Under 2019 ska EU-kommissionen presentera en action plan för att eliminera lönegapet mellan EU:s kvinnor och män.
Det löftet gjordes vid en jämställdhetskonferens i Bryssel i förra veckan på temat Kvinnors rättigheter i turbulenta tider.
Samtidigt presenterades en trepunktplan för att redan under 2018-2019 jämna ut den skeva lönesättningen. Dels genom att förbättra respekten för likalöneprincipen genom tillägg i jämställdhetsdirektivet, dels genom att förmå parlament och medlemsländer att snabbt anta den del av den sociala pelaren som ska underlätta för en bra balans mellan jobb och fritid för kvinnor.
För det tredje vill kommissionen förbättra företagens könsfördelning på chefspositioner i samarbete med bland andra arbetsmarknadens parter.
Då skulle kvinnor få en verklig chans att få ihop sina liv.
Fast när den orättvisa lönebilden ska vara borta – EU:s kvinnor har i snitt 16 procent mindre i lön än män, och med det ett efterföljande pensionsgap på 40 procent mindre pension – framgår inte. Inte heller vilka åtgärder som planeras för aktionsplanen.
Europafackets förbundsordförande Monserrat Mir välkomnade att kommissionen ska se över lagstiftningen, men att det också måste bli verkstad och efterlyste ”lagligt bindande åtaganden för lönekartläggning, och sanktioner mot de som inte levererar”.
Europaparlamentariker Malin Björk (V).
Foto: Vänsterpartiet
På konferensen var också europaparlamentarikern Malin Björk (V) som sitter i jämställdhetsutskottet. Även hon välkomnade kommissionens initiativ.
– Men störst betydelse för jämställdheten på arbetsmarknaden och att utjämna lönegapet är dock att medlemsländer uppmuntras till investeringar i offentlig barn- och äldreomsorg. Då skulle kvinnor, på vilka man lagt i stort sett allt omsorgsansvar, få en verklig chans att få ihop sina liv.
Skydd mot våld
Samtidigt med Brysselmötet publicerade EU-institutet för jämställdhet (EIGE) en rapport om jämställdhet och våld mot kvinnor. Vilken fick jämställdhetskommissionären Věra Jourová att under konferensen slå fast att ”lönegapet mellan män och kvinnor måste slutas då bästa skyddet mot våld mot kvinnor är ekonomisk självständighet”.
I rapporten, som är en del av EIGE:s Jämställdhetsindex 2017, presenteras för första gången jämförbara siffror vad gäller våld mot kvinnor. I Sverige var till exempel andelen kvinnor 21.9 procent (2015) som de senaste 12 månaderna fått hälsoproblem efter att ha utsatts för fysiskt eller sexuellt våld, medan snittet för EU var 32,9 procent. Hela 47 procent av de som utsattes för våld har aldrig anmält det till polis eller annan myndighet, vän eller arbetskollega.
Våld mot kvinnor är både en orsak till och en konsekvens av ojämlikhet
I rapporten konstaterar EIGE:s chef Virginija Langbakk att ”våld mot kvinnor är både en orsak till och en konsekvens av ojämlikhet”, och efterlyser ett starkare gensvar från regeringar, polis och rättsväsende.
Jämställdhetsindex 2017 innehåller mycket siffror och det görs intressanta jämförelser vad gäller jämställdheten i EU:s 28 medlemsländer. Utifrån sju olika områden – arbete, fritid, hälsa, makt, tid för hemarbete/fritid, utbildning och våld – har jämförelsetal räknats fram som gör det lätt att bedöma hur det ser ut mellan länderna. Liksom vilka länder som hamnar ovanför eller under EU-genomsnittet på olika områden.
Sverige i topp
Räknar man ihop alla sju områden ligger Sverige överlägset högst vad gäller jämställdhet: 82,6 av hundra möjliga. Hela 17 av EU:s medlemsländer ligger under EU-genomsnittet på 66,2 – precis under ligger till exempel Tyskland på 65,5. Samtidigt har indexet på tio år gått upp från 62 till 66,2.
Med tanke på att egen inkomst utgör bästa skydd mot våld är det oroande att allt färre kvinnor arbetar heltid. Mellan 2005 och 2015 föll siffran från 40,5 till 39,6 procent – men även för män har siffran fallit från 59,4 till 55,8 procent.
Istället arbetar EU:s kvinnor överlägset mest hemmavid.
Istället arbetar EU:s kvinnor överlägset mest hemmavid. Totalt lagade 78,7 procent dagligen mat och/eller gjorde hushållsarbete (2015), medan 33,7 procent av männen gjorde det. Siffror som närmast legat still sedan 2005.
Att kommissionen utifrån dessa siffror drar igång en jämställdhetskampanj välkomnas alltså. Men frågan är ändå hur allvarlig avsikten är? Sedan den nya kommissionen tillträdde 2014 har jämställdhetsfrågan nedprioriterats. Till exempel har kommissionen inte lagt fram en ny gemensam europeisk jämställdhetsstrategi. Något svenska regeringen flera gånger krävt, men som kommissionen hittills inte hörsammat.