Vi använder cookies för att ge dig en bättre upplevelse.
Godkänn
Brist på samsyn kan ta lönebildningen från parterna Den 18 mars 1997 undertecknades industriavtalet för första gången. fr.v: Lennart Nilsson, VD och koncernchef Cardo AB, ordförande Sveriges Verkstadsindustrier och Sveriges Verkstadsförening, Bengt Pettersson, VD och koncernchef Mo &Domsjö AB, ordförande i ARBIO och Sveriges Skogsindustriförbund samt Göran Johnsson, ordförande i Metallindustriarbetareförbundet. Photo: Hans T Dahlskog

Brist på samsyn kan ta lönebildningen från parterna

Industrimärket Arbetsmarknadsjournalisterna Anna Danielsson Öberg och Tommy Öberg beskriver i en ny bok hur politikernas ingrepp kan ses som ett svaghetstecken för industrimärket.
6 Sep 2017

Industriavtalet har hyllats för att ha bidragit till lönestabilitet och reallöneökningar de senaste decennierna.

Men det har också kritiserats för att cementera befintliga löneklyftor mellan yrkesgrupper och kön. Svårigheten att ändra sin lön relativt andra yrkesgrupper är såväl industrimärkets styrka som svaghet. Styrka för att det stoppar en lönekarusell och skenande inflation – och svaghet för att det kan göra det svårt att förändra orättvisa förhållanden.

Det kan vara så att systemet inte har varit tillräckligt bra på att åstadkomma önskade förändringar

Arbetsmarknadsjournalisterna Anna Danielsson Öberg och Tommy Öberg har skrivit boken ”Vem ska bestämma på lönemarknaden” om den omdiskuterade 20-åringen och vad som kan hända med morgondagens lönebildning om arbetsmarknadens parter inte hittar en mer progressiv samsyn.

Anna Danielsson Öberg, journalist och författare.

– Svensk lönemarknad har misslyckats med att mer än marginellt minska löneskillnaderna mellan män och kvinnor, säger Anna Danielsson Öberg.

Ett exempel på avtalskonstruktioner för att angripa könsklyftorna är den särskilda satsningen på undersköterskorna 2016.

– Det som gjorde att det blev framgångsrikt var att det fanns en bred acceptans för att undersköterskorna skulle få den här satsningen, också hos industrin.

Politiker vill lägga sig i

Den långsamma förändringstakten gör också så att det börjar klia i fingrarna på politiker som vill möblera om på arbetsmarknaden. Exempel är lärarlyftet, etablering av nyanlända – och prat om polispengar.

Arbetsmarknadens parter pressas alltså på bevis för att man klarar av att hantera de här frågorna utan politiska ingrepp.

– Men det kan vara så att systemet inte har varit tillräckligt bra på att åstadkomma önskade förändringar, säger Anna Danielsson Öberg.

6 Sep 2017
Kommentera
Kommentera

Kommentera artikeln

Vi vill gärna få frågor, kommentarer och reflektioner om våra artiklar! Arbetsvärlden förhandsmodererar artikelkommentarer, vilket gör att det kan dröja en stund innan din kommentar dyker upp. Håll dig till ämnet, och håll en god ton. Vi föredrar om du anger ditt riktiga namn, men du måste inte.

News
De viktigaste nyheterna en gång i veckan
Copyright © Arbetsvärlden 2017 | Linnégatan 14
114 94 Stockholm
Telefon 08-782 93 12 | red@arbetsvarlden.se
Ansvarig utgivare: Mikael Feldbaum
Arbetsvärlden ges ut av Tjänstemännens
Centralorganisation, TCO.