
‒ Dagens system spär på segregationen. Det fria skolvalet är i praktiken inte fritt, säger Lärarförbundets ordförande Johanna Jaara Åstrand till Arbetsvärlden.
Lärarförbundet menar att det enklaste vore att byta kötid mot lottning i översökta skolor. Om man vill garantera att det finns en socioekonomisk blandning kan man också tänka sig ett kvotsystem. Kommuner ska även arbeta för att skolor ska ha socioekonomiskt blandade upptagningsområden, anser Lärarförbundet.
Det politiska förslaget att öppna kön för alla ett halvår före skolstart ger man inte mycket för.
‒ Det är ovärdigt att fördela skolplatser på samma sätt som biljetter till en rockkonsert, säger Johanna Jaara Åstrand.
Lottning och kvoter kan få avgöra skolvalet, enligt Lärarförbundet och Johanna Jaara Åstrand. Foto: Lärarförbundet.
Även Lärarnas riksförbund framhåller att det fria skolvalet inte fungerar tillfredsställande idag. Istället vill man ha en enda gemensam kö för kommunala och friskolor.
‒ Skolkommissionen vill ju ha lottning i sista hand – det är så man gör till högskolan i dag. Men mjuka kvoter kan nog fungera bättre, säger Lärarnas riksförbunds ordförande Åsa Fahlén till Arbetsvärlden.
Mjuka kvoter innebär att de elever som bidrar mest till mångfalden får plats på översökta skolor. Istället för att kötid eller lotten avgör.
Liksom de två lärarfacken ser Sveriges kommuner och landsting (SKL) att skolvalet kommer att vara kvar, men att det behöver reformeras. Man vill dock inte ta ställning till exakt hur.
‒ Det kan säkert förändras eller förbättras. Våra medlemmar gör lite olika i hur man stimulerar det och hanterar det, säger SKL:s chef för utbildning och arbetsmarknad, Per-Arne Andersson.
Den fria etableringsrätten behöver också ses över menar Lärarnas riksförbund.
‒ Fritt vinstuttag kombinerat med den fria etableringsrätten och skolvalet är en kombo som inte är bra, säger Åsa Fahlen.
Lärarnas riksförbund anser att en regional skolmyndighet bör införas och att etableringen av skolor ska göras på regional nivå. Regional tillståndsprövning för etablering gör att staten kan bestämma hur många utbildningsplatser det kan finnas.
Skapa förutsägbarhet i finansieringen
När det kommer till finansieringen av skolan är parterna ense om att dagens system är för oförutsägbart. En elev innebär ungefär 100 000 kronor per år i skolpeng för en skola. Tappar en skola tio elever så får man en miljon mindre att röra sig med men behöver kanske lika många klasser. Får en skola däremot tio nya elever så ökar intäkterna med en miljon utan att kostnaderna behöver öka nämnvärt. Parterna är samtliga mycket kritiska till det här systemet.
Fritt vinstuttag kombinerat med den fria etableringsrätten och skolvalet är en kombo som inte är bra, säger Åsa Fahlen, Lärarnas riksförbund. Foto: Rikard Westman.
‒ Vi har lyft till politiken att man skulle se över hur skolpengen utformas. Vi har sett att det finns en rad oönskade effekter. Vi har inte kommit till att utveckla konkreta förslag, säger Per-Arne Andersson, SKL.
Lärarförbundet önskar sig större förutsägbarhet.
‒ Skolpengskonstruktionen ska viktas och kopplas till klasstorlek och de faktiska kostnaderna så det inte blir så sårbart när elever byter skola. Du ska ha en större tröghet och därmed förmåga att planera för skolledarna, säger Johanna Jaara Åstrand.
Fackförbundet vill också ha en tydligare kompensation för de skolor och elever som har behov av extra stöd. Lärarnas riksförbund framhåller att staten ska reglera finansieringen för att fördela resurser efter olika elevers behov, så att finansieringssystemet blir lika för alla kommuner.
Facken ser att vinsterna ska bort
Hur ser då facken på vinstfrågan?
Lärarnas riksförbund stöder regeringens vinstbegränsningsförslag.
‒ Vi har inte tagit något vinstbeslut, men vi tycker att pengar som är avsedda för skolan ska återinvesteras i verksamheten. Vi tycker regeringens förslag är ett steg i rätt riktning. Men det finns många tekniska detaljer men efter valet borde man sätta sig ner och ta tag i frågan, säger Åsa Fahlen.
Såhär skriver Lärarförbundet på sin hemsida: ”Så länge det finns elever som inte får tillräckligt stöd att nå sin fulla potential eller lärare som har för hög arbetsbelastning och för låg lön ska varenda krona användas i verksamheten.”
Varför stödjer ni då inte regeringens vinstbegränsningsförslag?
‒ Vi är egentligen inte emot att ta tag i situationen att det går att plocka pengar ur en verksamhet som går på knäna. Men vinstbegränsning i sig tar inte tag i den stora problematiken att vissa skolor är underfinansierade och andra överfinansierade. En vinstbegränsning skulle inte omfördela pengar.
Skulle vinstdrivna skolor finnas kvar med ert antagningssystem och omgjorda skolpeng?
‒ Om det är så att syftet och motivet är att tjäna pengar så skulle det motivet försvinna. Motivet att anordna skola ska aldrig vara att tjäna pengar utan att bedriva en så bra undervisning och skapa en så bra arbetsplats som möjligt, säger Johanna Jaara Åstrand.
Staten får större roll, enligt facken
Lärarnas riksförbund menar att staten bör styra finansieringen av skolan hårdare.
‒ Vi skulle vilja se en skatteväxling där riktade bidrag går bort och en enda peng går till skolan till kommunerna. Varje skola får ett index men det är möjligt att man behöver ha en regional komponent. Man behöver centralisera för att bättre fördela resurserna. Staten ska kunna bestämma att skolor med många nyanlända får mer pengar. Idag måste däremot kommunerna dela ut pengar till privata skolor i samma utsträckning som till kommunala, säger Åsa Fahlén.
Att SKL har en annan uppfattning kommer inte som någon överraskning.
‒ SKL vill ha bra kvalitet på svensk skola. Om något som man kallar förstatligande införs som kommer förbättra kvaliteten direkt så säger vi ja. Men ingen har kunnat visa hur det ska gå till och öka kvaliteten och likvärdigheten, säger Per-Arne Andersson.
Om något som man kallar förstatligande införs som kommer förbättra kvaliteten direkt så säger vi ja, säger Per Arne Andersson, SKL. Fotograf: Thomas Carlgren
Såhär skriver Lärarförbundet på sin hemsida.
‒ Även om vi är kritiska till många kommuners arbete tror vi inte att staten skulle göra det bättre. Det finns statligt anställda lärare redan idag och deras löner och villkor är inte bättre än hos andra huvudmän. Däremot anser Lärarförbundet att staten måste ta ett större ansvar, till exempel när det gäller att resurserna fördelas på ett medvetet sätt mellan kommuner och mellan kommunala och fristående skolor.
Så ska lärarbristen tacklas
Om 17 år kommer vi sakna 79 000 lärare enligt SCB. Politiken har levererat lösningar för ökade löner och nya förslag från L och KD önskar högre löner för lärare som tar jobb i utsatta skolor. Lösningen enligt parterna är, förutom bra löner och löneutveckling, att minska detaljstyrning och minska arbetsbelastningen. Både för att göra lärarutbildningen attraktiv och för att locka tillbaka de 40 000 lärarutbildade som uppges arbeta i andra yrken, enligt SCB.
På SKL ser man en tuff uppgift framför sig.
‒ Det behöver utbildas ungefär dubbelt så många lärare som det görs nu för att klara efterfrågan. Detta är ju omöjligt – det innebär att hälften av en årskull på högskolorna skulle behöva söka lärarutbildningen. Vi måste hitta nya vägar. Fler borde komma tillbaka till läraryrket och fler med annan utbildning borde sadla om senare i livet. Vi har idag exempel med kommuner som låter personer som har till exempel en civilingenjörsexamen jobba som lärare med full lön och läsa in lärarutbildning på tjugo procent för att få legitimation. Vi kommer ha en intressant diskussion om hur vi organiserar läraryrket med kanske färre legitimerade lärare per elev, säger Per-Arne Andersson.
Ett av Lärarnas riksförbunds förslag är att ge lärarna en timme för- och en timmes efterarbetstid i anslutning till varje lektion.
‒ Det är efterarbetet som ger kvalitet i undervisningen att fundera efter lektionen om vilka som hängde med och om något behöver repeteras. Då är det jättekul att vara lärare men när du inte har tiden känner du dig otillräcklig, hafsar igenom och orkar och vill inte till slut.
Facken är också eniga om att löneutvecklingen, karriärmöjligheterna och kompetensutvecklingen måste stärkas.
För höga betyg
För höga betyg på vissa vinstdrivna skolor har varit en debatterad fråga.
Medan Lärarnas riksförbund instämmer i regeringens beslut att de nationella proven ska väga tyngre i skolornas betygssättning så tror Lärarförbundet tvärtom:
‒ Vi är starkt kritiska till att de nationella proven ska väga tyngre i betygen. Vi menar att läraren ska ha frihet och har ett bedömningsuppdrag, säger Johanna Jaara Åstrand.
Bättre villkor, mindre klasser
Finns det andra åtgärder för att höja resultaten i den svenska skolan? Lärarförbundet fokuserar på arbetsvillkor.
‒ Viktigast är att säkerställa att vi blir tillräckligt många utbildade lärare och att vi får lägga tid på det som ökar kunskaperna. Dokumentationskraven har ökat, inrapportering i olika datasystem, kommunikation med föräldrar och närvaro. En del går att rensa bort. Men en del behövs som beslutsunderlag och kan göras av administrativa lärarassistenter. Vi lärare måste ha makten att bedöma hur och när och på vilket sätt till exempel betygsbedömningarna görs. Men att mata in dem i olika verktyg kan göras av andra, säger Johanna Jaara Åstrand.
Framförallt i lågstadiet är det viktigt att klasserna inte är för stora. I Sverige är vi dåliga på stöd med speciallärare i lägre åldrar – det eskalerar i högstadiet, säger Åsa Fahlen, Lärarnas riksförbund.
Foto: Jonas Ekströmer / TT
Lärarnas riksförbund har till exempel förslaget att minska klasstorlekarna.
‒ Framförallt i lågstadiet är det viktigt att klasserna inte är för stora. I Sverige är vi dåliga på stöd med speciallärare i lägre åldrar – det eskalerar i högstadiet. I Finland är högtrycket i tidigare åldrar och sedan mattas det av. Det behöver vi vända på, säger Åsa Fahlén.
Enligt SKL handlar det om att förbättra kvaliteten på undervisningen.
Ledarskapet och styrningen kan förbättras. Kedjan från klassrum och till politisk nivå – att få den styrkedjan från politisk nivå till klassrum att fungera för att stärka det som händer i klassrummet ser vi som viktigt för att höja kvaliteten. Vi arbetar med detta med hittills en tredjedel av kommunerna. Projektet ”Att organisera för skolframgång” visar att lärare ska samarbeta med varandra och ett stöd är att skolor samarbetar och att kanske till och med huvudmän samarbetar, menar Per Arne Andersson.