Sedan starten 2016 har totalt 8 000 personer deltagit i de så kallade snabbspåren, som syftar till att ge nyanlända med bakgrund inom bristyrken (exempelvis lärare, kockar och sjuksköterskor) en snabbare väg in på arbetsmarknaden.
Arbetsförmedlingen har nu gjort en fördjupad uppföljning av sju av de här snabbspåren som visar att många deltagare får jobb i rätt bransch – men också i lägre kvalificerade yrken.
Om snabbspåren
- Det finns 14 snabbspår som omfattar ett trettiotal yrken, till exempel lärare, kockar och elektriker. De bygger på överenskommelser med arbetsmarknadens parter.
- Kraven för att delta i ett snabbspår och få jobb skiljer sig mellan olika yrken. Det tar till exempel längre tid inom legitimationsyrken.
- Snabbspåren innehåller olika kedjor av insatser som validering, kompletteringsutbildning och praktik.
Källa: Arbetsförmedlingen
Antalet nya deltagare har minskat sedan Arbetsförmedlingens tidigare uppföljning i juni 2018, och myndigheten noterar att det är svårare att hitta rätt deltagare till de olika insatserna inom snabbspåren.
– Vi gör en individuell bedömning av vilka som har tillräckliga kunskaper för att ta till sig insatserna i snabbspåren. Den största anledningen till att antalet deltagare i snabbspåren har minskat är att nya deltagare inom etableringsprogrammet minskat. Av de som kommit till Sverige på senare tid är det också fler som saknar tillräcklig utbildningsbakgrund, säger Malin Blomgren, enhetschef på Arbetsförmedlingen.
Vi ser gärna mer samarbeten inom kvinnodominerade bristyrken
Nyanlända visar sig i stickprov sällan ha tillräckliga yrkeskunskaper för att vara anställningsbara vid en första validering. Ofta krävs först kompletterande utbildning, praktik och goda språkkunskaper.
Hur kan snabbspåren förbättras så att de ger mer kvalificerade jobb?
– Det handlar till stor del om att förbättra möjligheterna att kombinera utbildning med arbete, exempelvis genom att utbildningsväsende och vi själva gör ansträngningar för att ordna utbildningar med större flexibilitet. Vi försöker också hitta andra vägar tillsammans med parterna för att stärka språkinlärningen, eftersom språket är en viktig faktor, säger Malin Blomberg.
Hon menar också att man bör ha realistiska förväntningar på snabbspåren:
– Sedan tror jag också att det behövs flera steg innan man får de mer kvalificerade jobben.
Vanligare att män får jobb
Hälften av de nyanlända i snabbspår har jobb efter 19–21 månader från start. Av naturliga skäl skiljer sig tiden mellan olika snabbspår, som omfattar ett trettiotal olika yrken. Inom en del inriktningar kan det räcka med en kortare validering för att deltagaren ska få jobb, medan det i legitimationsyrken kan ta år att nå legitimationsnivå.
I snabbspåren finns tydliga könsskillnader. En majoritet av deltagarna är män: 69 procent. Faktum är att det bara är två av de 14 snabbspåren som har en majoritet kvinnliga deltagare.
– Många av snabbspåren är inom manliga yrken. Vi ser gärna mer samarbeten inom kvinnodominerade bristyrken, säger Malin Blomberg.
Andelen som får jobb är betydligt lägre för kvinnorna än männen: 37 procent 19–21 månader jämfört med 55 procent för männen när man tittar på alla snabbspår. Även om man begränsar sig till legitimationsyrken så får en lägre andel kvinnor jobb. Enligt Malin Blomberg beror skillnaderna på olikheter i individernas bakgrund, exempelvis vad gäller utbildning och erfarenhet.