Arbetsrättsjurist: Varningar om avtalsshopping på väg att slå in TCO:s dåvarande ordförande Eva Nordmark, Saco-ordförande Göran Arrius och tidigare vice vd Svenskt Näringsliv Peter Jeppsson efter att parterna i privat sektor i juni 2018 presenterat förslag om ändringar av konflikträtten. Foto: Jessica Gow/TT

Arbetsrättsjurist: Varningar om avtalsshopping på väg att slå in

Avtalsshopping De nya strejkreglerna som parterna i privat sektor drev igenom slår nu tillbaka på dem själva, så som experter varnade för. En ny form av avtalsshopping har drabbat Elektrikerna i LO. En arbetsgivare som skrev på deras avtal blockerade det genom att dagen före sluta avtal med ett litet okänt fack.
25 maj 2021

I flera år har Elektrikerförbundet krävt avtal på solcellsinstallatören Svea Solar. Efter varsel i början av förra året fick förbundet ett avtal, men dagen före hade bolaget skrivit på ett mindre omfattande och billigare kollektivavtal.

Motparten var det lilla okända Tingvalla Bro fackförbund utanför Karlstad, vilket tidningen Arbetaren var först med att uppmärksamma.

I Sverige gäller först tecknade avtal. Det ska arbetsgivaren följa, och behöver inte tillämpa senare tecknade avtal för samma område.

Har varit svårare att välja billigaste avtalet

De nya strejkreglerna som begränsar möjligheterna till konfliktåtgärder har öppnat för en ny typ av avtalsshopping. När reglerna ändrades utifrån ett förslag från parterna PTK, LO och Svenskt Näringsliv, varnade arbetsrättsexperter för konsekvenserna.

Mats Glavå, docent i arbetsrätt.

Nu ser arbetsrättsjuristen Mats Glavå vid Göteborgs universitet hur den typ av avtalsshopping som han varnade för håller på att slå in.

Nu är det helt ofarligt för arbetsgivarna att sluta ett avtal med en organisation som erbjuder sämre villkor.

– Ja, det måste bli så. Ändras regleringen påverkar det hur arbetsgivarna beter sig. Det är självklart, vilka regler vi än talar om.

Tidigare var det svårare för en arbetsgivare att avtalsshoppa och välja det billigaste avtalet. Om arbetsgivaren valde avtal med en mindre oetablerad organisation kunde det stora etablerade facket strejka sönder arbetsgivaren i vilken fråga som helst, understryker Mats Glavå.

– Genom förändringen av konfliktreglerna fråntogs facken denna möjlighet. Nu är det helt ofarligt för arbetsgivarna att sluta ett avtal med en organisation som erbjuder sämre villkor.

Strejkrätten begränsades efter hamnkonflikten

I snart två år har den nya konfliktreglerna som begränsar strejkrätten varit i kraft. Lagändringen kom till efter den långa konflikten i Göteborgs containerhamn där fristående Hamnarbetarförbundet använde sig av sin strejkrätt fast LO-förbundet Transport hade avtalet.

Tidigare hade inte ett förbund utan avtal någon fredsplikt utan kunde ta ut sina medlemmar i strejk. Enligt de nya reglerna, paragraf 41 d i MBL, är det enbart tillåtet med strejker vars syfte är att få ett kollektivavtal. När avtalet är undertecknat råder fredsplikt.

De trodde nog att de hade hittat en smart lösning. När jag såg detta första gången tyckte jag detsamma

Konflikten i Göteborgs containerhamn kostade näringslivet och samhället många hundra miljoner kronor på grund av att den slog hårt mot export och import. Det fanns ett politiskt tryck för att begränsa strejkrätten och en utredning hade lagt sitt förslag.

Under detta tryck utarbetade parterna, som vill ha så lite statlig inblandning som möjligt på arbetsmarknaden, en egen lagändring som riksdagen antog.

– De trodde nog att de hade hittat en smart lösning. När jag såg detta första gången tyckte jag detsamma. Jag funderade jag lite grand och sov på saken. Dagen därpå insåg jag att de hade missat grejen, berättar Mats Glavå.

Strejkrätt utan värde

En poäng i den tidigare lagstiftning var att en organisation som inte hade avtal kunde vidta stridsåtgärder i vilken fråga som helst. Konflikträtten var vapnet mot en arbetsgivare som avtalsshoppar.

– Även om politiska förhållandena i riksdagen och trycket på parterna var hårt kunde man ha skapat en annan lösning, som inte hade fått dessa konsekvenser, hävdar Glavå.

Men strejkrätten finns kvar för den organisation som inte har avtal?

– Den rätten är värdelös. Arbetsgivaren behöver inte tillämpa avtalet, eftersom det är ett andrahandsavtal.

I konflikten mellan Svea Solar och Elektrikerna insåg arbetsgivaren sitt överläge. Så fort förbundet hade varslat skrev bolaget på avtalet, väl medveten om att det inte behövde tillämpas.

– Kombinationen av att andrahandsavtalet inte behöver tillämpas och det strejkförbud som infördes innebär att majoritetsfacken har bakbundits.

Ser störst risker i nya företag och branscher

Mats Glavå är inte överraskad och tror fler arbetsgivare kommer följa efter, men knappast större företag med etablerade relationer till facken.

I stället finns riskerna för avtalsshopping när nya företag uppstår, liksom nya branscher.

– Varför ska man då vara lojal mot en gammal ordning när det nu öppnar sig nya möjligheter? Det behöver inte heller vara så att de organisationer som är beredda att ingå avtal på sämre villkor är oseriösa.

Vi kommer även i fortsättning hävda att vårt avtal ska tillämpas

Han tar upp att nya fackliga organisationer kan föra andra resonemang än de etablerade, till exempel agera efter tesen att fler personer kommer in på arbetsmarknaden om lönerna sänks lite grand.

Är arbetsgivarna missnöjda med dessa konsekvenser?

– Nej, det klart att de inte är. De är helnöjda med detta. De vinner allt.

Urban Pettersson, ordförande i Fackförbundet Elektrikerna. Foto: Anna Ledin Wirén

På Elektrikerna säger förbundsordförande Urban Pettersson att frågan om vilket avtal som gäller inte är avgjord än. En lokal förhandling slutade i oenighet och den centrala är inte genomförd.

– Vi kommer även i fortsättning hävda att vårt avtal ska tillämpas. Oavsett vad som är rätt eller fel har vi en grupp medlemmar som vi ska företräda. Om vi inte kan ha ett förstahandsavtal får vi fundera på vad vi kan gör i övrigt.

Avtalsshopping inget nytt

Tingvalla Bro fackförening är inte ny och Byggnads har haft liknande fall, säger Urban Pettersson.

– Detta är ingen ny företeelse. Den var bekymmersam före hamnkonflikten och är det nu också.

Även innan strejkrätten i MBL inskränktes fanns avtalsshopping. I de allra flesta fall har det handlat om tvister när arbetsgivaren valt avtal mellan två etablerade förbund. Det kunde tillexempel handla om att ett tjänstemannaavtal hade lägre ersättningar för helgarbete än LO-förbundets avtal på området, och arbetsgivaren hävdade att alla anställda var tjänstemän och skulle följa det billigare avtalet. Men i konflikter mellan etablerade fackföreningar finns modeller för tvistelösningen.

Lagändringen efter hamnkonflikten hade inte som syfte att hindra avtalsshopping, syftet var att hindra strejker där avsikten inte var att få avtal.

Lagändringen efter hamnkonflikten hade inte som syfte att hindra avtalsshopping, syftet var att hindra strejker där avsikten inte var att få avtal. Hamnarbetarförbund hade traditionellt varit emot fredsplikt som följer av tecknade kollektivavtal. Förbundet ansåg sig ha moralisk fredsplikt i frågor som man tagit i hand på med arbetsgivaren, men möjlighet att strejka i alla andra frågor. Förbundet konfliktade i olika individuella frågor, som rätt för en inhoppare att bli omplacerad och ekonomisk kompensation för några hamnarbetare som tvingats byta schema.

Lagändringen innebär att man inte kan strejka i sådana individuella tvistefrågor, utan måste kräva kollektivavtal.

Fackförening – eller något annat?

Urban Pettersson hävdar att det finns skillnader mellan Elektrikerförbundets konflikt och Hamnkonflikten.

– Frågan är om Tingvalla Bro agerar som fack eller om organisationen är något annat. Det andra är frågan om de har medlemmar eller inte på företaget. Är det bara chefen som är medlem eller hur många har de?

Så förändrar den nya paragrafen

Lagändringen, som har sitt ursprung i Hamnarbetarförbundets många konfliktvarsel i Göteborgs containerhamn, inskränker strejkrätten. Den nya paragraf 41 d i MBL innebär följande:

  • Arbetstagare får strejka eller delta i annan stridsåtgärd även om arbetsgivaren har kollektivavtal, men konflikten måste vara utlyst av arbetstagarens fackförbund.
  • Syftet med stridsåtgärden måste vara att få ett eget kollektivavtal vid sidan av det som redan finns.
  • Innan stridsåtgärden sätts in måste facket ha lagt fram sina krav och ha förhandlat med arbetsgivaren.
  • Syftet med stridsåtgärden får inte vara att tränga undan det första avtalet som arbetsgivaren har träffat.

Den sista punkten innebär att den praxis som Arbetsdomstolen lade fast redan i mitten på 1970-talet gäller. Den säger att det först tecknade avtalet ska tillämpas.

Ett exempel: Bolag B är en arbetsplats med 20 anställda. Bolaget sluter ett billigt avtal med ett litet fack som har en enda medlem på arbetsplatsen. Det etablerade facket som har 15 medlemmar kunde tidigare ta ut dem i strejk i varje fråga de ville lösa. Om arbetsgivaren inte slöt avtal med det största facket riskerade det att ständigt få strejker.

Om samma sak inträffar med den nya lagstiftningen kan det etablerade facket med 15 medlemmar enbart varsla om stridsåtgärder för att få ett eget kollektivavtal. När det är undertecknat rådet fredsplikt. Eftersom arbetsgivaren först slutit ett billigt avtal med facket som hade en enda medlem ska det tillämpas. Det etablerade facket kan inte med den nya lagstiftningen hindra detta.

+ Expandera
25 maj 2021
Kommentera
Kommentera

Kommentera artikeln

Vi vill gärna få frågor, kommentarer och reflektioner om våra artiklar! Arbetsvärlden förhandsmodererar artikelkommentarer, vilket gör att det kan dröja en stund innan din kommentar dyker upp. Håll dig till ämnet, och håll en god ton. Vi föredrar om du anger ditt riktiga namn, men du måste inte.

Nyheter
De viktigaste nyheterna två gånger i veckan