Vi använder cookies för att ge dig en bättre upplevelse.
Godkänn
Dags för könsneutrala titlar?

Dags för könsneutrala titlar?

Kvinnodagen Många yrken är bokstavligt talat fortfarande könsbestämda. Rent lingvistiskt alltså. Hit hör barnmorska, sjuksköterska, undersköterska och brandman. Ann Johansson, vice ordförande på Vårdförbundet, är en av de som skulle välkomna en diskussion om könsneutrala yrkesbeteckningar.
8 Mar 2017

De allra flesta som arbetar i Sverige arbetar ännu i ett könssegregerat yrke. Alltså ett yrke där det ena könet motsvarar mindre än 40 procent av arbetsstyrkan.

Men yrken förändras också över tid, och könsnormen kan bytas ut till dess motsats.

Ett exempel är mejerskorna, som i takt med att yrket blev allt mer tekniskt också började locka fler män. En omvandling, eller ”maskuliniseringsprocess” som studerats av Lena Sommestad, professor i ekonomisk historia, i avhandlingen ”Från mejerska till mejerist” från 1992.

Andra yrken bibehåller till stor del sin könssammansättning, liksom det könsbetonade namnet som följt med genom tiden. Sjuksköterskor, brandmän och undersköterskor hör till några könsbestämda yrkesbeteckningar i SCB:s officiella yrkesregister SSYK.

Jag tror absolut att namnet är en symbolik av flera som är viktig och påverkar viljan och attraktionen till ett yrke.

Det är också yrken där vägen mot könsbalans går långsamt. Det finns dock undantag inom vissa specialiseringar inom sjuksköterskeyrket: exempelvis är det nu en övervägande del män bland ambulanssjuksköterskorna.

Kanske sätter de könsbestämda namnen också upp trösklar genom att peka ut en norm. En del kommuner, som Ängelholm och Höganäs, har valt att införa könsneutrala beteckningar och har bytt benämningen ”tjänsteman” till ”tjänsteperson” för att inte exkludera. I dag, onsdag, sällar sig även Uppsala kommun till den skaran. Riksdagen har också föregått med gott exempel i frågan och bytt ”riksdagsman” till dagens ”riksdagsledamot”.

Vill ha en diskussion om könsneutrala namn

Ann Johansson, vice ordförande på Vårdförbundet, berättar att hon skulle välkomna en diskussion om att införa könsneutrala yrkesbeteckningar. Det är en fråga som hon funderat på tidigare.

– Jag tror det kan vara kontroversiellt men jag är en förespråkare för att ta upp diskussionen, säger hon.

Jag tycker inte att titeln ”sjuksköterska” håller, vare sig för innehållet eller könsneutralitet.

Ann Johansson, vice ordförande för Vårdförbundet. Foto: Ulf Huett

Hon nämner biomedicinska analytiker som exempel på ett yrke inom Vårdförbundet med ett bra, könsneutralt namn.

Enligt henne skulle det vara positivt att ändra yrkesbeteckningen för exempelvis sjuksköterskor av flera anledningar, delvis för att hon inte tycker det beskriver arbetet särskilt väl. Hon lyfter fram fysioterapeuternas framgångsrika namnbyte som exempel. År 2014 blev fysioterapeut ny skyddad titel för yrkeskåren som tidigare benämndes sjukgymnaster.

– Jag tycker inte att titeln ”sjuksköterska” håller, vare sig för innehållet eller könsneutralitet. Både sjuk och sköterska är missvisande. Det är inte heller så att vi sköter människor, vi använder vår kompetens för att behandla människor och ska jobba hälsoinriktat. Så namnet stämmer inte över huvud taget med innehållet längre, och har kanske aldrig gjort det, säger Ann Johansson.

Mannen kunde ha blivit ombudet

Johanna Kumlin, forskare i sociologi och expert på Diskrimineringsombudsmannen, tror att yrkesbeteckningen kan påverka normerna.

– Jag tror absolut att namnet är en symbolik av flera som är viktig och påverkar viljan och attraktionen till ett yrke, och att det påverkar när man är inne i ett yrke, säger Johanna Kumlin.

Hon påpekar, med ett skratt, att hon jobbar på just Diskrimineringsombudsmannen.

– Trots att det är en kvinna som är diskrimineringsombudsman i dag, säger Johanna Kumlin.

Har det varit någon diskussion om att ändra namn?

– Jag vet att när Diskrimineringsombudsmannen skulle bildas så var ett förslag att myndigheten skulle kallas Diskrimineringsombudet. Jag vet faktiskt inte vad det var som gjorde att det föll ut till att bli Diskrimineringsombudsmannen i stället.

”Ombudsman” är en ”man” som svenska språket exporterat till många andra länder. Huruvida det var just det som fick vågskålen att väga över är dock oklart.

Johanna Kumlin, fil. dr. i sociologi och expert på DO. Foto: Unn Tiba

Johanna Kumlin menar att det finns en poäng i att titta på symboliken i olika yrken som skapar olika möjligheter och förutsättningar att verka i arbetslivet på jämställda villkor.

Enligt hennes egen forskning tenderar både män och kvinnor att byta arbeten till könstypiska yrken, även efter inträde i ”könsatypiska” jobb. Alltså där personen är i könsminoritet.

Namn som är könsmärkta kan skapa olika förväntningar på innehavaren av en sådan tjänst.

– Exempelvis lämnar många kvinnor olika byggnadsyrken och går till mer kvinnodominerade yrken såsom vård- och omsorgsyrken. Mönstret både bland kvinnor och män är att man ofta byter till yrken där ens eget kön är mer representerat, även om det är mer tydligt bland kvinnor. Den här studien bygger på siffror från 2002–2003, säger Johanna Kumlin.

Symboliken i yrket – och däribland yrkesbeteckningen – hör till det som kan påverka hur väl man känner sig till freds.

– Det vi brukar lyfta fram är hur den formella strukturen, men också hur symboler och hur interaktionen, i organisationer samspelar i att skapa könsstrukturer. Namn som är könsmärkta kan skapa olika förväntningar på innehavaren av en sådan tjänst, säger Johanna Kumlin, och fortsätter:

– Där finns det mycket forskning som vi baserar oss på när vi pratar om att skapa jämlika villkor i arbetslivet och motverka diskriminering i arbetslivet och så vidare. Där kommer det in som en parameter.

55 procent av killarna ville bli sjuksköterskor

Minna Salminen Karlsson är doktor i pedagogik och docent i sociologi verksam vid Centrum för genusvetenskap, Uppsala universitet. Hon är också specialist på genus och teknik i utbildning och organisation. Hon utförde ett intressant experiment på 360 gymnasielever från sex olika skolor runt om i landet för drygt tio år sedan. Vad hon gjorde var att hon lät eleverna välja vilken högskoleutbildning som de trodde skulle passa dem bäst när de inte visste vilka yrken det gällde.

Bland alternativen fanns sjuksköterskeprogrammet och högskoleingenjörsprogrammen i maskin- datateknik. Men hon hade avkodat rekryteringsmaterialet som högskolorna använde så att det inte framgick vilka yrken det faktiskt gällde.

Resultatet: 55 procent av killarna och 67 procent av tjejerna valde sjuksköterskeutbildning. 44 procent av killarna och 33 procent av tjejerna valde ingenjörsutbildning.

– Då marknadsfördes sjuksköterskeutbildningen med ledarskap, att det är internationellt och är för dig som tycker om att arbeta med människor, jag vet inte hur det ser ut nu, säger Minna Salminen Karlsson.

När det gäller datateknik, elektroteknik och teknisk fysik har det inte hänt mycket.

Som specialist på genus och teknikutbildning är Minna Salminen Karlsson insatt i utvecklingen på ingenjörsfronten. Könssammansättningen varierar stort beroende på vilken sorts ingenjörsutbildning det gäller.

– När det gäller datateknik, elektroteknik och teknisk fysik har det inte hänt mycket. Där är det mellan 10 och 15 procent kvinnor. När du tittar på traditionellt kvinnliga ingenjörsområden som kemiteknik, olika sorters bioteknik, miljöteknik och sådant har du mycket högre andel kvinnor. Det beror lite på programmet men andelen är upp till 50 procent, säger Minna Salminen Karlsson.

Sjuksköterskeyrket är väldigt tekniskt men det betonar man inte så mycket.

Hon tror att det går att dra lärdomar från hur ingenjörsutbildningarna arbetat med att locka kvinnor om man vill få fler män att välja kvinnodominerade yrken, så som sjuksköterskeyrket.

– Det handlar om att bredda yrket. När man introducerade nya ingenjörsprogram som bioteknik och miljöteknik, som dels kan vara mer intressanta för en bredare grupp och dels förändrar bilden av yrket, gav det effekt. Sjuksköterskeyrket är väldigt tekniskt men det betonar man inte så mycket. Skulle man göra som ingenjörerna och betona den här aspekten så skulle det möjligen locka fler män, säger Minna Salminen Karlsson.

8 Mar 2017
Kommentera
Kommentera

Kommentera artikeln

Vi vill gärna få frågor, kommentarer och reflektioner om våra artiklar! Arbetsvärlden förhandsmodererar artikelkommentarer, vilket gör att det kan dröja en stund innan din kommentar dyker upp. Håll dig till ämnet, och håll en god ton. Vi föredrar om du anger ditt riktiga namn, men du måste inte.

News
De viktigaste nyheterna en gång i veckan
Copyright © Arbetsvärlden 2017 | Linnégatan 14
114 94 Stockholm
Telefon 08-782 93 12 | red@arbetsvarlden.se
Ansvarig utgivare: Mikael Feldbaum
Arbetsvärlden ges ut av Tjänstemännens
Centralorganisation, TCO.