Nästa år går fack och arbetsgivare in i något av en superavtalsrörelse. Över 500 avtal kommer att omförhandlas. Sammanlagt kommer 3,4 miljoner anställda att beröras av resultaten. Och nu har Facken inom industrin presenterat sina krav: 4,2 procents ökat löneutrymme. Ökningen ska också bekosta fackens krav på arbetstidsförkortning.
– Det grundar sig på noggranna övervägningar av de ekonomiska förutsättningarna nationellt och internationellt. Vi utgår ifrån fortsatt stark konkurrenskraft och ser att vi har goda skäl att fortsätta en lönetakt i linje med det vi hade i förra avtalsrörelsen, sade Marie Nilsson, ordförande för IF Metall på en presskonferens på måndagen.
Genom industriavtalet sätter Facken inom industrin tillsammans med motparterna på arbetsgivarsidan det så kallade märket för resten av arbetsmarknaden. Men det börjar alltid med ett krav från facken.
Så blir lönerna 2025 om superavtalsrörelsen blir supervanlig
Enligt statistik från Medlingsinstitutet har facken sedan år 2000-talet fått ut i genomsnitt 76 procent av sina krav. Om nästa års avtalsrörelse följer genomsnittet skulle i så fall kravet på 4,2 procent landa på 3,2 procents ökade lönekostnader för arbetsgivarna.
Hur mycket av den ökningen som går till ren lön är dock långt ifrån självklar. Runt 0,5 procent avsätts generellt i pensionsinbetalningar. I år ska dessutom facken också baxa igenom kravet på arbetstidsförkortning, pengar till detta ska tas från den totala lönekostnaden.
Men verkligheten är ju sällan helt genomsnittlig. Medlingsinstitutets statistik visar att 2007 landade slutresultatet på hela 87 procent av kravet. 2008 blev det istället långt under genomsnittet på 65 procent.
Förra avtalsrörelsen krävde facken rekordhöga 4,4 procents ökning inför inflationens hot om drastiskt sänkta reallöner när priserna rusade. Slutresultatet var ett tvåårigt avtal med ett genomsnittligt värde av 7,4 procent. Det gav 84 procent av grundkravet.
Arbetsgivarna rustar för motstånd
Nästa år kommer verkligheten vara en annan mot vad den var förra gången. Då visste alla att ett lågt utfall skulle leda till kraftigt sänkta reallöner. Tongångarna brukar visserligen vara desamma, men signalen från arbetsgivarna på fackens bud är tydlig.
– Kravet om 4,2 procent är fullkomligt orealistiskt. Det skulle leda till en försämrad svensk konkurrenskraft och slå mot såväl jobben som välfärden, dessutom riskerar det att driva på inflationen. Vi förväntar oss ett större ansvarstagande än så av motparterna, säger Henrik Stävberg, förhandlingschef, Ikem en av arbetsgivarorganisationerna inom industrin.
Arbetsgivarna delar inte den positiva prognos som Facken inom industrin presenterade på måndagens presskonferens. Enligt Ikem pekar allt mot att svensk industri går mot avmattning och att lågkonjunkturen biter sig fast.
Från det fackliga hållet är tonen allvarstyngd men åt andra hållet.
– Vi har inte råd med lägre löner vi måste konkurrera med de bästa kompetenserna, sade Ulrika Lindstrand, Sveriges Ingenjörers ordförande på presskonferensen.
Kräver övertid för deltidare
Utöver 4,2-procentskravet och arbetstidsförkortningen kräver facken även att deltidsanställda ska få hel övertidsersättning för arbete utöver ordinarie deltid. Detta, såväl som införande av rätt till förskottssemester, är enligt facken, en anpassning till EU-krav.
– Vi kräver fortsatt arbetstidsförkortning. Förkortningen kan ske i olika former, till exempel avsättning till tidbank eller till deltidspension. Nu vill vi utifrån prioriteringar på respektive avtalsområde fortsätta att höja avsättningen till de olika system för arbetstidsförkortning som finns, säger Peter Hellberg, Unionens ordförande i ett pressmeddelande.
Fackens krav är på ett ettårigt avtal, men de säger sig vara villiga att tänka om vid ett tillräckligt bra motbud.