Regeringen har som mål att Sverige ska ligga i framkant vad gäller självkörande fordon och nyligen beslutade man att Transportstyrelsen ska göra tillståndsprövningar för test av självkörande system i trafiken. Tidigare behövdes dispens från lagen men nu kan Transportstyrelsen ställa upp krav och villkor för testverksamheten.
– Förordningen pekar ut att Transportstyrelsen ska ha en tillståndsprövning för den här typen av försöksverksamhet. Det har länge funnits ett tydligt behov för detta. Sverige har en uttalad ambition att ligga långt framme på det här området, säger Yvonne Wärnfelt, utredare på Transportstyrelsen.
Testaren, vare sig det rör sig om en tillverkare eller en enskild, skickar in en ansökan till Transportstyrelsen där försöket och målet definieras. Liksom vilka risker och säkerhetsåtgärder som finns.
I takt med att den här tekniken utvecklas så kommer den här typen av fordon bli allt mer uppkopplade
– Det den sökande behöver berätta för oss är hur de uppfyller en säker försöksverksamhet, och då är det framför allt trafiksäkerheten som de måste kunna säkerställa för oss under försöket. Och att det inte medför olägenhet för någon extern part runtomkring, säger Yvonne Wärnfelt.
Enligt henne vidgar tillståndet perspektivet genom att inkludera syfte och mål i stället för att endast fokusera på tekniken i ett specifikt fordon. Det är också någonting som Yvonne Wärnfelt säger att Transportstyrelsen tryckt på för.
Nollvisionen
- Nollvisionen är grunden för trafiksäkerhetsarbetet i Sverige. Det är fastställt genom ett beslut i riksdagen.
- Nollvisionen är bilden av en framtid där människor inte dödas eller skadas för livet i vägtrafiken.
- Nollvisionen är ett etiskt förhållningssätt, men utgör också en strategi för att forma ett säkert vägtransportsystem. I Nollvisionen slås fast att det är oacceptabelt att vägtrafiken kräver människoliv.
- Trafiksäkerhetsarbetet i Nollvisionens anda innebär att vägar, gator och fordon i högre grad ska anpassas till människans förutsättningar. Ansvaret för säkerheten delas mellan dem som utformar och dem som använder vägtransportsystemet.
- Trafiksäkerhetsarbetet enligt Nollvisionen utgår från att allt ska göras för att förhindra att människor dödas eller skadas allvarligt.
Källa: Trafikverket
– I takt med att den här tekniken utvecklas så kommer den här typen av fordon bli allt mer uppkopplade, vilket ställer krav på andra saker som kommunikation med infrastruktur och kanske kommunikation med andra bilar. Då blir det mycket större än ett enskilt fordon. Därför är det bättre att se det här ur ett systemperspektiv så kan man hantera det lättare med en tillståndsprövning, säger Yvonne Wärnfelt.
I dag pågår ett intensivt utvecklingsarbete på många olika håll och hos många olika aktörer för att få fram fungerande självkörande system som är säkra nog att färdas i den allmänna trafiken. SAE International, en icke-vinstdriven intresseorganisation för utveckling av fordonsteknik, har satt en standard för självkörande bilar. Standarden klassificerar dem på en skala från 0 till 5, där 5 är helt autonoma, självkörande system. Yvonne Wärnfelt säger att vi i Sverige i dag ser upp till nivå 2-system på våra vägar.
Trafikverket tar höjd
Men utvecklingen går snabbt. Till hösten börjar självkörande bilar från Volvo trafikera Göteborgs gator i samarbetsprojektet Drive Me. Ansvarig för projektet på Trafikverket är Hamid Zarghampour. Självkörande system har mängder med fördelar som gör dem högintressanta för myndigheten.
Det är Trafikverket som ansvarar för den långsiktiga infrastrukturplaneringen vad gäller vägtrafik, järnvägstrafik, sjöfart och luftfart – liksom byggande och drift av statliga vägar och järnvägar. Alltså gäller det att ha koll på den kommande tekniken.
Och man arbetar just nu för fullt med att titta på vad för effekter som självkörande system kan ha på samhället – och infrastrukturbehoven.
En nollvision med mänskliga förare är inte uppnåbar
Projektet Drive Me ska verifiera hur tekniken fungerar, att det går att ha självkörande bilar i trafik.
– Det andra som vi driver från Trafikverkets sida är effekter på systemnivå: Vad skulle hända om man hade en större koncentration av den här typen av bilar i systemet? Hur skulle det påverka frågor som trafiksäkerhet, kapacitet och användbarhet, säger Hamid Zarghampour, och fortsätter:
– Om man väljer att introducera trafiken på rätt sätt skulle man kunna ge bättre tillgänglighet för alla. Alla kan ha råd att ta del av fördelarna eftersom man inte behöver äga bilarna, i stället köper man körningar.
Pilotprojekt med självkörande bilar
- Under 2017 genomförs pilotprojektet "Drive Me" där 100 familjer i Göteborgsregionen får testa en självkörande bil i vardagen.
- Testerna ska genomföras på Trafikverkets vägar, bland andra trafikanter.
- Det utvalda vägnätet innefattar några av de mest trafikerade pendlingssträckorna.
- Samarbetspartners i projektet är Volvo Car Group, Trafikverket, Transportstyrelsen, Lindholmen Science Park och Göteborgs Stad.
Han poängterar att vi i dag är usla på att använda våra bilar. Vi betalar stora summor för att köpa en bil som sedan spenderar merparten av tiden parkerad.
– I dag står bilen 95 procent av tiden du äger den. Med självkörande bilar skulle bilarna i stället för att stå parkerade kunna köra runt och leverera mobilitetstjänster. Det innebär att parkeringsplatser inte behövs längre.
Hur skulle vägnätet kunna förändras med självkörande bilar?
– Det är lite en fråga om hönan och ägget. Eftersom de självkörande bilarna inte är i trafik ännu har vi inte infrastrukturen som är anpassad efter dem och vi vet inte hur stor penetration de här bilarna kommer få eller hur människor kommer använda dem.
Visionerna är dock många, och det gäller för Trafikverket att hålla sig uppdaterad. När det kommer till stora infrastrukturinvesteringar är det en mycket lång tid innan ett projekt går från skiss till verklighet. Samtidigt rusar tekniken fram.
– Tekniksprången och planeringstiden är inte kompatibla, så vi måste veta vart vi är på väg för att kunna anpassa infrastrukturen. För hundra år sedan när vi började bygga dagens infrastruktur så byggdes den runt bilen. Bilarna skulle komma fram och parkeras någonstans. Med självkörande bilar kan vi i stället använda människan som norm.
Både miljömässigt och säkerhetsmässigt talar allt för självkörande bilar
Det innebär sådant som förtätade städer, mindre buller, bredare gångstråk, bort med parkeringar, smalare körbanor – de självkörande bilarna skulle, i teorin, behöva mindre utrymme för att köra säkert. Men det finns många hinder innan en sådan vision kan bli verklighet. Inte minst måste man hantera frågan om all information som självkörande bilar samlar på sig och använder. Bilar fulla med sensorer, kameror och ljudupptagningar som också kommunicerar med varandra ger inte minst upphov till mängder av integritetsfrågor.
Men den heliga graal i sammanhanget är miljö- och säkerhetsfördelar.
– Självkörande bilar är säkrare och miljövänligare än mänskliga förare, säger Hamid Zarghampour.
Med tanke på Trafikverkets nollvision, kan det innebära att myndigheten kan vara drivande för införande av självkörande fordon?
– Absolut, det kan vi vara, säger Hamid Zarghampour.
– Det handlar inte bara om automation utan även om elektrifiering. Vi har inte råd med den miljöpåverkan vi har i dag. Inom en snar framtid så har vi eldrivna fordon överallt.
Effekterna av självkörande system kommer bli så omfattande att det är i princip omöjligt att sia om framtiden.
Gunnar Karlsson, professor på KTH. Foto: Peter Larsson
Gunnar Karlsson, känd digitaliseringsdebattör och professor på KTH, tror att effekterna av självkörande system kommer bli så omfattande att det är i princip omöjligt att sia om framtiden. Men han har svårt att se att jobb skulle skapas i takten de försvinner när det kommer till självkörande bilar.
Däremot skulle de kunna få bort trafikstockningar.
– Du packar fordon mycket effektivare så trafikstockningar kommer minska. Bilarna kommunicerar med varandra och koordinerar sig så trafikflödet kommer flyta på mycket bättre, säger Gunnar Karlsson.
Det är någonting som förmodligen skulle göra det betydligt enklare att bo på längre avstånd från jobbet. Framför allt om färdtjänster som drivs av el blir mycket billigare än dagens bilägande.
Gunnar Karlsson tror också att den nya tekniken skulle kunna stava slutet för mänskliga förare. Åtminstone om man från politiskt håll vill hålla fast vid nollvisionen.
– En nollvision med mänskliga förare är inte uppnåbar, men med självkörande fordon är den det. Både miljömässigt och säkerhetsmässigt talar allt för självkörande bilar, säger Gunnar Karlsson.