I regeringen och Vänsterpartiets lagrådsremiss sätts ett tak för vinster inom skolan, socialtjänst och assistansersättning. Propositionen utifrån lagrådsremissen kommer presenteras i slutet av mars och behandlas av riksdagen före valet.
Men Vänsterpartiets partiledare Jonas Sjöstedt lovar oavsett företagen att hans parti kommer lyckas stoppa vinster i välfärden – förr eller senare.
– Jag kan lova de här företagen att lyckas vi inte nu så lyckas vi snart framöver. Vi kommer att fortsätta göra det här. Vi kommer att genomföra det så småningom, sade Jonas Sjöstedt till Arbetsvärlden efter presskonferensen där lagrådsremissen presenterades den 19 januari.
Glädjebetyg är ingenting vi vill ha i våra skolor
Oppositionen är dock kritisk till vinsttaket och menar att det finns många andra sätt att garantera kvalitén i välfärden.
Arbetsvärlden skickade ut en enkät till de fyra borgerliga partierna och Sverigedemokraterna för att höra vad de har för konkreta, alternativa förslag för att skärpa kontrollen och öka kvalitén på privata utförare inom välfärden.
Alla tillfrågade partier har svarat.
Centerpartiet skickar över en lista med åtgärder som Alliansen gått ihop om. Den listan inkluderar nationella kvalitetskrav för samtliga verksamheter inom välfärden, med uppföljning som fokuserar på mätbara resultat i stället för insatta resurser.
Både offentliga och fristående huvudmän ska omfattas av kvalitetskraven.
Centraliserad rättning mot glädjebetyg
En utbildningspolitisk debatt som tagit fart rör så kallade ”glädjebetyg” på gymnasiet, det vill säga generöst satta betyg som ska locka elever till skolan.
Flera olika självständiga granskningar, från IFAU, SVT och Skolverket, har pekat ut stora skillnader i hur gymnasieskolorna sätter betyg. I korthet har det visat sig att friskolor i större utsträckning än kommunala skolor sätter högre slutbetyg jämfört med elevernas resultatet på de nationella proven – men också att friskolorna rättar de nationella proven mer generöst.
SVT:s granskning visade också att det inte finns några direkta möjligheter för Skolinspektionen att agera mot glädjebetyg eftersom betygssättningen inte är reglerad i sådan detalj.
Liberalernas partiledare Jan Björklund reagerade i våras på SVT:s granskning och sade att skolor som ger glädjebetyg borde stängas:
– Om man systematiskt år efter år sätter för snälla betyg så ska man få tillståndet indraget, sade Jan Björklund till SVT då.
Regeringen agerade också och lade fram en proposition om att lägga in skärpta skrivningar om de nationella provens betydelse i skollagen, vilket också röstades igenom i riksdagen i november. Ändringen börjar gälla i juni 2018, men innebär fortfarande inte att de nationella proven blir styrande – bara att resultaten på proven särskilt ska beaktas vid betygsättning.
– Det är bra att regeringen lägger större vikt vid resultaten på nationella proven, men samtidigt motverkar man detta genom att plocka bort hälften av proven, säger Erik Bengtzboe, utbildningspolitiskt talesperson för Moderaterna till Arbetsvärlden.
Kommunala och fristående verksamheter ska kunna tvingas stänga om de inte löser bristerna.
Erik Bengtzboe (M), utbildningspolitisk talesperson. Foto: Fredrik Wennerlund
Han berättar att Moderaterna redan nästa mandatperiod vill införa centraliserade och digitaliserade nationella prov.
– Glädjebetyg är ingenting vi vill ha i våra skolor. Det är viktigt att proven får en likvärdig behandling i hela landet, säger Erik Bengtzboe.
Alliansen lyfter i Arbetsvärldens enkät fram att man vill införa en generell tillståndsplikt för att få bedriva skola, hälso- och sjukvård, omsorg och verksamhet inom socialtjänst och LSS.
I dag behövs tillstånd för privata, men inte offentliga aktörer.
– Också om det är en kommun som inte sköter sin skolverksamhet är det viktigt att staten kan kliva in och ta ett större ansvar, säger Erik Bengtzboe.
En kommun ska exempelvis kunna förlora rätten att driva en skola som inte håller tillräckligt goda resultat.
Måttstocken ska också bli tydligare genom nationella kvalitetskrav som kan inkludera sådant som kunskapsresultat, trygghet för eleverna, behörighet bland lärarna och så vidare.
– De exakta detaljerna för hur det ska se ut kommer vi så klart utarbeta längre fram, bland annat med hjälp av lärare.
Moderaterna vill införa ett så kallat ”kunskapskontrakt”. Om Skolinspektionen kräver det så ska en skola som inte klarar de nationella kvalitetskraven behöva teckna ett kunskapskontrakt med Skolverket – i korthet ett dokument som innehåller krav på åtgärder och statliga resurser för att stärka skolan.
En fristående verksamhet som fått kraftig kritik från en tillsynsmyndighet kunna förbjudas att dela ut vinst
Liberalerna vänder sig mot vinsttaket med linjen att de som inte lever upp till högt satta kvalitetskrav inte ska finnas i välfärden alls.
Däremot ska en fristående verksamhet som fått kraftig kritik från en tillsynsmyndighet kunna förbjudas att dela ut vinst, enligt Liberalerna.
Kristdemokraterna svarar enligt Allianslinjen: det behövs en generell tillståndsplikt för såväl offentliga som privata aktörer inom välfärden, med likvärdiga kvalitetskrav så långt som möjligt. Samtidigt behövs ökade kontroller av skolorna och dåliga skolor ska stängas.
SD: Krav på buffertfond
Sverigedemokraterna vill att all verksamhet som drivs med offentliga medel ska vara tillståndspliktig.
Kommersiella aktörer ska också ha krav på sig att upprätta en buffertfond innan vinst kan tas ut
Verksamhetsplan, ekonomisk plan och lämplighet hos styrelse och ledning är sådant som ska passera lämplighetskraven för att verksamheten ska beviljas tillstånd. Partiet noterar också att verksamhetens skatterättsliga hemvist bör vara inom Sverige. Kommersiella aktörer ska också ha krav på sig att upprätta en buffertfond innan vinst kan tas ut genom utdelningar.
Samma myndighet som utfärdar tillstånd ska också ska vara tillsynsmyndighet och denna ska upprätta ett kvalitetsregister där verksamheterna kan jämföras. Grövre överträdelser ska kunna medföra tvångsförvaltning eller indragande av tillstånd.