Det behövs mer forskningsbaserad kunskap om vad framtiden ruvar på när det kommer till arbetsmarknaden.
Digitalisering och strukturomvandlingar medför att nya kompetenser efterfrågas – liksom kompetensutveckling för de som befinner sig på arbetsmarknaden. Därför har regeringen gett Forte, Forskningsrådet för hälsa, arbetsliv och välfärd, i uppdrag att inrätta ett nationellt forskningsprogram som över tio års tid ska bygga upp en kunskapsbas om de här förändringarna. Projektet aviserades i regeringens forskningspolitiska proposition.
Hälften av de yrkesverksamma kommer behöva komplettera sin utbildning inom 20 år
Forskningen kommer också inkludera sådana frågor som arbetsrelaterad ohälsa, hur arbetsmiljön påverkar vår hälsa, och diskriminering i arbetslivet. Brister i organisatorisk och social miljö inom den kvinnodominerade välfärdssektorn pekas särskilt ut som ett problemområde.
Redan i år skjuts 30 miljoner kronor till projektet, och från 2019 och tio år framåt satsas 60 miljoner årligen.
Högskoleminister Helene Hellmark Knutsson (S) säger till Arbetsvärlden att omställning i arbetslivet, och hur den ska utformas och finansieras, är en viktig fråga.
– Omställning är en viktig del i det här. En uppskattning är att hälften av de yrkesverksamma kommer behöva komplettera sin utbildning inom 20 år, säger Helene Hellmark Knutsson.
Vi kommer behöva göra mer för att bygga ut möjligheten till kunskapslyft
Stora förändringar på arbetsmarknaden i och med automatisering och digitalisering kan få stora effekter på samhället och regeringen behöver vara förberedd.
– Det här är stora förändringar som kan upplevas som skrämmande av många och det är väldigt viktigt att vi får till det här. Totalt satsar vi en halv miljard på projektet men vi kommer behöva göra mer för att bygga ut möjligheten till kunskapslyft för yrkesverksamma, säger Helene Hellmark Knutsson.
Sjukskrivningar på tapeten
Dessutom vill man från regeringens sida få kunskap om hur man tacklar de ökade sjukskrivningstalen.
– Sjukskrivningstalen är ofta kopplade till stress och alla frågor som berör sjukskrivningar är intressanta även om det är lite tidigt att säga exakt vilka frågor som kommer upp i projektet. Forskningen ska initieras av forskarna själva, säger Helene Hellmark Knutsson.
En viktig del som hon lyfter fram är tillämpad forskning som har ”nytta ut i arbetslivet” och forskning som tittar på de generella trenderna.
Arbetstidsfrågor skulle också kunna dyka upp.
– Digitaliseringen leder till en förändring av arbetstiden. Det kan innebära tidsbesparingar men också att man tar med sig jobbet hem, säger Helene Hellmark Knutsson.