Danielsson vill skjuta upp omröstning om minimilöner Johan Danielsson (S) hoppas ännu på ett svenskt undantag. Foto: TT

Danielsson vill skjuta upp omröstning om minimilöner

Europeiska minimilöner Europaparlamentets förslag till ståndpunkt i förhandlingarna om minimilönedirektivet duger inte som skydd för den svenska modellen. Johan Danielsson i den socialdemokratiska gruppen kommer därför att försöka skjuta upp torsdagens avgörande omröstning.
Carl von Scheele
8 nov 2021

På torsdag avgörs i sysselsättningsutskottet vilka krav som parlamentet ska driva i förhandlingarna om minimilönedirektivets slutliga utformning.

De svenska politikerna i parlamentet är mycket irriterade på de två utsedda rapportörerna och förhandlarna i frågan. Medan centerpartisten Abir Al-Sahlani kallar de båda ”tondöva” känner sig socialdemokraten Johan Danielsson frustrerad över deras agerande.

− Under de senaste månaderna har jag inte hört några sakliga invändningar mot den utformning av direktivet som vi driver. Det känns som om man låst sig i sin position av prestigeskäl. Det finns en ovilja hos ansvariga som gränsar till att vara provocerande, säger han till Arbetsvärlden.

Al-Sahlani ligger i startgroparna för en namninsamling som ska tvinga upp frågan i plenum i stället för enbart ett avgörande på torsdagens sammanträde i utskottet, se separat artikel. Johan Danielsson väljer däremot en annan taktik som han kommer att jobba hårt för de kommande dagarna.

− Om det inte finns en fungerande lösning för de nordiska arbetsmarknadsmodellerna tycker vi att man ska skjuta upp omröstningen till dess man hittar en sådan, säger han.

Kan ni få gehör för det?

− Det är högst oklart, men vi arbetar för det. Det måste vara bättre att stoppa processen och hitta en sådan lösning. I annat fall måste vi gå in och försöka rösta för alla de ändringsförslag som vi lagt från början och rösta ner de kompromisser som de nordiska modellerna inte kan leva med.

Söker undantag till torsdag

Fram till på torsdag kommer han också försöka att än en gång få gehör för förslaget om ett undantag för den svenska modellen. Om parterna i ett land som uteslutande reglerar minimilönerna i kollektivavtal gemensamt begär det ska direktivet inte behöva tillämpas. Sverige och de fem andra länder som inte har lagstadgade minimilöner skulle ha denna möjlighet.

Men Johan Danielsson kallar inte utformningen för undantag, utan använder det engelska ordet option (möjlighet). På EU-språk finns i något fall direktivet med ”opt out”, en möjlighet att välja bort och inte tillämpa direktivet om dess mål kan uppnås på annat sätt.

Varken svenska fack, arbetsgivare eller politiska partier kommer att finna dessa förändringar tillräckliga.

Motståndet mot undantag är hårt från parlamentets båda rapportörer, kristdemokraten Dennis Radtke och socialdemokraten Agnes Jongerius, som utformar förslaget till ståndpunkt. De har i intervjuer med Arbetsvärlden bland annat sagt att ”det är inte möjligt med undantag” och ”om vi börjar med sådant finns inget slut på den vägen”.

Men Johan Danielsson ger sig inte:

− Vi driver på för ”a social partners option”. Antingen läggs den fram för omröstning som en kompletterande kompromiss till rapportörernas ståndpunkt eller också måste omröstningen om ståndpunkten skjutas upp till dess vi har en fungerande lösning för de nordiska länderna.

”Kosmetiska förändringar”

Parlamentets ståndpunkt är viktig. Efter årsskiftet lär Frankrike, som blir ordförandeland under ett halvår, försöka få i gång förhandlingarna och ena medlemsländerna kring en lösning. I förhandlingarna mellan parlamentet och ministerrådet, där även EU-kommissionen deltar, måste parterna komma överens om direktivet ska kunna antas.

Arbetsvärlden har läst hela det förslag till ståndpunkt som sysselsättningsutskottet ska behandla på torsdag. Där finns försök till ytterligare skydd av den svenska modellen.

En del individuella rättigheter ska inte längre gälla i kollektivavtalsländer utan bara i de 21 stater med lagstadgade minimilöner. Respekten för parternas förhandlingsrätt och avtalsfrihet understryks ytterligare. Bland annat räknas flera av ILO:s konventioner upp i texten.

− Nej, detta är otillräckligt. Det är snudd på kosmetiska förändringar, som dessutom tas ut av förändringar av andra artiklar som går i motsatt riktning. Varken svenska fack, arbetsgivare eller politiska partier kommer att finna dessa förändringar tillräckliga, säger Johan Danielsson.

Så ser förslaget ut

Arbetsvärlden har tagit del av rapportörernas förslag till ändringar i EU-kommissionens direktiv om minimilönerna. Efter omröstningen på torsdag ska dessa ändringar bli parlamentets utgångspunkt i förhandlingarna med ministerrådet om regleringens slutliga utformning.

Arbetsvärlden har analyserat några viktiga punkter:

Minimilöner ska gälla alla

Ett problem som rapportörernas förslag har är införandet av frasen ”alla arbetstagare” i viktiga delar av direktivet. Formuleringen fungerar inte mot den svenska modeller, eftersom kollektivavtalet i Sverige enbart täcker 90 procent av arbetstagarna och alltså inte skyddar alla.

I inget av de sex kollektivavtalsländerna täcker avtalen alla arbetstagare.

Redan i direktivets första artikel och dess första mening för rapportörerna in ordet alla. Syftet med direktivet ska vara att förbättra arbets- och levnadsvillkoren för alla arbetstagare.

Även i direktivets andra artikel som tar upp tillämpningsområdet skriver rapportörerna in ordet alla. Direktivet ska tillämpas på alla arbetstagare som har en anställning, säger de. Åter blir det en omöjlig uppgift för Sverige och de fem andra länder med kollaktivavtalade minimilöner.

Fackliga rättigheter betonas

I artikel fyra som tar upp främjandet av kollektivavtalsförhandlingar föreslår rapportörerna flera tillägg om fackliga rättigheter. Medlemsländerna ska bland annat förbjuda alla handlingar som undergräver arbetstagarnas rätt att gå med i fackföreningar och som skadar kollektiva förhandlingar. Medlemsländerna ska också se till att företagen förser facket med information och garantera fackliga företrädare tillgång till arbetsplatsen.

Här liksom i artikel tre använder sig rapportörerna av ordet fackförbund i stället för arbetstagarnas organisationer, som EU-kommissionen använder. Bland annat Europafacket, ETUC, har sett en fara i orden arbetstagarnas organisationer, som skulle kunna vara andra sammanslutningar än fackförbund.

Avtalen ska täcka 90 procent av arbetstagarna

I artikel fyra höjer rapportörerna också gränser för när medlemsstaterna måste vidta åtgärder för främjande av kollektivavtalsförhandlingar och lämna in en handlingsplan till EU om åtgärderna. Avtalen ska täcka minst 90 procent av arbetstagarna, annars måste medlemslandet vidta åtgärderna, enligt rapportörernas förslag. Gränsen är så högt satt att den förmodligen kommer försvinna i förhandlingarna med ministerrådet i utbyte mot något annat. EU-kommissionen sätter gränsen till 70 procent i direktivet.

Minimilönen ska vara minst 60 procent av medianlönen

I kapitlet som enbart rör länder med lagstadgade minimilöner sätter rapportörerna in riktvärden för nivåerna på dessa. De ska vara på 60 procent av respektive lands medianlön och 50 procent av medellönen. Men siffrorna är mycket kontroversiella. Tidigare i år konstaterade ministerrådets rättstjänst i ett yttrande att direktivet inte strider mot EU:s grundfördrag så länge det inte innehåller nivåer på minimilönerna. I annat fall skulle direktivet strida mot förbudet för EU att lägga sig i medlemsländernas löneförhållanden.

Tar bort individuell rättighet

I artikel 11, som behandlar den individuella rättigheten till en opartisk tvistelösning när individens minimilöneskydd kan ha åsidosatts, för rapportörerna in en väsentlig ändring. Artikelns första del om tvistelösning ska enbart gälla länder med lagstadgade minimilöner.

De svenska parterna har reagerat mycket hårt mot direktivets skrivning om opartisk tvistelösning för individer. I Sverige är det parterna som tvistar om avtalens innehåll. Skulle en löntagarare inte få rätt lön enligt avtalet tar facket striden. En individ som valt bort fackligt medlemskap kan inte i en lönetvist själv gå till domstol och hänvisa till kollektivavtal på sin arbetsplats.

Med ändringen kan den svenska modellen tyckas vara fredan mot individuella rättigheter, vilket skulle kunna leda till att andra än parterna kan tvista om kollektivavtalens innehåll.

Isolerat är denna förändring i linje med de svenska parternas krav, men tillsammans med övriga ändringar är den inte tillräcklig, enligt europaparlamentarikern Johan Danielsson (S). Han har kallat den en kosmetisk förändring.

ILO:s konventioner lyfts fram

I artikel 16 tillför rapportörerna ytterligare en skrivning som skulle kunna vara gynnsam för den svenska modellen. I ett nytt stycke hänvisas till internationell lagstiftning och överenskommelser som skyddar fackliga rättigheter och parternas förhandlingsrätt.

Detta förstärks och tydliggörs av nya skrivningar i den inledande texten i direktivet. Där vill rapportörerna ha hänvisningar till bland annat till ILO:s konventioner och rekommendationer om rätten att organisera sig, förhandla och sluta kollektivavtal.

Rapportörernas ändringar kan ses som ett försök till begränsning av EU-domstolens möjligheter att överpröva den svenska modellen. Ett problem med Lavaldomen 2007 var att EU-domstolen satte den fria rörligheten i EU:s grundfördrag över strejkrätten. Det fick ILO att kraftigt reagera i en rapport några år senare.

Den svenska regeringen betonar sedan i somras två frågor. Direktivet får inte innehålla några individuella rättigheter. Det måste också skrivas så att EU-domstolen inte kan överpröva avtalslösningar i den svenska modellen.

+ Expandera

Carl von Scheele
8 nov 2021
Kommentera
Kommentera

Kommentera artikeln

Vi vill gärna få frågor, kommentarer och reflektioner om våra artiklar! Arbetsvärlden förhandsmodererar artikelkommentarer, vilket gör att det kan dröja en stund innan din kommentar dyker upp. Håll dig till ämnet, och håll en god ton. Vi föredrar om du anger ditt riktiga namn, men du måste inte.

Nyheter
De viktigaste nyheterna två gånger i veckan