På måndagsmorgonen överlämnades Agenda 2030-delegationens slutbetänkande till vice statminister Isabella Lövin (MP).
Betänkandet innehåller inga sakpolitiska förslag, däremot finns förslag på vissa författningsändringar, för att Sverige ska kunna vara ledande i att uppfylla de 17 globala mål för hållbar utveckling som ingår i Agenda 2030. De globala målen täcker in områden som fattigdomsbekämpning, jämställdhet och klimatförändringarna.
Vi är tacksamma för att ni varit beredda att ge er in statsapparatens själva DNA
Förslagen, som av Isabella Lövin välkomnades som aggressiva, siktar på att sätta hållbarhetsmålen i fokus för hela statsapparaten. Exempelvis föreslår delegationen att en skrivelse läggs till i Myndighetsförordningen som säger att ”Myndigheten ska verka för en miljömässig, socialt och ekonomiskt hållbar utveckling”, liksom ett tillägg i Kommittéförordningen som säger att betänkanden ska ange ”vilka konsekvenser förslagen har i förhållande till en miljömässigt, socialt och ekonomiskt hållbar utveckling.”
Också offentliga upphandlingar pekas ut som ett område där hållbarhet kan spela en större roll.
– Vi är tacksamma för att ni varit beredda att ge er in statsapparatens själva DNA, säger Isabella Lövin vid mottagandet av betänkandet.
Facket i delegationen
Veronica Magnusson, ordförande för facket Vision, var ensam facklig representant bland de tolv delegaterna.
Veronica Magnusson, ordförande Vision, var enda fackliga representant i delegationen. Foto: Simon Markusson
Vi måste verkligen visa att vi är aktörer i hållbarhet
Varför är det viktigt att ni är med i det här?
– Vi är, har varit och kommer fortsätta vara en väsentlig del av Sveriges utveckling. Vi har varit väldigt viktiga för att uppnå socioekonomisk hållbarhet och jag tror att vi framöver kommer bli viktiga i hur vi ska uppnå den tredje dimensionen: miljömässig hållbarhet. Vi är en del av Sverige och det svenska genomförandet av Agenda 2030, säger Veronica Magnusson till Arbetsvärlden.
I informationsmaterialet till betänkandet noteras att arbetsmarknadens parter kan komma med lösningar för omställning när strukturförändringar sker på arbetsmarknaden i samband med att Sverige blir ett nollutsläppssamhälle.
Kan du säga något om det?
– Omställning är en av de stora fackliga frågorna: hur ska vi värna våra medlemmars arbetsliv och rätten till ett arbete på en väldigt föränderlig arbetsmarknad. Vi pratar mycket om digitaliseringen, men det kommer också handla om den miljömässiga omställningen. För att vi ska klara målen som finns, exempelvis ett nollutsläppsamhälle, så kommer det innebära jättestora förändringar i både hur vi lever och arbetar, säger Veronica Magnusson.
Det här är en fråga som vi fackligt måste ta oss an på ett annat sätt än vi gjort förut
Förändringarna kommer innebära andra typer av jobb, arbetsgivare som behöver agera på andra sätt, och även förändrade konsumtions- och beteendemönster hos befolkningen.
– Då tror jag att det är jätteviktigt att facken är med i det här, för vi kan omställning. ”Just transition” är ett begrepp som används ofta i de här sammanhangen: hur får vi den gröna omställningen att bli schysst även när det kommer till arbetsmarknaden. Vi måste också förstå att det här är en fråga som vi fackligt måste ta oss an på ett annat sätt än vi gjort förut, säger Veronica Magnusson.
– De flesta förslagen i delegationen tar sikte på vad regeringen behöver göra för att främja att vi ska kunna bidra i den här omställningen, i form av målstyrning.
Vad behöver regeringen göra?
– Det som vi har diskuterat mycket är långsiktiga förutsättningar. Det är en jätteviktig fråga för arbetsgivaren, att man behöver veta vilka spelregler som gäller, till exempel i den miljömässiga frågan. Men det är också viktigt att regeringen blir bättre på att ta in alla de tre dimensionerna, man kan inte köra miljöspåret för sig och sedan det sociala för sig, utan det gäller att hela tiden väva ihop det här, säger Veronica Magnusson.
Hon nämner också att regeringen behöver stimulera kommuner och regioner så att de har förutsättningar till effektiv omställning.
Är det något i det här betänkandet som du är särskilt nöjd med?
– Ur ett fackligt perspektiv så tycker jag så klart att det är viktigt att vi lyfter organisationsrätten och den sociala dialogen som en väg att nå framgång. Människor måste kunna engagera sig för sina arbetsvillkor och för hållbarhet. Det tycker jag är ett viktigt fackligt perspektiv som lyfts fram, säger Veronica Magnusson.
Miljö- och klimatminister Isabella Lövin (MP) tar emot Agenda 2030-delegations slutbetänkande av ordförande Ingrid Petersson vid ett seminarium i Stockholm.
Foto: Naina Helén Jåma / TT
Från fackligt håll behöver vi också inse att det inte är självklart för andra att man tänker in oss
Hur har arbetet i delegationen fungerat?
– Vi har jobbat ihop i mindre än ett år, så det är en ganska intensiv process. Det har varit väldigt nyttigt för mig ur ett fackligt perspektiv att komma till ett sammanhang som ser lite annorlunda ut än det där vi vanligtvis verkar. Andra behöver förstå att vi behövs, men från fackligt håll behöver vi också inse att det inte är självklart för andra att man tänker in oss, utan vi måste verkligen visa att vi är aktörer i hållbarhet, säger Veronica Magnusson.
Betänkandet går inte in i sakfrågor över huvud taget, men det betyder inte att det inte kan få stora effekter.
– Om vi får in ett riksdagsbundet mål kopplat till exempelvis jämställdhet, då kommer det vara mycket mer uppfordrande för andra aktörer att leva upp till agendan. När statsministern säger att vi ska gå i bräschen för Agenda 2030, då innebär det att vi ska gå i bräschen för jämställdhet och arbetsvillkor.
Kan ni använda agendan som påtryckningsmedel då?
– Exakt, säger Veronica Magnusson, och tillägger:
– Jag tycker att det är viktigt att facken tar en aktiv roll och att vi nu använder Agenda 2030 för att nå målen i flera av de frågorna som vi arbetar fackligt med på arbetsplatserna varje dag.