Vi använder cookies för att ge dig en bättre upplevelse.
Godkänn
Besvikelse när ministern drar tillbaka lag om breddning Högskoleministerns beslut att vänta med ett större uppdrag till högskolan om att främja så att fler grupper kan delta i högskolestudier orsakar viss besvikelse. Arkivbild. Foto: Anders Wiklund / SCANPIX

Besvikelse när ministern drar tillbaka lag om breddning

Högskolan TCO och nätverket Include är besvikna över högskoleministerns val att dra tillbaka lagändringen för ökad breddning i högskolan tills den stora resurstilldelningsutredningen kommer om ett år.
7 Dec 2017

Kritiken blev för omfattande – högskoleminister Helene Hellmark Knutsson lämnade nyligen besked om att regeringen drar tillbaka förslaget om att högskolorna i högskolelagen ska få i uppdrag att aktivt arbeta för ett brett deltagande i utbildningarna. I stället inväntar man utredningen om högskolans resurstilldelningssystem som är klar om ett år.

Flera utredningar om högskolan

Flera utredningar och förslag berör rekryteringen, deltagandet och finansieringen av högskolan.

Brett deltagande i högskoleutbildning

Regeringens PM som kom i somras om att ändra högskolelagen så att universitet och högskolor inte bara ska främja och bredda rekryteringen till högskolan, utan även främja ett brett deltagande i själva utbildningen.

Tillträdesutredningen

Tillträde för nybörjare - ett öppnare och enklare system för tillträde till högskoleutbildning, SOU 2017:20, lämnade sina förslag i våras om ett förenklat och över tid hållbart system för att öppna fler vägar in i högskolan. Har inte mött någon omfattande kritik. Dock har bland andra TCO kritiserat förslagen för att delvis försämra tillträdet till högskoleutbildning för äldre och yrkesverksamma.

Regeringen väntas lägga ett konkret förslag i början av nästa år.

Styr- och resurstilldelningsutredningen, Strut

Strut är utredningen om högskolans styr- och resurstilldelningssystem. Den tillsattes våren 2017 och ska lämna sitt slutbetänkande senast 3 december 2018. Uppdraget är att föreslå ett styr- och resurstilldelningssystem som ger universitet och högskolor incitament att utveckla verksamheten i enlighet med kraven i högskolelagen och högskoleförordningen. Regeringens ska nu invänta de här förslagen från Strut innan lagen ändras, och högskolorna ska främja ett brett deltagande i utbildningen.

+ Expandera

Fördröjningen gör både TCO och ordförande för nätverket Include besvikna.

– Jag beklagar att det gick så här, det är tråkigt, säger Patricia Staaf, som också är föreståndare på Malmö högskola för Centrum för akademiskt lärarskap. Jag tror att en förändrad skrivning hade gjort att de pedagogiska frågorna i högskolan hade fått mer uppmärksamhet.

–Vi har ju redan en lag om breddad rekrytering. Om kravet bara är att ta in bredare och sedan får det gå som det går – då är det ju ett problem.

Orsakade debattstorm

Det var i somras som regeringen orsakade en kritikstorm med sin promemoria om att skärpa högskolelagens formulering om att lärosätena ”aktivt ska främja en breddad rekrytering”, till att de ”aktivt ska främja ett breddat deltagande”.

Kritiken kom inte minst från Liberalerna och vissa lärosäten, som menade att lagändringen i praktiken skulle innebära att universitet och högskolor nu skulle tvingas att sänka kraven i utbildningarna eftersom ansvaret för att studenter ska klara sina studier nu läggs på lärosätena. Kritiken gällde också det faktum att ändringen inte innebar ökade resurser till utbildningarna.

Enligt högskoleminister Helene Hellmark Knutsson drar man alltså tillbaka förslaget. I stället tänker regeringen invänta översynen av resurstilldelningssystemet för att därefter förstärka arbetet med det breddade deltagandet. Det slutbetänkandet kommer först i slutet av nästa år.

Vi hade önskat att regeringen i stället skyndsamt hade återkommit

Också TCO kritiserade förslaget, men då främst för att det var för otydligt.

– Vi hade önskat att regeringen i stället skyndsamt hade gjort om och återkommit med ett tydligare förslag till lagändring, berättar utredaren Åsa Odin Ekman.

Hon menar att det under lång tid har hänt väldigt lite med den sociala snedrekryteringen till högskolan, trots att lagen redan säger att högskolan aktivt ska främja breddad rekrytering.

– Och då hade den här lagändringen varit en ambitionshöjning.

Många arbetar redan med brett deltagande

Nu menar såväl Åsa Odin Ekman som Patricia Staaf från nätverket Include att många högskolor egentligen redan arbetar med ett breddat deltagande, och att förslaget om lagändring snarare är en anpassning till en verklig utveckling.

– Vi vill ju att våra studenter ska klara sig, många tolkar lagen om breddad rekrytering som att vi också ska möta en bred studentgrupp när de väl är här, säger Patricia Staaf.

Hon tycker inte heller att den förändring som regeringen föreslog var så dramatisk som det målades upp i debatten i somras.

– Ministern har inte sagt att man ska sänka kraven, det är ett missförstånd i debatten.

Däremot, säger hon, tycker även nätverket Include att det är konstigt att allt ska göras med befintliga resurser.

– Där kan jag förstå kritiken från lärosätena.

Om man nu menar allvar med breddningen, är det ett helt paket som behövs i form av både tid, antal platser och att sprida platserna

Så – hur borde regeringen i så fall ha gjort i stället? Patricia Staaf menar att uppföljning och intresse för frågan i sådant som granskningar av kvaliteten är ett sätt att styra, ett annat är genom resurser.

– Det enklaste sättet att styra är med pengar. Men det kan göras på olika sätt: resurser för mer tid för undervisning främjar ett breddat deltagande, gärna i kombination med krav på pedagogisk utbildning för läraranställningar.

Resurser till forskning om breddad rekrytering och högskolepedagogik bidrar till kvalitetsutveckling och därmed till breddat deltagande. Medan resurser i form av fler platser och geografisk spridning av dessa bidrar till breddad rekrytering men inte automatiskt till breddat deltagande.

– Just nu läggs mycket pengar på fler utbildningsplatser i bristyrkesutbildningar. Resurser i form av fler platser och geografisk spridning av dessa bidrar till breddad rekrytering, men inte automatiskt till breddat deltagande.

– Vi tycker att om man nu menar allvar med att deltagandet ska vara bredare, är det ett helt paket som behövs i form av både tid, antal platser och att sprida platserna.

 

UHR kom med en rapport förra året som gav ganska många rekommendationer. En del kan regeringen göra på en gång

Även Åsa Odin Ekman menar att många lärosäten redan jobbar med breddat deltagande. Hon konstaterar samtidigt att regeringen inte måste vänta in en färdig utredning om styr- och resurstilldelningssystemet innan man gör något överhuvudtaget.

– UHR kom med en rapport förra året som gav ganska många rekommendationer till regeringen, om både breddad rekrytering och deltagande. Och en del kan regeringen göra på en gång, som att uppdra åt högskolan att redogöra vad de gör och rapportera om det.

– Så att de inte bara släpper frågan och väntar på Strut, som ju har ett jättebrett uppdrag.

7 Dec 2017
Kommentera
Kommentera

Kommentera artikeln

Vi vill gärna få frågor, kommentarer och reflektioner om våra artiklar! Arbetsvärlden förhandsmodererar artikelkommentarer, vilket gör att det kan dröja en stund innan din kommentar dyker upp. Håll dig till ämnet, och håll en god ton. Vi föredrar om du anger ditt riktiga namn, men du måste inte.

Copyright © Arbetsvärlden 2017 | Linnégatan 14
114 94 Stockholm
Telefon 08-782 93 12 | red@arbetsvarlden.se
Ansvarig utgivare: Mikael Feldbaum
Arbetsvärlden ges ut av Tjänstemännens
Centralorganisation, TCO.