Vi använder cookies för att ge dig en bättre upplevelse.
Godkänn
Åsa Lindhagen: Det viktiga är att inte begränsas av kön Åsa Lindhagen (MP), jämställdhetsminister, vill motverka könssegregeringen på arbetsmarknaden. Foto: Simon Markusson

Åsa Lindhagen: Det viktiga är att inte begränsas av kön

Kvinnodagen Kvinnors ekonomiska makt och våldet mot kvinnor är de två viktigaste områdena för jämställhetsarbetet enligt jämställdhetsminister Åsa Lindhagen (MP). Hon vill också bekämpa könssegregeringen på arbetsmarknaden, men betonar att det viktigaste är att skapa samma förutsättningar oavsett kön.
8 mar 2019

Åsa Lindhagen är ny jämställdhetsminister med ansvar för arbetet mot diskriminering och segregation. Hon har det samordnande ansvaret, och även om ministerposten numera finns på arbetsmarknadsdepartementet (tidigare låg den på socialdepartementet) så lyfter hon att jämställdhetsarbetet måste bedrivas på alla fronter.

– Det finns väldigt tydliga kopplingar mellan arbetsmarknaden, jämställdhet och kvinnors ekonomiska makt. Men jämställdhetsfrågorna går in i alla politiska områden. Vi har inte en jämställdhetsminister i Sveriges regering: vi har 23 jämställdhetsministrar som behöver ha med jämställdhetsperspektivet i allt arbete vi gör, säger Åsa Lindhagen till Arbetsvärlden.

Att jämställdhetsministerns portfölj har flyttats mellan de olika departementen ser hon som en styrka.

– Man bygger relationer mellan medarbetare i regeringskansliet och ser till att frågorna hela tiden är på agendan på alla departement, säger Åsa Lindhagen.

Vad har arbetsmarknadens parter och politiken för ansvar för jämställdheten?

– Politiken har ett jätteviktigt ansvar att lägga fram reformer för att driva jämställdheten framåt. Det finns flera olika reformer som har varit väldigt viktiga för att öka kvinnors ekonomiska makt och självständighet och frihet i Sverige. Jag tänker på utbyggnaden av barnomsorgen, att vi tog bort sambeskattningen 1971. Och vi har föräldraförsäkringen som är en väldigt viktig del i att stärka kvinnors möjligheter att verka på arbetsmarknaden, säger Åsa Lindhagen. Det ansvaret har politiken.

Lönebildningen är ett ansvar för parterna

Men alla delar av samhället har också ett ansvar för att skapa ett mer jämställt samhälle.

– Och där har arbetsmarknadens parter också ett jättestort ansvar. Jag uppfattar också att det finns ett stort engagemang på olika sätt för jämställdhetsfrågorna. Och lönebildningen är ju primärt ett ansvar för arbetsmarknadens parter, säger Åsa Lindhagen.

Positiv till statliga lönesatsningar

I valrörelsen gjorde Centern ett utspel om att ge Arbetsgivarverket 6,4 miljarder för att de skulle jämställa lönerna för statligt anställda. Från fackligt håll ropas det på särskilda lönesatsningar, bland annat från Vårdförbundet.

Hur ser du på statliga lönesatsningar?

– Det kan vara ett bra sätt att verka för jämställdhet, sedan är det viktigt att ha med sig att lönebildningen är ett ansvar för parterna. Men jag tycker det är positivt med alla partier som på olika sätt vill driva jämställdheten framåt och att vi delar problembilden kring löneskillnaderna mellan män och kvinnor.

Löneskillnaderna mellan män och kvinnor har under lång tid minskat och de allra största skillnaderna beror på att män och kvinnor gör olika yrkesval. Den ovägda löneskillnaden var 11,3 procent år 2017, enligt Medlingsinstitutet. Den krymper dock till 4,3 procent när hänsyn tas till yrke, sektor, utbildning, ålder och arbetstid.

 

Åsa Lindhagen (MP), är civilingenjör i grunden. Foto: Simon Markusson

Skolverket har också fått ett uppdrag att motverka könsstereotypa utbildningsval.

Åsa Lindhagen har själv brutit mot könsnormen i sitt utbildningsval: civilingenjör i industriell ekonomi vid Linköpings universitet, en utbildning med ungefär en tredjedel kvinnor. Hon vill också arbeta för att motverka könssegregationen på arbetsmarknaden.

– Det är en oerhört viktig fråga. Där har Arbetsförmedlingen fått ett uppdrag att motverka könssegregeringen på arbetsmarknaden. Skolverket har också fått ett uppdrag att motverka könsstereotypa utbildningsval. Så man kan arbeta på många olika sätt för att bryta könssegregeringen, för det är en viktig del när det gäller löneskillnaderna, säger Åsa Lindhagen.

Vad är drömsamhället, då – är det 50/50 män och kvinnor i alla branscher?

– Det kan vara en bra inriktning, tycker jag. Det viktiga här är ju att vi inte är begränsade av vilket kön vi har eller hur vi definierar oss baserat på vilka val vi gör i livet. Utan att alla individer i det här samhället ska känna frihet att välja det man har intresse för och inte begränsas på olika sätt för att vi har uppfattningar om hur kvinnor och män bör välja, säger Åsa Lindhagen.

Är internationella kvinnodagen bra, eller gör den jämställdhetsfrågan till ett tillfälligt jippo?

– Jag tycker dagen är något positivt. Men det är förstås avgörande att vi fokuserar på de viktiga jämställdhetsfrågorna. Och då handlar det om att det skiljer flera miljoner kronor i livsinkomst mellan kvinnor och män, vi ser att kvinnor tar ett större ansvar för det obetalda hemarbetet och på samma gång är kvinnor mer stressade och utslitna, säger Åsa Lindhagen.

Hon vill också att vi pratar mer om våld mot kvinnor.

– Både hedersrelaterat våld och förtryck, och våld i nära relationer. Det finns stora jämställdhetsproblem som vi behöver prata om i Sverige, och det gäller att det är de frågorna vi har fokus på och lyfter särskilt när det är internationella kvinnodagen. Sedan behöver vi i politiken jobba med de här frågorna året om, varje dag.

Vill att pappor är hemma mera

På onsdagen släppte TCO sitt årliga jämställdhetsindex, som följer utvecklingen av uttag av föräldrapenning. I snitt tar kvinnor ut ungefär 70 procent av alla dagar med föräldrapenning och tillfällig föräldrapenning för vård av sjukt barn. TCO räknar med att det dröjer till år 2040 innan uttaget av föräldrapenning är jämställt mellan män och kvinnor.

Är det för lång tid?

– Ja, det är för lång tid. Vi behöver jobba så fort vi kan med att skapa ett mer jämställt samhälle.

Hon beskriver hur det ojämna uttaget får kostsamma konsekvenser för kvinnor.

Jag tycker vi pratar alldeles för lite om barnen i de här frågorna

– Vi vet att det finns en koppling mellan uttag av föräldraledighet och det obetalda hemarbetet, att om man är hemma mer så finns också tendenser att man tar ett större ansvar i hemmet och plockar ur diskmaskinen, packar barnens gympapåsar, dammsuger, och alla de här delarna. Och att kvinnor gör det i större utsträckning. Här måste vi se till att kvinnor inte blir utslitna, säger Åsa Lindhagen.

Men hon vill också prata om barnen.

– Jag tycker vi pratar alldeles för lite om barnen i de här frågorna. Nämligen möjligheten att få spendera tid med sin pappa för de barn som har en pappa. Jag tror att det finns många pappor som skulle vilja spendera mer tid med sina barn, och att det är en fantastisk förmån som förälder att få göra det.

Om du skulle peka ut en fråga som har störst betydelse för jämställdheten, vad är det?

– Jag vill lyfta två delar, den ena är den ekonomiska makten och den andra är våldet mot kvinnor. De två frågorna är oerhört viktiga att jobba med för ett jämställt samhälle. Vi är en feministisk regering och vi kommer att jobba brett med de här frågorna, säger Åsa Lindhagen.

Vad är dina tidigare erfarenheter av att jobba med jämställdhet?

– Jag har jobbat mycket med våldsproblematiken, inte minst. Både våld i nära relationer och hedersrelaterat våld och förtryck när jag jobbade som kommunpolitiker i Stockholm. Och det är frågor som jag känner väldigt starkt för. Vi behöver jobba med det akuta skyddet för de som är utsatta, vi behöver jobba med långsiktigt stöd, och det behövs mer kunskap inte minst när det gäller hedersrelaterat våld och förtryck. Sedan behöver vi jobba med normer och värderingar, säger Åsa Lindhagen.

Tror du att det behövs skarpare lagstiftning mot sexuella trakasserier efter #metoo?

– Jag tror att det kan komma att behövas. Det finns en utredning som ska tillsättas för att se över diskrimineringslagstiftningen. Alla arbetsgivare har ett ansvar att jobba med aktiva åtgärder för att förebygga diskriminering, till exempel sexuella trakasserier. Där behöver vi se vad vi har för möjligheter och verktyg om lagstiftningen inte följs, och det är en viktig del som en utredning kommer titta på, säger Åsa Lindhagen.

8 mar 2019
Kommentera
Kommentera

Kommentera artikeln

Vi vill gärna få frågor, kommentarer och reflektioner om våra artiklar! Arbetsvärlden förhandsmodererar artikelkommentarer, vilket gör att det kan dröja en stund innan din kommentar dyker upp. Håll dig till ämnet, och håll en god ton. Vi föredrar om du anger ditt riktiga namn, men du måste inte.

Nyheter
De viktigaste nyheterna två gånger i veckan
Copyright © Arbetsvärlden 2017 | Linnégatan 14
114 94 Stockholm
Telefon 08-782 93 12 | red@arbetsvarlden.se
Ansvarig utgivare: Mikael Feldbaum
Arbetsvärlden ges ut av Tjänstemännens
Centralorganisation, TCO.