Nyligen släppte digitaliseringsminister Peter Eriksson (MP) regeringens digitaliseringsstrategi. Målet är ambitiöst: Sverige ska bli bäst.
Trots det presenterades strategin utan något buller och bång. Och utan någon presskonferens.
Vi vet att digitaliseringen, särskilt i offentlig sektor och välfärdstjänster, har halkat efter.
Digitaliseringskommissionen har arbetat med att utreda hur Sverige ska bli världsledande på digitalisering ända sedan 2012 och släppte sitt slutbetänkande i december. Men inte många konkreta punkter kom med i regeringens strategi.
Stefan Fölster, chef för Reforminstitutet.
Foto: Henrik Montgomery / TT
Stefan Fölster, nationalekonom och välkänd digitaliseringsdebattör, menar att regeringen hade kunnat åstadkomma mer.
– Man har försökt nämna mycket av det som vore bra att göra men i ganska vaga termer. Det är i för sig lovvärt att den här regeringen pratar mer om digitalisering än den förra men det är väldigt lite konkret i strategin, säger Stefan Fölster till Arbetsvärlden.
Han efterfrågar exempelvis konkreta åtgärder för att få bort flaskhalsar i digitaliseringen av offentlig sektor. Där sneglar han själv på hur USA löste byråkratiska blockeringar i införandet av Obamacare, då ett digitalt centrum inrättades direkt under presidenten med stora befogenheter att få departement och myndigheter att samarbeta.
Borde ligga direkt under statsministern
Fortfarande ligger Sverige ganska bra till sett till digitaliseringen. I EU placerar sig Sverige på tredje plats, efter Danmark och Finland, i Digital Economy and Society Index, DESI, 2017. Men det betyder inte att det är läge att pusta ut.
– Vi vet att digitaliseringen, särskilt i offentlig sektor och välfärdstjänster, har halkat efter. Jag tror det hade varit möjligt att göra mer och vara mer konkret, säger Stefan Fölster.
Han ser gärna att politiken formulerar krav på vad verksamheter ska uppnå med digitalisering: det vill säga effektiviseringar som är mätbara i form av besparingar. Pengar som han menar behövs för att möta framtidens utmaningar.
Andra länder har laborerat med ”chief internet officers” centralt placerade i regeringen
En nackdel som han ser med regeringens arbete med digitaliseringen är att funktionen inte finns direkt under statsministern, någonting som skulle kunna ge större handlingskraft.
David Mothander, förbundsdirektör för IT&Telekomföretagen. Foto: Anette Persson
Och där får han medhåll från David Mothander, förbundsdirektör på IT&Telekomföretagen inom arbetsgivarorganisationen Almega, som tidigare varit ansvarig för samhällsfrågor på Google i Norden.
– Vi har efterlyst en stark samordning i närheten av statsministern. Där tror vi att vi kan få bättre tryck i frågorna, säger David Mothander till Arbetsvärlden.
Han menar att regeringens mål att Sverige ska vara bäst är det enda som är tillräckligt. Något annat vore att ”abdikera från framtiden”. Men regeringen måste också kunna leverera koordinering. Ministrarna måste dra åt samma håll, och David Mothander betonar att det är bråttom.
– Hela vår konkurrenskraft och vårt framtida välfärdssamhälle bygger på att vi snabbt kommer framåt, säger David Mothander, och föreslår att regeringen arbetar närmare med experter:
– Andra länder har laborerat med ”chief internet officers” centralt placerade i regeringen, det är nog ingen dum idé alls.
Bakbunden digitaliseringsminister
Peter Eriksson är bostads- och digitaliseringsminister och behöver få gehör från flera ministerkollegor för att kunna genomföra strategin på deras områden, någonting som också bidragit till att den är löst formulerad.
– Jag hade gärna sett att det fanns massor av konkreta åtgärder också men det var inte möjligt att göra i det här, säger Peter Eriksson till Arbetsvärlden.
Är du bakbunden som digitaliseringsminister av att du inte har direkt inflytande på de här områdena?
– Ja, det är jag ju. Det är i alla fall så att jag bara har ett övergripande ansvar – förutom när det gäller de här frågorna kring bredband och de fysiska mobila näten, säger Peter Eriksson, och fortsätter:
– Men annars är det andra ministrar i regeringen som ansvarar för de konkreta sakerna. Min uppgift är mer att trycka på de andra och se till att det händer något i deras område. Jag har inte verktyg själv för att det ska hända saker inom utbildning och kompetens till exempel, säger Peter Eriksson.
I strategin sätts fem delmål upp, som på grund av de vaga formuleringarna kanske bättre beskrivs som utvecklingsområden.
Han är ändå nöjd med att ha fått till en sekreterargrupp med statssekreterare från de olika departementen och ett digitaliseringsråd som ska följa upp att strategin genomförs.
Fem delmål i strategin
Kompetens: "I Sverige ska alla kunna utveckla och använda sin digitala kompetens."
Trygghet: "I Sverige ska det finnas de bästa förutsättningarna för alla att på ett säkert sätt ta del av, ta ansvar för samt ha tillit till det digitala samhället."
Innovation: "I Sverige ska det finnas de bästa förutsättningarna för att digitalt drivna innovationer ska utvecklas, spridas och användas."
Ledning: "I Sverige ska relevant, målmedveten och rättssäker effektivisering och kvalitetsutveckling ske genom digitalisering."
Infrastruktur: "Hela Sverige bör ha tillgång till infrastruktur som medger snabbt bredband, stabila mobila tjänster och som stödjer digitalisering."
Källa: Utdrag ur regeringens digitaliseringsstrategi, regeringskansliet
I strategin sätts fem delmål upp, som på grund av de vaga formuleringarna kanske bättre beskrivs som utvecklingsområden. De delas in i kompetens, trygghet, innovation, ledning och infrastruktur.
Förenklat kan man säga att Sverige ska bli bäst på allt det här, men frågan om hur återstår ännu att besvara.
Kommer det komma något mer konkret dokument?
– Det kommer ligga på varje politikområde att göra de mer detaljerade arbetena kring hur man ska göra och hur man ska klara av det här, säger Peter Eriksson.
Strategin innehåller visserligen en del formuleringar om att digitala utbildningar, som är oberoende av tid och plats, kan användas för livslång kompetensutveckling och vidareutbildning av yrkesverksamma.
Många länder är på väg att komma ikapp eller har redan gjort det.
– Vi behöver det för att få en fortsatt vidareutbildning. Och också ändra studiesystemen så att vi får pengar till fortbildning i större utsträckning under yrkeslivet, det tror jag är en helt central del i en strategi där vi blir snabbare och bättre på den här omställningen, säger Peter Eriksson.
Dokumentet nämner också behovet av en utbildning där alla elever får den digitala kompetens de behöver – exempelvis kunskaper om algoritmer. Och att en tydlig plan för ”främjande, snabbt införande och användning” av 5G ska utarbetas.
Går digitaliseringen för långsamt?
– Ja det gör den. Inom offentlig sektor händer för lite. Ska vi bibehålla vår position som ett av de länder som är främst på det här området måste vi bli effektivare. Många länder är på väg att komma ikapp eller har redan gjort det, säger Peter Eriksson.
Liksom tidigare i Arbetsvärlden pekar han ut det kommunala självstyret som en försvårande faktor.
– Ska man genomföra de här förändringarna och ta tillvara på de effektivitetsvinster som finns, då måste staten ta ett större ledarskap.
Tror du att du behöver få ett starkare mandat som digitaliseringsminister för att leda det här arbetet?
– Det skulle i alla fall stärka möjligheterna att klara uppgiften.
Han berättar att man fortfarande diskuterar möjligheten att inrätta en helt ny myndighet för att driva arbetet med digitaliseringen, någonting som Digitaliseringskommissionen rekommenderade.
– Jag tycker att det är rätt tänkt. En rad andra länder samlar kompetensen och det är viktigt eftersom det är då man klarar av att ta fram de här lagförslagen och konkreta förändringarna som är nödvändiga. Det vore väldigt bra om vi kunde komma fram till det i Sverige också.