Vi använder cookies för att ge dig en bättre upplevelse.
Godkänn
Industrins råd: Titta mer på internationella klimatsatsningar Anna Breman presenterar kapitlet om klimatet i IER:s nya rapport. Foto: Simon Markusson

Industrins råd: Titta mer på internationella klimatsatsningar

Klimatet De lågt hängande frukterna är plockade vad gäller klimatarbetet i svensk industri, enligt industrins ekonomiska råd, IER, som publicerar en ny rapport. – Det är relevant att fråga sig om klimatsatsningarna bör inrikta sig mer på internationella åtgärder, säger Anna Breman, chefsekonom på Swedbank och ledamot i IER.
8 Okt 2018

Industrin står för en knapp tredjedel av utsläppen av växthusgaser i Sverige och har en avgörande roll för att nå klimatmålet om ett fossilfritt samhälle år 2045. Det slår industrins ekonomiska råd fast i den nya rapporten ”Industri under omvandlingstryck” som presenteras på måndagen.

Anna Breman, chefsekonom på Swedbank och ledamot i IER, lyfter dock fram att internationella klimatsatsningar kan ge mer effekt per krona.

– Det är relevant att fråga sig om klimatsatsningarna bör inrikta sig mer på internationella åtgärder.

IER menar också att satsningar på innovationer kan öppna fönstret för Sverige att bli konkurrenskraftigt på området miljöteknik

Industrin är den sektor som står för störst andel utsläpp av växthusgaser i Sverige – en knapp tredjedel av de inhemska utsläppen. Klimatarbetet har dock gjort framsteg. Mellan 1990–2016 minskade industrins utsläpp med cirka 19 procent. Samtidigt ser det inte lika ljust ut om man lyfter blicken till den globala scenen. Globalt har industrins utsläpp av växthusgaser i stället ökat med 69 procent mellan åren 1990–2014, och de totala utsläppen har ökat med 30 procent.

Tittar man på siffror från Naturvårdsverket tycks Sveriges konsumtion av koldioxidekvivalenter ha nått en rekordhög platå och stannat där sedan 2004. En allt större del av själva produktionen av koldioxiden sker utanför Sveriges gränser.

Under de senaste tjugo åren har andelen utsläpp som sker i andra länder, men som orsakats av vår svenska konsumtion ökat med nästan femtio procent. Under samma period har de konsumtionsbaserade utsläppen i Sverige, minskat med trettio procent. Källa Naturvårdsverket

Anna Breman menar att de enkla klimatåtgärderna redan är genomförda i svensk industri.

– De lågt hängande frukterna är plockade. I dag är det industrierna med processrelaterade utsläpp som står för en stor del av utsläppen. Det är exempelvis stål- och metallindustrin som behöver förbränna kol i sin produktion, säger Anna Breman.

Varnar mot att jaga bort industrin

Samtidigt har andra länder inte lyckats klimatanpassa sina industrier i lika hög omfattning. Exempelvis är Polens stål- och metallindustri nästan fyra gånger så växthusgasintensiv som den svenska.

– En fara om vi i stället väljer att bara ställa hårdare krav på den svenska industrin är att produktionen flyttas till något av de här länderna som inte har samma utsläppskrav. Det skulle alltså i så fall innebära att utsläppen totalt sett ökar, säger Anna Breman.

I svensk industri menar hon att det framför allt finns mer att göra på investeringssidan. Exempelvis via stöd till innovativa projekt och teknik som regeringens satsning om 300 miljoner kronor i Industriklivet, lanserat 2017. IER menar också att satsningar på innovationer kan öppna fönstret för Sverige att bli konkurrenskraftigt på området miljöteknik när andra länder börjar efterfråga större klimatåtgärder.

IPCC: Behövs fördubblad ambitionsnivå

Under natten mot måndagen släppte också FN:s klimatpanel IPCC en ny klimatrapport som slår fast att det inte ännu är omöjligt att begränsa den globala uppvärmningen till 1,5 grader. Men ambitionsnivån på global nivå vad gäller utsläppen av växthusgaser behöver minst fördubblas till 2030.

Internationella energirådet, IEA, har i en annan rapport tittat närmare på hur obalanserna i den globala energikonsumtionen ser ut. Där framgår att USA, med mindre än 5 procent av världens befolkning, år 2016 stod för hela 16 procent av energikonsumtionen. Kina och Indien konsumerade 22 och 6 procent av energiproduktionen, samtidigt som länderna huserar 20 respektive 19 procent av världsbefolkningen.

8 Okt 2018
Kommentera
Kommentera

Kommentera artikeln

Vi vill gärna få frågor, kommentarer och reflektioner om våra artiklar! Arbetsvärlden förhandsmodererar artikelkommentarer, vilket gör att det kan dröja en stund innan din kommentar dyker upp. Håll dig till ämnet, och håll en god ton. Vi föredrar om du anger ditt riktiga namn, men du måste inte.

News
De viktigaste nyheterna en gång i veckan
Copyright © Arbetsvärlden 2017 | Linnégatan 14
114 94 Stockholm
Telefon 08-782 93 12 | red@arbetsvarlden.se
Ansvarig utgivare: Mikael Feldbaum
Arbetsvärlden ges ut av Tjänstemännens
Centralorganisation, TCO.