Vi använder cookies för att ge dig en bättre upplevelse.
Godkänn
Svenskt Näringsliv vill ta skyddsombud från facken Svenskt Näringsliv vill ta bort fackens huvudansvar för skyddsombuden. Foto: Pontus Lundahl

Svenskt Näringsliv vill ta skyddsombud från facken

Arbetsmiljö Ändra lagen så att facken inte längre har ansvar för skyddsombuden. Det vill Svenskt Näringsliv som föreslår att regionala skyddsombud ersätts med nya arbetsmiljörådgivare hos Arbetsmiljöverket. Ett förslag som väcker både ilska och besvikelse hos facken.
17 Okt 2017

Svenskt Näringsliv uppvaktar politikerna för att få till stånd en lagändring där arbetsmiljö- eller skyddsombuden inte längre ska vara fackens ansvar.

I dag har facken företräde när det kommer till att utse skyddsombud på en arbetsplats och de regionala skyddsombuden, som har ansvar för att stödja arbetsmiljöarbetet på framför allt små företag och aktivera arbetsmiljöarbetet, står under facklig regi. Skyddsombud har makt att avbryta arbetet på en arbetsplats vid omedelbar eller allvarlig fara för arbetstagares liv eller hälsa, så kallat skyddsombudsstopp.

Skyddsombud

Skyddsombudet ska delta vid planering av alla frågor som berör
arbetsmiljön.

Även psykiska och sociala frågor som stress, utbrändhet och belastningsbesvär hör till skyddsombudets områden.

Skyddsombudet ska kontrollera att arbetsgivaren uppfyller de krav som finns på ett systematiskt arbetsmiljöarbete. Skyddsombudet kan i vissa fall begära att arbetsgivaren vid­tar åtgärder för att uppfylla arbetstidslagens bestämmelser om extra mertid, extra övertid och nödfallsövertid. Skyddsombudet har också makt att stoppa arbete vid fara för liv och hälsa, så kallat skyddsombudsstopp.

Det ska finnas ett skyddsombud på alla arbetsplatser med minst fem anställda. Normalt är det den fackliga organisation som har kollektivavtal på arbetsplatsen som utser skyddsombudet.

Utöver lokala skyddsombud kan det också finnas regionala skyddsombud. De regionala skyddsombuden utses av facken och representerar anställda som är medlemmar i en facklig organisation på arbetsplatser som saknar skyddskommitté. De har samma befogenheter som ett lokalt skyddsombud.

Källa: Arbetsmiljöverket

+ Expandera

För att finansiera de regionala skyddsombuden får de fackliga organisationerna ett årligt bidrag på 110 miljoner kronor från staten.

Men den här modellen är förlegad, slår Svenskt Näringsliv fast i en ny rapport som släpptes i dag, tisdag, under ett fullsatt seminarium. Allt färre är anslutna till facket – även om man noterar att tjänstemannafacken står stabilt – och många företag nobbar kollektivavtal, menar Svenskt Näringsliv.

 

I stället vill man styra om det statliga bidraget för regionala skyddsombud så att det i stället finansierar oberoende arbetsmiljörådgivare hos Arbetsmiljöverket – något som alltså är tänkt att ersätta fackens regionala skyddsombud. Det skulle också förhindra att de regionala skyddsombuden ägnar sig åt annat än arbetsmiljöarbete, som att värva medlemmar.

Det här är ett angrepp på facken där man försöker knuffa ut facken ur arbetsmiljöarbetet

Förslaget väckte både ilska och besvikelse från facken, och tongången under paneldebatten blev stundtals skarp. Malin Wreder, enhetschef på enheten för välfärd, utbildning och arbetsmarknad på LO, kallade rapporten för ett angrepp på facken.

– Jag blir både ilsken och besviken av den här rapporten. Det här är ett angrepp på facken där man försöker knuffa ut facken ur arbetsmiljöarbetet, säger Malin Wreder till Arbetsvärlden.

Daniel Gullstrand, utredare i arbetsmiljöfrågor på Unionen, sade under paneldebatten att förslaget skulle innebära att man rullar ut parterna ur arbetsmiljöarbetet och rullar in myndigheterna.

– Jag blev faktiskt lite förvånad när jag läste den här rapporten. Jag har inte hört den här kritiken förut. Det här förslaget skulle innebära att man försvagar partsmodellen, säger Daniel Gullstrand till Arbetsvärlden.

Carina Lindfeldt, avdelningschef Arbetsmarknad på Svenskt Näringsliv, menade däremot att man endast försökte hitta sätt att förbättra arbetsmiljön. Hon bad, när kritiken från facken var hård, de närvarande vid seminariet att räcka upp handen om de höll med om att de skulle vilja ha ett ”bättre arbetsmiljöarbete för alla”. Enligt Arbetsvärldens bedömning räckte också de flesta upp handen i vad som kan beskrivas som en road och lite förvirrad stämning.

Forskningen talar för facken

Forskaren Kaj Frick, professor emeritus i arbetsvetenskap vid Luleå universitet, närvarade vid seminariet och påpekade att forskningen som finns på området stödjer fackens funktion i arbetsmiljöarbetet.

– Den forskning som finns pekar entydigt på att skyddsombud med fackligt stöd ger den överlägset bästa arbetsmiljön, säger Kaj Frick till Arbetsvärlden.

Lise Donovan, TCO.

Också Lise Donovan, chefsjurist på TCO, är kritisk till Svenskt Näringslivs förslag.

– Det är svårt att veta vad de egentligen tänkt sig. Det här ser ut som en stor systemförändring från samverkan där man bland annat vill frigöra skyddsombuden från facken. Det skulle också innebära att man försvagar varje skyddsombud eftersom de har en stark backup från de fackliga organisationerna, säger Lise Donovan till Arbetsvärlden.

Det är ett kunnande som hon påpekar också är värdefullt för arbetsgivarna.

– Det förekommer till och med att arbetsgivare som inte har anställda som är fackliga medlemmar men som vill få i gång ett arbetsmiljöarbete bjuder in regionala skyddsombud för att få hjälp att börja – det finns generellt ett mycket stort kunnande på det här området inom facken, säger Lise Donovan.

Utspelet kan vara en reaktion på en ny statlig utredning som föreslår utökad tillträdesrätt för de regionala skyddsombuden.

Kan försämra arbetsmiljöarbetet

Att rikta om de 110 miljonerna i årligt statligt bidrag för att finansiera arbetsmiljöråd på Arbetsmiljöverket skulle heller inte täcka kostnaderna som facken i dag har för de regionala skyddsombuden.

– Facken lägger betydligt mer pengar på det här arbetet än enbart de statliga bidragen. Det skulle alltså innebära mindre pengar till rådgivningsverksamheten om man tänker sig att de statliga bidragen skulle finansiera de här oberoende arbetsmiljörådgivarna som man föreslår skulle ersätta de regionala skyddsombuden, säger Lise Donovan.

I förlängningen menar hon att det skulle innebära en betydande risk för sämre arbetsmiljö.

Lise Donovan tror att utspelet kan vara en reaktion på en ny statlig utredning som föreslår utökad tillträdesrätt för de regionala skyddsombuden. Den utökade tillträdesrätten skulle innebära att de regionala skyddsombuden inte bara får tillträde till arbetsplatser där facket har medlemmar utan även till arbetsplatser som har eller brukar ha kollektivavtal.

Svenskt Näringsliv vill helt plocka bort facket ur den ekvationen

– En ändring som förmodligen inte innebär någon större förändring i praktiken men som kan skydda medlemmar som i dag riskerar att drabbas av tråkigheter från arbetsgivarens sida då de så att säga är vägen in för det regionala skyddsombudet.

Skyddsombud ska i dag finnas på arbetsplatser med minst fem anställda och utses normalt på tre år av facket, men arbetstagarna kan själva välja skyddsombud om det inte finns någon facklig representation. Svenskt Näringsliv vill helt plocka bort facket ur den ekvationen och dessutom förändra lagen så att kravet på skyddsombud inte ska utgå från antal anställda, i stället ska arbetsförhållandena avgöra. I rapporten nämns att behovet av skyddsombud ökar om företaget har över tio anställda.

17 Okt 2017
Kommentera
Kommentera

Kommentera artikeln

Vi vill gärna få frågor, kommentarer och reflektioner om våra artiklar! Arbetsvärlden förhandsmodererar artikelkommentarer, vilket gör att det kan dröja en stund innan din kommentar dyker upp. Håll dig till ämnet, och håll en god ton. Vi föredrar om du anger ditt riktiga namn, men du måste inte.

News
De viktigaste nyheterna en gång i veckan
Copyright © Arbetsvärlden 2017 | Linnégatan 14
114 94 Stockholm
Telefon 08-782 93 12 | red@arbetsvarlden.se
Ansvarig utgivare: Mikael Feldbaum
Arbetsvärlden ges ut av Tjänstemännens
Centralorganisation, TCO.