Vi använder cookies för att ge dig en bättre upplevelse.
Godkänn
Så reagerar vi på distansarbetet: ”Slipper skitsnacket” Distansarbetet har ökat explosionsartat med anledning av Coronakrisen. Foto: Jessica Gow / TT

Så reagerar vi på distansarbetet: ”Slipper skitsnacket”

Coronakrisen har inneburit en kraftig ökning av distansarbete inom många branscher – en arbetslivsförändring som lär bestå även efter krisen.
– Covid-19 snabbar på en transformation som redan var på gång i många branscher, säger Christoffer Persson som driver sajten Svenska nomader.
Jon Weman
4 maj 2020

Covid-19-pandemin har på kort tid vänt upp och ned på politik och ekonomi runtom i världen. Hur mycket som kommer återvända till välbekanta rutiner och hur mycket som kommer förändras för alltid när krisen en dag är över kan vi bara spekulera om. Något som många gissar kommer lämna spår efter sig är den enorma utvidgningen av distansarbete.

Näringslivets forskningsinstitut Ratio skriver i en debattartikel i DN att “digitaliseringen kommer att ta ett stort steg framåt. Vi kommer att vänja oss vid att jobba på distans, ha digitala möten… distansutbilda oss och så vidare”.

En ILO-studie fann att Sverige var det näst mest telearbetande landet i Europa efter Danmark, med 33 procent som gjorde så åtminstone vid enstaka tillfällen och 5 procent med hemmet som huvudsaklig arbetsplats. Andelen har ökat stadigt sedan 1990-talet.

På Svenska nomader – ett lokalt uttryck för fenomenet “digital nomads” – hyllas distansarbete  som en ny väg till frihet och självförverkligande. Sidan publicerar berättelser – en del av dem sponsrade av företag i branschen – från exempelvis en onlinepsykolog som bosatt sig på en spansk bondgård och en uppkopplad motorcykelvagabond.

– Covid-19 snabbar på en transformation som redan var på gång i många branscher så som ekonomi och juridik, vård via appar och i en del serviceyrken. De vi kallar digitala nomader, människor som kan leva i rörelse med digitala hjälpmedel, blir föregångare som visar andra hur arbetsmarknaden skulle kunna förändras, och på det sättet få större flexibilitet i livet, säger Christoffer Persson, digital affärsutvecklare på Svenska nomader.

Covid-19 snabbar på en transformation som redan var på gång

Ivan Midjich. Foto: Privat.

Bakgrunden till att Ivan Midjich började arbeta på distans var mindre glamorös: magproblem gjorde för en tid att han hade svårt att fungera på en arbetsplats. Inte desto mindre gav det honom senare möjlighet att flytta till Thailand, där han varit säljare och IT-support. Idag är han tillbaka i Sverige men fortsätter jobba hemifrån för ett kassasystem-företag.

– Den största fördelen för mig var helt enkelt att jag slipper kasta bort de 4-5 timmar per dag som jag tidigare lade på att pendla. Jag jobbar också helt klart effektivare hemma, när det inte går tid till en massa skitsnack.

Erfarenheten delas av många av de nyblivna distansarbetare som diskuterar på nätforumet Reddits r/workfromhome: när de lämnas att sköta sig själva, utan möten att sitta av och med chefer på längre avstånd, arbetar de mer produktivt.

Något som torde göra arbetsformen lockande för arbetsgivare – men kanske också utgöra ett hot för chefer som måste ge upp kontroll.

Ivan Midjich har också upplevt baksidor med att inte vara på arbetsplatsen:

– Man hamnar utanför mycket informellt informationsutbyte och små beslut i fikarummet. Jag ser ofta att något har förändrats utan att jag har fått veta det.

De små samtalen när man stöter ihop i korridoren är viktigare än man tror

Karolina Pardig. Foto: Luleå Tekniska universitet.

Sociologen Karolina Parding menar att det finns saker som går förlorade med distansarbete.
– Vi behöver att vara del av en social gemenskap. De små samtalen när man stöter ihop i korridoren är viktigare än man tror.

På många arbetsplatser har de anställda varit snabba med att skapa egna mötesplatser vid sidan om företagets formella kanaler – man håller fika eller tar rentav en after work-drink tillsammans över Skype. Men hur blir det i en hypotetisk framtid där allt fler anställs på distans redan från början, och kanske aldrig träffat sina arbetskamrater i den fysiska världen? Inte minst – hur blir det med facklig organisering? Förlorar vi kanske känslan av att ingå i ett kollektiv och möter istället arbetsgivaren var och en isolerad framför datorn?
– Man kan jämföra med australiska gruvor med ”flyg in, flyg ut”-system, med arbetskraft som kommer för att jobba, men sedan reser hem. Där är den fackliga organiseringen ofta svag, vilket delvis handlar om att det inte skapas någon riktig social gemenskap, säger Karolina Parding.

 

Där är den fackliga organiseringen ofta svag

Hon påpekar också att lagar inte slutar gälla bara för att arbetet flyttas till en bostad.

– Du är fortfarande anställd och arbetsgivaransvar gäller fortfarande, för arbetsmiljö, arbetstider och så vidare – vilket inte alltid är så lätt att lösa praktiskt.

Gymnasieläraren Fredrik Åslund hör till de “nya” distansarbetarna. Han uppskattar friheten och upplever sig som mer effektiv, men ser samtidigt problem.

– Där man tidigare informellt pratat sig fram till en lösning mellan kollegor först, blir det lätt att chefer bara fattar besluten istället. Och om vi nu blir mer effektiva, får man se upp så att det inte bara blir en ursäkt för nedskärningar – vilket hänt förut.

Jon Weman
4 maj 2020
Kommentera
Kommentera

Kommentera artikeln

Vi vill gärna få frågor, kommentarer och reflektioner om våra artiklar! Arbetsvärlden förhandsmodererar artikelkommentarer, vilket gör att det kan dröja en stund innan din kommentar dyker upp. Håll dig till ämnet, och håll en god ton. Vi föredrar om du anger ditt riktiga namn, men du måste inte.