Därför prioriteras a-kassan bort när fackavgiften ska dras av Den svenska modellen avgör vilket avdrag som är viktigast för regeringen. Foto: Hasse Holmberg/Scanpix/TT.

Därför prioriteras a-kassan bort när fackavgiften ska dras av

Partsmodellen Socialdemokraterna har beslutat att driva frågorna om avdrag för fackmedlemskap och a-kassa parallellt. Men trots att avdragen avskaffades samtidigt, så tar regeringen nu endast ett steg, i stället för två.
15 sep 2017 | 14:22
+1
0
+1
0
+1
0
+1
0
+1
0
+1
0

Regeringen har kommit överens med Vänsterpartiet om att återinföra den tidigare avdragsrätten för fackföreningsavgifter. Skattereduktionen togs bort av Alliansregeringen för tio år sedan.

Trots att avdragsrätten för fackavgift och a-kassan avskaffades samtidigt för tio år sedan av Alliansen, och Socialdemokraterna tidigare har beslutat att parallellt driva frågan om en avdragsrätt även för a-kassan, låter regeringen bli att nu föreslå avdragsrätt för båda.

Vi vill få upp andelen personer som är med i facket

– Många lämnade a-kassan när Alliansen höjde avgifterna. Men sedan togs den differentierade avgiften bort igen 2014 och taket för ersättningen höjdes 2015, och det var rimligt. I den här budgeten valde vi att ta fackföreningsavgiften.

Det säger Magdalena Anderssons pressekreterare Gösta Brunnander till Arbetsvärlden, och tillägger:

– Vi vill få upp andelen personer som är med i facket, det är en viktig del i den svenska modellen och kollektivavtalstäckningen.

Medlemskap nära kopplad till modellen

Organisationsgraden både hos arbetstagare och arbetsgivare är central för den svenska arbetsmarknadsmodellen.

Om man inte håller uppe organisationsgraden minskar kollektivavtalstäckningen

Nestorn i svensk forskning av organisationsgraden, professor Anders Kjellberg vid Lunds universitet, förstår varför politikerna i just det sammanhanget väljer skattereduktion av fackavgiften framför arbetslöshetsförsäkringen.

– A-kassan är inte alls lika aktivt kopplad till den svenska modellen och till kollektivavtalstäckningen som det fackliga medlemskapet är, säger han.

– Och om man inte håller uppe organisationsgraden minskar kollektivavtalstäckningen.

Hålls uppe av tjänstemännen

Även om organisationsgraden också tidigare har varierat, har den totalt bland löntagarna nu nått en bottennotering. Som Anders Kjellberg visar, bland annat i en rapport om kollektivavtalens täckningsgrad och organisationsgraden utgiven i år, har arbetstagarnas organisationsgrad under det senaste decenniet sjunkit med åtta procentenheter. 2006, före den stora höjningen av a-kassan och borttagandet av skattereduktionen för fack- och a-kasseavgift, var organisationsgraden bland löntagarna 77 procent. Tio år senare är 69 procent medlemmar i facket.

Men Sveriges organisationsgrad ligger fortfarande mycket högt internationellt, främst med hjälp av tjänstemännens organisationsgrad som till stor del har återhämtat sig, medan nedgången har fortsatt på arbetarsidan: 2016 ligger tjänstemannasidan på 74 procent jämfört med 62 procents organisationsgrad för arbetarna.

 

Om organisationsgraden minskar kraftigt kan det få stora effekter. Anders Kjellberg tar lönebildningen i Tyskland som ett konkret exempel.

Tyska facken fick svårt att försvara lönenivån

De tyska facken var länge motståndare till lagstiftade minimilöner, men efter återförenandet av landet minskade organisationsgraden kraftigt, inte minst bland arbetsgivarna.

– Då fick man för liten kollektivavtalstäckning för att facken effektivt skulle kunna försvara lönenivåerna.

I stället, menar Anders Kjellberg, har facken tvingats driva frågan om lagstiftning av minimilöner, något som också infördes i Tyskland 2015.

400 000 lämnade a-kassan

Men huruvida en återinförd avdragsrätt för fackavgiften på 25 procent verkligen kommer att innebära att organisationsgraden bland arbetstagarna i Sverige tydligt höjs är mer osäkert.

– När a-kasseavgifterna höjdes kraftigt 2007 lämnade 400 000 personer a-kassan. När sedan avgiften sänktes igen 2014, blev det inte motsvarande masstillströmning. Antalet som är med har ökat, men andelen av löntagarna som är medlemmar ligger kvar på samma nivå. Det billigaste blev ju att inte vara med alls, säger Anders Kjellberg.

– På lång sikt raserar man en del av försäkringen när man chockhöjer på det sättet.

Markerade skillnaden tydligare

På frågan om hur mycket han tror att en skattereduktion kan påverka organisationsgraden, vill inte Anders Kjellberg svara med en konkret siffra.

– Det handlar också om hur mycket facken informerar om skattereduktionen. Den märks inte i sänkta avgifter utan på skatten, långt senare. Facken måste aktivt upplysa om det här.

Till skillnad från fackföreningarna har a-kassorna inga aktiva rekryterare ute på arbetsplatserna som kan göra motsvarande jobb.

– När a-kasseavgifterna gick upp kraftigt fick facken dessutom ett intresse av att tydligare markera att a-kassan är en sak och facket en annan, säger Anders Kjellberg.

 

”Höjning viktigare än skatteavdrag”

A-kassornas samorganisation bekräftar bilden; att återställa avgifterna till a-kassan har inte ökat försäkringens täckningsgrad. Kanslichef Melker Ödebrink:

– Det vore förstås rimligt att återinföra skattereduktionen även för a-kasseavgiften nu. Men det är ännu viktigare att göra försäkringen enkel och mer överskådlig än i dag så att försäkrade kan förutse vilken ersättning man får. Ersättningen behöver höjas, och vara indexreglerad.

2010 gav Socialdemokraterna ett vallöfte om att koppla a-kassan till basbeloppet. Men inte heller det har skett, i stället valde den rödgröna regeringen att 2015 höja ersättningen en gång, och nu har man kommit överens med Vänsterpartiet om att i budgeten ta bort en karensdag i a-kassan, till sex karensdagar.

”Vill behålla spelrummet med a-kassan”

Höjningen 2015 innebar enligt A-kassornas samorganisation att fyra av tio försäkrade fick 80 procent av sin lön de 100 första dagarna som arbetslösa.

Men den andelen har hunnit halka tillbaka någon procentenhet igen, säger Melker Ödebrink.

– Högre ersättning och indexering är nödvändigt för att behålla värdet i försäkringen.

Varför, tror du, genomför man inte det man lovade tidigare, att koppla a-kassan till basbeloppet?

– Jag tror att det är en politisk instinkt att inte indexreglera ersättningar, för att behålla kontrollen. Det gäller ännu mer vid ekonomisk nedgång. Politiker vill ha ett fritt spelrum att agera.

Måste på remiss först

Tidningen Arbetet konstaterade i en artikel nyligen att det är osäkert om avdragsrätten för fackavgiften verkligen kommer att gå igenom riksdagen; såväl Moderaterna som Liberalerna har aviserat att de inte kommer att stödja förslaget. Enligt samma artikel kan inte regeringen heller lämna något konkret förslag till riksdagen innan frågan har gått på remiss, eftersom det handlar om en skattefråga.

15 sep 2017 | 14:22
Om skribenten
Tf chefredaktör

Relaterad läsning

Kommentera
Kommentera
Hämtar fler artiklar
Få koll på de senaste nyheterna och åsikterna om arbetsmarknaden!
Nyhetsbrev