Bara två EU-länder erkänner utbrändhet som yrkesskada Synen på utbrändhet skiljer sig åt mellan de olika EU-medlemsländerna, enligt en ny rapport från Eurofound. Foto: TT

Bara två EU-länder erkänner utbrändhet som yrkesskada

Utbrändhet Studierna som finns om utbrändhet är fortfarande ganska begränsade och EU-medlemsländerna saknar en gemensam bild av sjukdomstillståndet, visar en ny rapport från Eurofound.
12 sep 2018 | 06:00
+1
0
+1
0
+1
0
+1
1
+1
0
+1
1

Forskning kring utbrändhet blir vanligare i EU, men ännu är större, sektoröverskridande studier få. Det menar Europeiska fonden för förbättring av levnads- och arbetsvillkor, Eurofound, som sammanställt en rapport med data från de 28 EU-medlemsländerna och Norge. Målet har varit att få ett europabrett perspektiv på sjukdomen. Eller syndromet. Hur man ser på utbrändhet och klassificerar tillståndet skiljer sig nämligen åt mellan länderna.

Ett problem som Eurofound uppmärksammar är att forskningen, trots att den visserligen går framåt, använder olika instrument och inte alltid bedrivs av de tyngsta institutionerna. Rapporten citerar en respondent som noterar att ”utbrändhet är ett populärt ämne för doktorsavhandlingar och mastersuppsatser”.

En yrkesskada i två länder

Än så länge är det bara Italien och Lettland som erkänner utbrändhet som en yrkesskada. I andra länder, som Belgien, Bulgarien och Nederländerna, pågår diskussioner om huruvida utbrändhet bör ses som en arbetsrelaterad sjukdom. Samtidigt är Sverige det enda landet som använder ICD-10-koden för utmattningssyndrom som en godkänd medicinsk diagnos.

Även om studierna kring utbrändhet ser olika ut så finns fynd som återkommer i flera av dem. Exempelvis så förefaller det att utbrändhet är vanligare bland kvinnor än män.

I en studie i Finland rapporterade exempelvis 2 procent av männen och 3 procent av kvinnorna symptom på svår utbrändhet

De flesta studier om utbrändhet bygger på självrapportering där respondenterna får ange var de befinner sig på skalor som mäter olika dimensioner av utbrändhet, exempelvis fysisk trötthet och emotionell utmattning. I avsaknad av gemensamma definitioner och mätningar går det tyvärr inte att säga hur stor frekvensen av utbrändhet är i Europa, även om olika försök görs att uppmäta frekvensen i flera länder.

I en studie i Finland rapporterade exempelvis 2 procent av männen och 3 procent av kvinnorna symptom på svår utbrändhet, medan mildare former av utbrändhet rapporterades av mellan 15 och 25 procent av respondenterna. I en studie i Österrike svarade en tredjedel av arbetskraften att de upplevde att de hade låg risk för att bli utbrända på sina nuvarande arbeten, medan 6 procent svarade att de redan varit sjukskrivna till följd av utbrändhet. I en tjeckisk studie uppgav en tredjedel av respondenterna att de riskerade att bli utbrända.

Flera orsaker bakom

Det finns också flera studier om orsakerna bakom utbrändhet. Respondenterna i Eurofounds rapport anger flera riskfaktorer, som höga krav på arbetet, konflikter, dåliga karriärutsikter, låg grad av rättvisa på jobbet, och låg grad av autonomi, eller självbestämmande.

En tysk studie som citeras i rapporten visar att förekomsten av utbrändhet var betydligt vanligare bland arbetstagare med just låg grad av autonomi. Bland männen med allra högst autonomi drabbades 6 procent av utbrändhet, medan 17 procent bland de med lägst autonomi blev utbrända. Samma mönster fanns för kvinnorna, där 7 procent av de med högst autonomi blev utbrända, jämfört med 15 procent av de med lägst autonomi.

12 sep 2018 | 06:00

Relaterad läsning

Visa artikelns 2 kommentarer
Kommentera
  1. Av Tobias 12 sep 2018:

    Kanske dags att anställa fler, istället för sparka fler??

  2. Av Inga 4 feb 2023:

    Hur man ser på utbrändhet och klassificerar tillståndet skiljer sig nämligen åt mellan länderna.

    Det är inte bar mellan länderna det skiljer sig åt utan även mellan Sveriges 21 sjukvårdregioner.
    Region Östergötland vägrar erkänna orsaken. Här styr Socialdemokraterna och tror ni de erkänner att arbete är orsak till UMS. Glöm det. Arbete kan inte orsaka stress eller arbetsrelaterad stressyndrom. Regionen sätter sina politiska intressen att spara pengar före människors rätt till god vård och hälsa. Det är bara företagshälsovården som erkänner diagnosen. Det krävs även att arbetsgivaren fattar vad det handlar om. Det gjorde inte min chef. Han är filialchef för det fina statliga företaget Postnord.
    Han ansåg att han inte hade någon orsak i problemet så det var inte svårt att hitta ett sätt att avyttra mig. Mot hemlig överenskommelse.
    jag fick ta hjälp av en utomstående som övertalade chefen att ge mig tid hos företagshälsovården då man måste ha chefens godkännande att få hjälp och stöd hos företagshälsovården.
    Allt måste gå igenom chefen. När jag sen blev avskedad överfördes jag till regionsjukvårdens närmaste Vårdcentral men då regionen är så digitaliserad tror de att alla är anslutna så jag fick aldrig någon kallelse och när jag inte kom var distriktsläkaren inte alls intresserad att ge mig en ny tid. När jag senare tog kontakt hade hon glömt bort det hela. men sa vid första och enda gången hon träffade mig att den arbetet inte är orsak utan det beror på annan diagnos.
    2017 när jag fick UMS hade Svenny Kopp Med.dr., specialist i barn- och ungdomspsykiatri, överläkare lagt fram en avhandling som passade Region Östergötlands S politiker bättre i smaken. Regionsjukvård Östergötland anser att diagnosbeskrivningen är felaktig. Utomstående faktorer som Arbete är inte kan inte vara orsak utan man skyller orsaken på patienten. Orsaken ska man hitta om man så ska gå över lik. De kommer att tvinga på dig en diagnos. Även om du aldrig haft något av de problem som Kopp beskriver så kommer sjukvården att fixa fram det åt dig. För att jag skulle få hjälp var jag tvungen att underkasta mig sjukvårdens utredning av påstådd diagnos. Så kränkande men så fungerar sjukvården i Sverige. den är inte så civiliserad som folk i storstäderna tror.
    Regionen tolkar Svenny Kopp så att kvinnor som drabbas av UMS får den pga av att de egentligen har en underliggande psykisk störning som andra vårdgivare missat.
    Regionernas och kommunernas rätt till eget självbestämmande har gått så långt att de inte behöver stå under Svensk lag på lika villkor. Patientlagen tex..
    Vilken vård du får , har rätt till och hur du blir bemött beror på var du bor och vilken politik som styr. Om jag ska få hjälp måste jag flytta.

Kommentera artikeln

Vi vill gärna få frågor, kommentarer och reflektioner om våra artiklar! Arbetsvärlden förhandsmodererar artikelkommentarer, vilket gör att det kan dröja en stund innan din kommentar dyker upp. Håll dig till ämnet, och håll en god ton. Vi föredrar om du anger ditt riktiga namn, men du måste inte.

Hämtar fler artiklar
Få koll på de senaste nyheterna och åsikterna om arbetsmarknaden!
Nyhetsbrev