Det finns stora skillnader på arbetsmarknaderna inom EU. Löneklyftor, olika villkor för jämställdhet och arbetsvillkor, liksom betydande skillnader i facklig organisering mellan olika medlemsländer.
För att slå fast gemensamma principer om arbets- och levnadsvillkor proklamerade EU-ledarna pelaren för sociala rättigheter, innehållandes 20 principer, på det sociala toppmötet i Göteborg i vintras. Den sociala pelaren är inte rättsligt bindande men det finns starka röster som vill se dem befästas genom lagstiftning på EU-nivå.
Arbetsmarknadens EU-råd
Arbetsmarknadens EU-råd bildades 1 oktober och består av sex företrädare för Svenskt Näringsliv, varav fem från medlemsorganisationerna, och fem vardera från LO och PTK. Rådet ska sammanträda minst fyra gånger per år, eller när någon av parterna så begär, och arbetet ska baseras på konsensus. Ett utskott som ska bereda frågor kommer att utses.
Källa: LO, PTK, Svenskt Näringsliv
– Det är hög tid att vi gör om de goda intentionerna som vi uttalade vid Göteborgs-toppmötet till lag, sade EU-kommissionens ordförande Jean-Claude Juncker i sitt tal om läget i EU den 12 september.
Det är alltid stora risker när politiker ska in och förhandla på arbetsmarknadsområdet
Det var också en uppmaning som fick stöd av Europafacket, Etuc. Luca Visentini, generalsekreterare för Europafacket, sade i en kommentar till Junckers tal:
– Vi uttrycker starkt stöd för Junckers vilja att omsätta den sociala pelaren i EU-lag, men social rättvisa förtjänade betydligt mer än en enda mening i state of the union-talet.
Luca Visentini betonade också att det minsta EU kan göra är just att implementera den sociala pelaren. Europafacket driver även sedan tidigare frågan om att minska de stora löneklyftorna mellan olika EU-medlemsländer, något man hoppas åstadkomma genom ökningar av lönerna i de länder som har lägst lönenivåer, eller ”upward wage convergence”.
Slår vakt mot lagstiftning
Men lagstiftning är en känslig fråga. Arbetsmarknadens parter i Sverige, som har ett väloljat system för att reglera arbetsmarknadsfrågor i sina avtal, vill inte se ökad lagstiftning på EU-nivå.
Torbjörn Johansson. Foto: LO
– Det finns en bred samsyn mellan parterna om vikten av att bevara den svenska modellen och vi vill kunna svara på samma sätt i Bryssel för att försvara den. Det är ganska svårt att förklara den svenska modellen för utomstående. Det är i princip bara i norden som vi har den här modellen, i andra länder ser det totalt annorlunda ut. Då vill vi också undvika att skapa onödig förvirring, säger Torbjörn Johansson, avtalssekreterare på LO, till Arbetsvärlden.
Mot den bakgrunden bildar nu huvudorganisationerna LO, PTK och Svenskt Näringsliv ett nytt partsgemensamt samarbete, Arbetsmarknadens EU-råd, som ska göra det möjligt för de svenska parterna att gå fram med enad front till försvar för den svenska modellen.
Får ni ofta påstötningar från fackliga kollegor i Europa om att vara solidariska med deras situation och därför gå med på lagstiftning?
– Det finns sådana frågor, ja. Lagstiftning kan man göra, men den måste i så fall fungera med vår svenska modell. Vi är inte emot lagstiftning så länge den inte utmanövrerar vår modell, säger Torbjörn Johansson.
Det här är nationella frågor som bäst regleras nationellt
Han lyfter också en annan aspekt av det nya samarbetet, nämligen tillämpning av befintlig rätt.
– Det här samarbetet handlar inte bara om att skydda den svenska modellen mot ny lagstiftning, utan också om att disciplinera oss själva så att vi inte driver tvister för kortsiktiga vinster på bekostnad av den svenska modellen. Det vill säga att driva tvister för att få till ny tillämpning av EU-rätt. Det är en minst lika viktig komponent i det här arbetet, säger Torbjörn Johansson.
Gabriella Sebardt. Foto: Svenskt Näringsliv
Gabriella Sebardt, arbetsrättsjurist på Svenskt Näringsliv, bekräftar att tongångarna just nu går höga för mer lagstiftning i EU, och nämner bland annat Junckers tal.
– Just nu duggar det tätt med initiativ från EU om att lagstifta på arbetsmarknadsområdet. Men vi menar att det här är frågor som ska skötas på nationell nivå och av arbetsmarknadens parter. Det här är nationella frågor som bäst regleras nationellt, säger hon till Arbetsvärlden.
Politiker har en tendens att vara för kortsiktiga när de ska lagstifta på arbetsmarknadsområdet, enligt henne.
– Arbetsmarknadens parter tar mer långsiktig hänsyn än politiker, som ofta byts ut och vill genomföra förändringar under den tid de sitter. Det är alltid stora risker när politiker ska in och förhandla på arbetsmarknadsområdet.
Finns det någon risk att löner blir en fråga för lagstiftning på EU-nivå?
– Lagstiftning om löner är inte något som diskuteras just nu, men löner står med i den sociala pelaren och skulle kunna bli ett område för lagstiftning. Många pratar nämligen om att den sociala pelaren inte är rättsligt bindande och att den borde vara det, men den innehåller mängder av frågor som bäst hanteras nationellt, säger Gabriella Sebardt.
Kan du ge något konkret exempel på initiativ till lagstiftning på EU-nivå?
– Senast så var upplysningsdirektivet uppe för diskussion. Det håller nu på att omarbetas till ett slags minimivillkorsdirektiv som ska reglera provanställningar, parallella anställningar, rätt till minsta förutsägbarhet i arbetet vad gäller arbetstid, rättigheter vid övergång till annan anställning och rätt till utbildning. Det är sådana frågor som vi i Sverige har reglerat väldigt bra och som vore olämpligt att hantera på EU-nivå.
I grunden får man inse att vår arbetsmarknadsmodell är ganska unik i EU
Dessutom finns en brådska från EU-håll att få direktivet på plats innan EU-valet nästa år.
– Jag tycker det är olyckligt att man har så bråttom i sådana här frågor, säger Gabriella Sebardt.
Niklas Hjert.
Niklas Hjert, ordförande för förhandlingschefsgruppen på PTK, bekräftar att många initiativ från EU nu hotar att påverka områden som rör parternas kollektivavtal.
– I grunden får man inse att vår arbetsmarknadsmodell är ganska unik i EU och det gör att det är en utmaning att förklara Sveriges position där vi tar ställning mot lagstiftning på EU-nivå, säger Niklas Hjert.
Också han ser den sociala pelaren som ett område där ropen efter lagstiftning kan bli fler.
– Det finns även fackliga röster inom EU som vill se just ökad lagstiftning på arbetsmarknaden. Det kan för många andra framstå som en mer framkomlig väg för att förbättra villkoren i det egna landet, säger Niklas Hjert.
– Vår svenska modell är ju sprungen ur sin kontext och andra länder har sina sätt att hantera arbetsmarknadsfrågor. I första hand är det viktigt för oss att värna och utveckla den svenska kollektivavtalsmodellen och visa på dess fördelar för andra delar av Europa.