Sjukskrivningar till följd av stress och psykisk ohälsa har ökat kraftigt de senaste åren. Psykiatriska diagnoser är sedan 2014 den allra vanligaste grunden till sjukskrivning i Sverige.
Psykisk ohälsa leder generellt till längre sjukskrivningar, och mycket tyder dessutom på att det är svårare att bedöma arbetsförmågan vid psykisk ohälsa än vid fysisk sådan.
Det är Försäkringskassan som har ansvaret för att utreda om någon har rätt till sjukpenning, detta bland annat med intyg från läkare som underlag. Till sin hjälp har handläggarna också ett försäkringsmedicinskt beslutsstöd från Socialstyrelsen som infördes 2008. Beslutsstödet innehåller bland annat rekommendationer om längden på sjukskrivningar för olika diagnoser.
Utmattningssyndrom är en diagnos som knappt förekom för tio år sedan men nu har tagit över rejält.
Syftet med det här beslutsstödet har varit att sjukskrivningsprocessen ska vara likformig och kvalitetssäkrad, liksom att sjukskrivningstiderna ska gå ner. Enligt Riksrevisionens senaste granskningsrapport av sjukskrivningarna framgår dock att mycket finns kvar att önska när det kommer till hur beslutsstödet används.
– När läkaren sjukskriver personer längre än de rekommenderade tiderna i beslutsstödet utan att motivera den längre tiden ska Försäkringskassan begära in en motivering. Men de här kompletteringarna begärs bara in i ungefär 20 procent av fallen, säger Daniel Melén, projektledare på Riksrevisionen.
Men, påpekar han, man ska ha i åtanke att begäran om kompletteringar på grund av avvikelser från rekommendationerna i beslutsstödet bara utgör en mindre del av alla kompletteringar, ungefär 10 procent. De vanligaste kompletteringarna som Försäkringskassan begär in handlar om att läkaren behöver beskriva hur patientens funktionsnedsättningar och aktivitetsbegränsningar ser ut.
Allt fler blir multisjuka
Samsjukligheten, alltså andelen sjukskrivningar med fler än en diagnos, har ökat drastiskt de senaste tio åren när man tittar på sistaintygen i sjukfallen. Från 12 procent till 43 procent.
– Socialstyrelsens beslutsstöd infördes 2008 och har alltså funnits i tio år, men vi kan inte dra slutsatsen att beslutsstödet i sig har betydelse för ökningen av psykiatriska diagnoser.
Däremot ser Riksrevisionen att läkarna lär sig att formulera sig på sätt som godtas av Försäkringskassan.
– Ett tydligt exempel på det är vid diagnosen utmattningssyndrom, där läkarna med tiden börjat beskriva kognitiva symptom mer ingående, någonting man knappt gjorde för tio år sedan. Jag tror inte att personer som får diagnosen utmattningssyndrom har större kognitiva nedsättningar i dag än de hade för tio år sedan, säger Daniel Melén.
Det är också vanligt att diagnoser ändras från början av sjukskrivningen till slutet av sjukskrivningen. Exempelvis kan en person sjukskrivas för akut stressreaktion, vilket sedan kan övergå i en sjukskrivning för utmattningssyndrom eller något annat tillstånd. Det förekommer också att diagnoser tillkommer när en sjukskrivning pågått länge.
Jag tror inte att personer som får diagnosen utmattningssyndrom har större kognitiva nedsättningar i dag än de hade för tio år sedan
– Bland de psykiatriska diagnoserna är det framför allt de stressrelaterade tillstånden som har ökat mest. De tre vanligaste diagnoserna i de fall som vi granskat är utmattningssyndrom, akut stressreaktion och ospecificerad stressreaktion, säger Daniel Melén.
Även depression är vanligt och har ökat i antal fall, men minskat som andel av sjukskrivningarna i takt med att stressrelaterade diagnoser blivit vanligare.
– Utmattningssyndrom är en diagnos som knappt förekom för tio år sedan men nu har tagit över rejält. När det kommer till sjukskrivningar som är längre än 60 dagar är utmattningssyndrom vanligast, säger Daniel Melén.
Trots att beslutsstödet var tänkt att öka likformigheten i bedömningarna ser Riksrevisionen stora skillnader i hur beslutsstödet används. En del handläggare förlitar sig betydligt mindre på beslutsstödet än andra.
– Vi rekommenderar regeringen att ge Försäkringskassan och Socialstyrelsen i uppdrag att se över hur beslutsstödet används i praktiken. Vi har också en rekommendation till Försäkringskassan att internt diskutera hur beslutsstödet används av handläggarna i sjukskrivningsprocessen för att öka likformigheten i bedömningarna, säger Daniel Melén.