”Arbetsgivarna måste förbereda en återgång till kontoren” Arbetsgivarna måste förbereda för en återgång till arbetsplatsen nu, menar debattören Lars Bengtsson, ordförande för företaget Senion. Foto: Henrik Montgomery / TT.
Debatt

”Arbetsgivarna måste förbereda en återgång till kontoren”

Distansarbete Så snart vi kan och får bör vi återvända till våra arbetsplatser. Ett alltför långvarigt distansarbete innebär för många och stora påfrestningar för både företag och medarbetare, skriver Lars Bengtsson, ordförande på bolaget Senion.
2 nov 2020 | 06:00
+1
0
+1
0
+1
0
+1
0
+1
0
+1
0

Men, inför återgången måste arbetsplatserna Corona-anpassas för att minska smittspridning och vara en trygg och säker plats för medarbetarna. De behöver planeras och utformas för en fungerande fysisk och psykosocial arbetsmiljö som passar alla. Kraven är många, men företagen lämnas ensamma att lösa den enorma och komplexa utmaningen. I Arbetsmiljöverket nya föreskrifter för utformning av arbetsplatser (med start efter årsskiftet) hittar vi inga svar. Det kan vi dock göra i tekniken. Sveriges företagsledare har alldeles för lite kunskap om teknikens möjligheter och det samhällsansvar dagens lösningar rymmer. Det är med teknologin vi kan skapa en säker och trygg återgång till arbetsplatsen, något som är extra komplext för medelstora och stora företag. Vi som arbetar i branschen behöver nu steppa upp och hjälpa företagsledare att se möjligheterna, och komma tillbaka på banan. Det handlar inte om coola AR- och VR-lösningar, det handlar om att överleva.

Efter ett drygt halvår med distansarbete kan vi nu se effekter av det förändrade arbetssättet. Det finns uppsidor, men de negativa effekterna är överhängande, både för arbetsgivare och medarbetare. De största problemen återfinns inom arbetsmiljö och välmående. Flera nyligen gjorda undersökningar pekar på ökad psykisk ohälsa, isolering och ensamhet, ledarskapsproblem, sämre produktivitet, problem med IT-säkerhet, svårigheter med arbetsgivaransvaret och ökade arbetsskador kopplat till smärtor i händer, axlar och nacke. Novus och TCO:s nya undersökning visar också att gränserna mellan arbete och fritid suddas ut och att många arbetar mer och känner större osäkerhet.

Gränserna mellan arbete och fritid suddas ut

Parallellt med detta tampas företagsledare med sviktande efterfrågan och lönsamhet. Sverige har hållits någorlunda flytande under pandemin, men nu börjar det breda distansarbetet slå negativt på utveckling, tillväxt och lönsamhet, enligt IFN (Institutet för Näringslivsforskning). En avgörande faktor för detta är en återgång till arbetsplatsen.

Frågor arbetsgivarna står inför är därför; Hur ska arbetsplatsen se ut och fungera när vi återgår till arbetet, där halva styrkan kanske fortsätter att arbeta hemifrån? Hur kontrollerar vi hur många som är på kontoret och att de inte befinner sig för nära varandra? Hur hanterar vi den känslomässiga aspekten där många medarbetare känner sig oroliga för att återgå till kontoret?

Alla dessa frågor behöver lösas innan den stora massan återgår till kontoret. Detta understryks även i Europeiska Arbetsmiljöbyråns publikation “Covid-19: Tillbaka till arbetet – Anpassa arbetsplatsen och skydda arbetstagarna”. De skriver att ”anpassningar av arbetsplatsens utformning och organisation ska göras innan arbetet återupptas helt, eller innan alla medarbetare återvänder till arbetsplatsen.”

Men hur? Vi hittar inga svar i Arbetsmiljöverkets nya föreskrifter för utformning av arbetsplatser, som börjar gälla vid årsskiftet. Företagen får själva lösa denna komplexa utmaning.

Teknik möjliggör återgång till kontoret

Vi behöver nu vända oss till teknikens möjligheter. För idag finns det tekniska lösningar som kan hjälpa oss att reda ut flera av utmaningarna ovan, och som samtidigt garanterar den personliga integriteten. En enkel app i mobilen kan exempelvis hjälpa företag och medarbetare att få information om hur många som är på kontoret eller planerar att vara där, hur många som befinner sig i olika mötesrum, restauranger, kafeterior. Är det för många på samma yta får medarbetarna en notis i mobilen om att hålla avstånd eller gå till en annan plats. En app kan i realtid hjälpa medarbetare att anpassa sitt beteende efter hur kontoret är bemannat och hur lokalerna används just den dagen.

Det är inte läge att vara teknikfientlig i Coronatider.

Arbetsgivaren kan å sin sida få tillgång till ovärderliga data för att analysera, riskbedöma och revidera. För att skapa en säker, trygg och effektiv arbetsplats. Detta är bara några exempel på enkla tekniska hjälpmedel för att både minska smittspridningen och öka tryggheten hos medarbetarna. Tekniken kommer per automatik att minska utmaningarna med social isolering, att arbeta hemma för personer med psykisk ohälsa och funktionsnedsättningar, ökade arbetsskador, ledningsproblem, arbetsgivaransvaret, och så vidare. Den kommer också hjälpa oss att hantera den väntade växlingen mellan distansarbete och arbete på arbetsplatsen. Det ryms ett stort samhällsansvar och många lösningar på dagens problem i tekniken.

Nu behöver aktörer i teknikbranschen ta sitt ansvar och förmedla kunskapen om teknikens möjligheter. Att ta ansvar för en trygg och fungerande återgång till kontoret ska vara enkelt. Det behöver vi komma ihåg och dra nytta av i det affärskritiska läge vi nu befinner oss. Det är inte läge att vara teknikfientlig i Coronatider.

Nyhetsbrev
Lars Bengtsson, företaget Senions styrelseordförande. Senion är ett bolag som riktat in sig på tekniklösningar för kontor.

Relaterad läsning

Kommentera
Kommentera
Hämtar fler artiklar
Få koll på de senaste nyheterna och åsikterna om arbetsmarknaden!
Nyhetsbrev