Vi använder cookies för att ge dig en bättre upplevelse.
Godkänn
FTF och TCO i olika riktningar om sjukpenningen Håkan Svärdman, ny samhällspolitisk chef på FTF sedan 1 september, föreslår en förenklad sjukförsäkring. Foto: TT, FTF

FTF och TCO i olika riktningar om sjukpenningen

Sjukförsäkringen TCO-förbundet FTF föreslår en reform av sjukförsäkringen som ger alla samma sjukpenningnivå, oavsett diagnos. Förslaget innebär dock en sänkning av dagens sjukpenning efter de första 364 dagarna från 75 procent till 65 procent, tvärtemot den bibehållna ersättningsnivån på 80 procent som TCO förespråkar.
2 Okt 2018

Slopa de olika ersättningsformer som i dag finns i sjukförsäkringen, och betala sjukpenning på samma nivå till alla.

Det vill Håkan Svärdman, samhällspolitisk chef på försäkringsfacket FTF, och föreslår en omfattande reform som bland annat innebär att sjukpenningen också ersätter dagens sjukersättning. Samtidigt som man förenklar reglerna och gör sjukförsäkringen mer likvärdig vill FTF också höja taket i försäkringen från dagens 30 333 kronor till 31 250 kronor i månaden.

Sjukpenning och sjukersättning

Den som inte kan arbeta på grund av sjukdom kan genom dagens sjukförsäkring få sjukpenning av Försäkringskassan på normalnivå med 80 procent av den sjukpenninggrundande inkomsten (SGI). Sjukpenning på normalnivå betalas ut i högst 364 dagar under ramtiden på 450 dagar.

Därefter kan man ansöka om sjukpenning på fortsättningsnivå med 75 procent av den sjukpenninggrundande inkomsten.

Den som har en allvarlig sjukdom kan ansöka om fler dagar med sjukpenning på normalnivå även efter 364 dagar.

Den som är mellan 19 och 64 år och bedöms ha stadigvarande nedsatt arbetsförmåga (och alltså aldrig kan arbeta längre) kan i stället få sjukersättning, det som tidigare kallades förtidspension. Den som har arbetat får 64,7 procent av sin genomsnittliga inkomst under de senaste åren. Det går som mest att få 18 399 kronor före skatt per månad. Den som inte har arbetat tidigare får en lägre garantiersättning som baseras på ålder och tid som bosatt i Sverige.

Källa: Försäkringskassan

+ Expandera

Det första året är det tänkt att sjukskrivna ska få 80 procent av sjukpenninggrundande inkomst i sjukpenning, upp till det nya taket. Därefter sänks ersättningen för alla till 65 procent.

I dagens sjukförsäkring är fortsättningsnivån efter de 364 första dagarna i stället 75 procent (upp till taket på 30 333 kronor).

– I dagens sjukförsäkring finns sju olika ersättningsformer som beror på helt andra saker än din arbetsförmåga. Det kan handla om saker som ålder eller vad för diagnos du har, säger Håkan Svärdman.

Kan du ge ett exempel?

– Ett exempel är om du har en dödlig sjukdom. Då tas hänsyn till din diagnos när ersättningsnivån efter de 364 första dagarna sätts. I stället för 75 procent kan du då fortsätta på 80 procent av den sjukpenninggrundande inkomsten, säger Håkan Svärdman.

Men är det inte bra att man har möjlighet att behålla högre ersättning när man har en så allvarlig diagnos?

– Jag tycker inte man ska titta på diagnosen, utan på arbetsförmågan. Anledningen är att dagens regelverk riskerar leda till bristande likvärdighet och rättssäkerhet för individen.

Som exempel lyfter han upp att Försäkringskassan i dag kan ompröva sjukpenning på normalnivå om behandlingen av en sjukdom visar sig framgångsrik, och alltså minskar sjukdomens allvarlighetsgrad.

Resultatet blir att parterna får ta större ansvar, vilket också är del av den svenska modellen.

– Då kan sjukpenning på 75 procent eller sjukersättning på 64,7 procent (av ett lägre tak på 7,5 prisbasbelopp. red anm) i stället bli aktuellt, trots oförändrad arbetsförmåga. Detta ställer stora krav på individen, behandlande läkare och Försäkringskassan så att rätt ersättning beviljas.

Håkan Svärdman lyfter också fram att diagnos aldrig värderats i sjukförsäkringen tidigare, med undantag för de senaste tio åren. I stället har bedömningen av ersättningsrätten kretsat just kring arbetsförmågan. En ordning som han vill återvända till.

Du poängterar i rapporten att ungefär en fjärdedel av arbetskraften i dag står utanför de kollektivavtalade försäkringslösningarna. Innebär inte det här en försämring för dem?

– Jag sticker inte under stol med att en person som saknar kollektivavtal och får sjukpenning på fortsättningsnivå kan få sämre ersättning än i dag. Men denna situation uppstår redan med dagens regelverk och handläggning, mitt förslag minskar snarare skillnaden.

I korthet kan man alltså säga att systemet går ut på att parterna ska ta större ansvar för sjukförsäkringen?

– Ja, resultatet blir att parterna får ta större ansvar, vilket också är del av den svenska modellen.

Att i högre grad avlasta välfärden via kollektivavtalen är en fråga som Saco sedan tidigare lyft i debatten.

TCO har en annan inriktning

När det gäller sänkningen av ersättningsnivåerna går FTF:s förslag stick i stäv med centralorganisationen TCO:s ståndpunkt. TCO vill helt slopa nedtrappningen av sjukpenningen, som man vill ska ligga kvar på 80 procent – medan FTF alltså vill trappa ner ända till 65 procent.

Blir den allmänna sjukförsäkringen en grundförsäkring så riskerar klyftorna i samhället att bli större

Mikael Dubois, utredare i välfärdsfrågor på TCO, välkomnar dock att FTF väcker en debatt om sjukförsäkringen.

Varför anser TCO att nedtrappningen av sjukpenningnivån ska slopas?

Mikael Dubois, TCO.

– Därför att behovet av ersättning kvarstår. Det här är en inkomstbortfallsförsäkring och det är viktigt att värna om principen att man får ersättning för sin förlorade inkomst, säger Mikael Dubois till Arbetsvärlden.

Är det rimligt att slå ihop all ersättning i sjukförsäkringen till sjukpenning som FTF vill?

– Det kan finnas en poäng med att slå ihop vissa delar, så som sjukpenning och rehabiliteringspenning. Däremot inte sjukpenning och sjukersättning.

Varför inte slå ihop sjukpenning och sjukersättning?

–Anledningen är att sjukersättning, som tidigare kallades förtidspension, är en ersättning där försäkringsmomenten är mindre framträdande. Sjukersättningen utgår till personer som varaktigt saknar arbetsförmåga, och kan alltså ses mer som ett bidrag. Man kan också tänka sig att ersättningsnivån ska vara en annan för sjukersättningen, men vi har inte preciserat någon nivå, säger Mikael Dubois.

TCO vill också gå längre än FTF i att höja taket i sjukförsäkringen, nämligen till tio prisbasbelopp. Det motsvarar ungefär 37 900 kronor i månaden. Alltså en betydligt högre nivå än det nya taket på 31 250 kronor i månaden som FTF föreslår.

Varför är det viktigt att höja taket så mycket?

– Den allmänna sjukförsäkringen ska vara en inkomstbortfallsförsäkring. Höjer man inte taket blir det bara en grundförsäkring där försäkringstagaren själv behöver hitta andra lösningar för att täcka upp sitt inkomstbortfall, exempelvis genom privata sjukförsäkringar eller parternas kollektivavtalade lösningar, säger Mikael Dubois.

– Blir den allmänna sjukförsäkringen en grundförsäkring så riskerar klyftorna i samhället att bli större och den enskildes trygghet knyts i högre grad till var man jobbar.

Föreslår obligatorisk rehabiliteringsförsäkring

Håkan Svärdman föreslår också en obligatorisk rehabiliteringsförsäkring som arbetsgivarna får betala.

Varför behövs en sådan?

– I dag är det ofta billigare för arbetsgivarna att byta ut en anställd än att rehabilitera någon. Det är framför allt anställda i de högre lönenivåerna som arbetsgivarna prioriterar att rehabilitera, medan man kan bestämma sig för att vänta ut andra sjukfall, säger Håkan Svärdman.

Med en rehabiliteringsförsäkring räknar han också med att Försäkringskassan snabbare tar tag i rehabiliteringen.

Huruvida det räcker för att täcka eventuella försäkringskostnader förblir dock en kvalificerad gissning

– Med en rehabiliteringsförsäkring ökar också Försäkringskassans incitament att snabbt få i gång rehabilitering, eftersom rehabiliteringsprocessen då inte belastar Försäkringskassans budget.

För att kompensera arbetsgivarna för försäkringskostnaderna med rehabiliteringsersättningen föreslår Håkan Svärdsman att antalet sjuklönedagar, som arbetsgivarna betalar, sänks från 14 till 7 dagar. Huruvida det räcker för att täcka eventuella försäkringskostnader förblir dock en kvalificerad gissning i brist på en närmare beräkning.

– Men visar det sig att det inte gör det kan man minska antalet ytterligare.

2 Okt 2018
Visa artikelns 2 kommentarer
Kommentera
  1. Av Tobias 2 Okt 2018:

    Om man nu skall laborera med sjukförsäkringen kan man lika gärna ta bort taleförbudet så att skadade och allvarligt sjuka får en försäkring som har lite bett och inte är en schimär.

    Se till att försäkringen täcker arvode till advokat/jurist som står på den skadaes sida så att man blir jämnbördig med försäkringsbranchen och statens egen burväktare försäkringskassan.

  2. Av Cilla 4 Okt 2018:

    Jag funderar lite på det här:
    ”…sjukersättning, som tidigare kallades förtidspension, är en ersättning där försäkringsmomenten är mindre framträdande. Sjukersättningen utgår till personer som varaktigt saknar arbetsförmåga, och kan alltså ses mer som ett bidrag.”

    Det känns inte helt riktigt att sjukersättning skulle vara ett bidrag, punkt slut. Jag tror i så fall att man möjligen kan göra skillnad på den sjukersättning man kan få om man aldrig har kunnat arbeta (som då blir mer som ett bidrag) och den sjukersättning man kan få om man tidigare har kunnat arbeta och får inkomstrelaterad ersättning (och alltså har betalat in ”premien” till försäkringen inom den del av löneutrymmet som kallas arbetsgivaravgift).

    Så, hur menar du, Mikael Dubois?

    Jag funderar också på FTF/Håkan Svärdsmans förslag att sjukpenning och sjukersättning skulle slås ihop. Skulle det innebära att Försäkringskassan när som helst skulle kunna ändra sin bedömning av de försäkrade även då de har motsvarande sjukersättning (för långvariga nedsättningar), så som idag sker med ett antal långtidssjukskrivna som plötsligt ”friskförklaras” av Försäkringskassan?

    Jag tror ju att upplevd trygghet är en viktig del av individers välbefinnande (så långt möjligt för den som på grund av sjukdom inte kan arbeta), och ständigt hot om indragen sjukpenning är sannerligen inte hälsofrämjande.

Kommentera artikeln

Vi vill gärna få frågor, kommentarer och reflektioner om våra artiklar! Arbetsvärlden förhandsmodererar artikelkommentarer, vilket gör att det kan dröja en stund innan din kommentar dyker upp. Håll dig till ämnet, och håll en god ton. Vi föredrar om du anger ditt riktiga namn, men du måste inte.

News
De viktigaste nyheterna en gång i veckan
Copyright © Arbetsvärlden 2017 | Linnégatan 14
114 94 Stockholm
Telefon 08-782 93 12 | red@arbetsvarlden.se
Ansvarig utgivare: Mikael Feldbaum
Arbetsvärlden ges ut av Tjänstemännens
Centralorganisation, TCO.