Vi använder cookies för att ge dig en bättre upplevelse.
Godkänn
Arbetsgivarverket ser inte löneskillnaderna C vill åtgärda För Medlingsinstitutet, vars siffror Centerpartiets förslag utgår ifrån, är de oförklarade skillnaderna i statlig sektor 4,0 procent 2017. Men enligt Arbetsgivarverket, som ska få det föreslagna anslaget på 6,4 miljarder att åtgärda skillnaderna med, är det oförklarade lönegapet bara 0,4 procent. Foto Janerik Henriksson / TT

Arbetsgivarverket ser inte löneskillnaderna C vill åtgärda

Valrörelse 2018 Arbetsgivarverket som ska fördela pengarna från Centerpartiets satsning ser betydligt mindre löneskillnader än Annie Lööf. – Vi har mer detaljerad statistik som kan förklara en större del av skillnaderna, säger förhandlingschef Anna Falck. Samtidigt välkomnas Centerns förslag av Facket ST men kritiseras av Saco-S.
3 sep 2018

Centerpartiet vill ge Arbetsgivarverket 6,4 miljarder kronor för att lyfta kvinnors löner i statlig sektor under nästa mandatperiod.

Partiledare Annie Lööf (C) pekar på den oförklarade löneskillnaden som Medlingsinstitutet räknat fram. En löneskillnad på 4,3 procent (för alla sektorer) mellan kvinnor och män, vilket partiet beräknar kostar i snitt 2 miljoner kronor i utebliven lön för en kvinna över ett 40-årigt arbetsliv.

– Därför kommer vi vilja föreslå ett eget anslag i statsbudgeten, och att Arbetsgivarverket, som är statens arbetsmarknadspart, har detta i ryggen med sig när man förhandlar löner under kommande mandatperiod, säger Annie Lööf till SvD.

Politiker ska definitivt lägga sig i orättvisa och ojämställda löneskillnader.

Den oförklarade löneskillnaden enligt Medlingsinstitutet, om man bara tittar på statlig sektor, är dock något lägre, nämligen 4,0 procent år 2017.

 

Men Arbetsgivarverket, som alltså ska fördela pengarna, kommer i sin egen rapport fram till en betydligt lägre siffra för de oförklarade löneskillnaderna: bara 0,4 procent för samma år.

Hur kan ni komma fram till en så mycket lägre siffra?

– Det beror på att vi har mer detaljerad statistik som kan förklara en större del av skillnaden, säger Anna Falck på Arbetsgivarverket till Arbetsvärlden.

Så när man talar om den oförklarade löneskillnaden i statlig sektor är era siffror mer riktiga?

– Jag skulle säga det, ja. Vi fokuserar enbart på statlig sektor och går in i högre detaljeringsgrad än Medlingsintitutet, säger Anna Falck.

På frågan om politiker ska lägga sig i lönesättningen tvekar Annie Lööf inte.

– Politiker ska definitivt lägga sig i orättvisa och ojämställda löneskillnader. Det gör mig så oerhört frustrerad att vi trots flera decennier av lagstiftning i Sverige om lika lön för lika arbete ändå nedvärderas som kvinnor när det kommer till lön, säger Annie Lööf till SvD.

Jag vet inte hur det här anslaget är tänkt att fungera

Att lönegapet fortfarande finns visar enligt Lööf på att regeringen behöver tillföra resurser och tydligt peka ut i regleringsbrev till myndigheterna att det är oacceptabelt med oförklarliga löneskillnader mellan könen.

Fackförbundet ST:s ordförande Britta Lejon välkomnar Centerpartiets budskap.

– Jag är jätteglad att Centerpartiet lyfter frågan och ställer krav på arbetsgivarna. Vi ska inte ha ojämställda löner år 2018 i Sverige, säger hon till Arbetsvärlden.

Ska politiker lägga sig i lönebildningen på det här sättet?

– Jag hör till dem som anser att politiker ska hålla sig borta från lönebildningen i meningen att de inte ska kliva in som part och säga att den här och den här yrkesgruppen ska få 10 000 eller 3 000 kronor mer i månaden. Då överprövar de på ett sätt parternas lönebildning. Men det här är annorlunda. Här uppmärksammar man att vi har ett problem med ojämställda löner i samhället och säger att som ägare av den här sektorn måste vi ta ett ansvar för att få till lika lön för lika arbete, säger Britta Lejon.

Behövs det mer pengar för att lösa det här?

–  Mer pengar kommer underlätta för att uppnå jämställda löner, men det är så klart någonting vi också ska klara med de pengar vi har. Men vi har ett effektiviseringstryck på våra myndigheter vilket innebär att de får för lite pengar, och då kan en sådan här satsning vara till stor hjälp, säger Britta Lejon.

Lena Emanuelsson, ordförande för Saco-S, en förhandlingsorganisation för statligt anställda akademiker med Arbetsgivarverket som motpart, tycker inte att det behövs ett anslag.

Mitt intryck är också att de oförklarade löneskillnaderna i statlig sektor är ganska små

– Det ska inte finnas osakliga löneskillnader mellan kvinnor och män eller av andra slag. Vi parter hanterar lönebildningen. Jag ser hellre att parterna får förfoga över frågan. Mitt intryck är också att de oförklarade löneskillnaderna i statlig sektor är ganska små, säger Lena Emanuelsson till Arbetsvärlden, och tillägger att det är angeläget att det finns pengar på myndigheterna så att man kan rekrytera den kompetens som behövs.

Hon ifrågasätter också upplägget med att ge Arbetsgivarverket ett anslag för att jämna ut löneskillnaderna.

– Det är ju ute på myndigheterna och arbetplatserna som lönerna sätts, det är inte Arbetsgivarverket som sätter lönerna annat än genom de centrala, övergripande avtalen. Jag vet inte hur det här anslaget är tänkt att fungera, säger Lena Emanuelsson.

Anna Falck, förhandlingschef på Arbetsgivarverket, vill inte kommentera hur anslaget skulle kunna tänkas användas, just eftersom det inte liknar något man gör på verket i dag.

– Det här är en helt ny konstruktion. Vi har inskrivet i de centrala avtalen att det inte ska finnas oskäliga löneskillnader, men vi sätter inte lönerna. Det görs ute på myndigheterna. Vi delar inte heller ut pengar, säger Anna Falck.

Centerpartiets satsning är utformad så att anslaget trappas upp de kommande fyra åren. År 2019 satsas 700 miljoner kronor, sedan 900 miljoner år 2020, 1 400 miljoner 2021 och 3 400 miljoner 2022.

Uppdatering 2018-09-05

Arbetsvärlden får på onsdagen svar från Centerpartiet på flera frågor om förslaget.

Varför har inte Centerpartiet använt Arbetsgivarverkets mer detaljerade siffra för statlig sektor som säger att det oförklarade lönegapet bara är 0,4 procent?

– Det handlade om att vi vill visa på det oförklarade lönegapet för alla sektorer och Medlingsinstitutet redovisar detta. Det ger en jämförbarhet mellan sektorer. Sedan är det oerhört komplext att på en grov aggregerad nivå fånga hela den oförklarade löneskillnaden. Det är ju också något Arbetsgivarverket är tydliga med i sin redovisning där de går igenom statistikens begränsningar, men vi valde att gå på Medlingsinstitutets siffror. Om det kan bli ännu billigare att jämna ut de oförklarliga löneskillnaderna är det naturligtvis väldigt bra, säger Hannes Hervieu, pressekreterare hos Annie Lööf.

Hur ska Arbetsgivarverket använda anslaget? Enligt verket är detta en helt ny konstruktion, lönerna sätts ute på myndigheterna och Arbetsgivarverket delar inte ut pengar.

– Det centrala för oss är att fasa ut de oförklarliga löneskillnaderna. Arbetsgivarverket kommer här ha en helt avgörande roll och vi vill hitta en bra lösning tillsammans med dem som fungerar och kan minska de oförklarliga löneskillnaderna.

Är anslaget överdimensionerat om man tar hänsyn till Arbetsgivarverkets egen siffra på lönegapet?

– Nej, det bedömer vi inte, eftersom vi fasar in anslagsökningen och kommer att göra kontinuerliga uppföljningar. Vi är beredda att ta detta på allvar. Vi räknar med full effekt för våra förslag år fyra. Vi sänder ju dessutom en väldigt tydlig signal mot myndigheterna att ta frågan på än större allvar och förhoppningsvis kan vi ha ett läge där den oförklarade löneskillnaden är helt utraderad tidigare. Det viktiga här är inte om vi satsar mer än vad som krävs för att få bort de oförklarliga löneskillnaderna, det viktiga är att vi lägger de resurser som krävs och kan få mer jämställda löner.

3 sep 2018
Kommentera
Kommentera

Kommentera artikeln

Vi vill gärna få frågor, kommentarer och reflektioner om våra artiklar! Arbetsvärlden förhandsmodererar artikelkommentarer, vilket gör att det kan dröja en stund innan din kommentar dyker upp. Håll dig till ämnet, och håll en god ton. Vi föredrar om du anger ditt riktiga namn, men du måste inte.

Nyheter
De viktigaste nyheterna två gånger i veckan