Det har skrivits spaltmeter om utredningen som formellt heter Vissa åtgärder för stärkt återvändarverksamhet och utlänningskontroller, och som presenterades förra veckan.
I den rymdes förslaget om en ny lagstiftning för vissa anställda som skulle bli skyldiga att informera myndigheter som Migrationsverket och Polisen om de mötte papperslösa i jobbet.
I direktiven stod att kommuner måste samverka med staten.
Det blev ramaskri hos i stort sett alla offentliga yrkesgrupper som lärare, vårdpersonal och socialsekreterare. Av kritikerna kom den att kallas angiverilag.
Men redan på presskonferensen där utredningen skulle presentera sina förslag kunde migrationsminister Johan Forssell (M) säga var regeringen står i frågan.
Som att inga anställda inom skola, vård eller socialtjänst ska omfattas.
För det skulle visa sig att partierna bakom Tidöavtalet redan förhandlat sig fram till samsyn, innan utredningen presenterades. L och SD har haft väldigt olika syn på plikten att anmäla.
– Det hade varit politiskt självmord att dra igenom utredningen. Upproret bland arbetstagare, arbetsgivare, kommuner, regioner och stat liknar ingenting i bredd och uthålligt som jag kan minnas, säger Göran Sundström, professor i statsvetenskap vid Stockholms universitet med inriktning mot offentlig förvaltning och politiken kring den.
Partipiska viner hårdare nu
Information om utredningens innehåll har bland annat kommit till partierna från en sakkunnig på Justitiedepartementet som varit en del av utredningen. Att det händer är inte ovanligt i sig, enligt Göran Sundström.
– Man kan ju fundera över vilka nackdelarna skulle vara. Så länge det inte påverkar utredaren kanske inte det spelar jättestor roll att regeringen får reda på vad som ska komma.
Och även om regeringen bestämt sig, ska ju lagen ändå röstas igenom i riksdagen så småningom.
Men viner partipiskan hårdare om ministern går ut redan nu?
– Ja, det får man säga. Och det är ganska ovanligt att en koalitionsregering går ut och säger att den bestämt sig redan innan utredningen varit ute på remiss. Men den här regeringen har agerat så hela tiden. Den är lagom intresserad av vad utredare säger, än mindre remissinstanser.
”För regeringen hör förvaltningen till klägget”
Han anser att det är välbelagt nu, att såväl myndigheter som lagråd klagat över en omvandling i form av styrda utredningar i och med Tidöavtalets konkreta förslag.
– Det blir kontraktparlamentarism. Vi såg det redan i Decemberöverenskommelsen och Januariavtalet, men de var mer öppna. Medan Tidöavtalet är väldigt detaljerat.
Enligt Göran Sundström styr opinionsvindarna den här regeringen mer än vad utredare och remissinstanser kommer fram till.
Och hela förslaget om anmälningsplikt är ett symtom på det. Detta ”i enighet med vad som är typiskt för högerpopulistiska regeringar”.
– Regeringen är inte så intresserad av förvaltningen. För förvaltningen, eller åtminstone ledningen, ska ju bort. Den tillhör ’klägget’, särskilt enligt regeringens stödparti. Så det är ingen slump att regeringe kringgår förvaltningen, och det tror jag förvaltningen bara delvis insett.
Vad får det för konsekvenser?
– Att förtroendet mellan förvaltning och politik, som byggts upp sedan efterkrigstiden, skadas. Det har inneburit vissa normer: att man inte kringgår, ignorerar eller baktalar förvaltningen. De offentliganställda uppfattar att regeringen bryter mot allt det.
”Det farligaste man kan göra som stat”
Den andra konsekvensen, enligt Göran Sundström, är att förtroendet mellan medborgare och stat skadas.
Ett förtroende som framför allt grundar sig i att alla behandlas lika av staten.
– Nu bedrivs politik där invandring och brottslighet ständigt kopplas ihop. En grupp behandlas alltså inte lika som andra grupper. Och olikabehandling är det farligaste man kan hålla på med som stat.
Regeringen sysslar med ”ordklyverier”
Göran Sundström ser anmälningsplikten som ett uttryck för just en stat som behandlar grupper olika.
– Den tvingar ju fram rasprofilering. Och nu är systemet på plats och kan växa. Dessutom fick SD igenom mycket i paketet. Den stora risken nu är att andra sakfrågor inte skärskådas på samma sätt.
Dit hör enligt honom lagförslaget som kom några dagar efter att utredningen om anmälningsplikt presenterades, att rektorer ska anmäla elever om det har betydelse för brottsbekämpningen.
– De har ju sagt att många som är papperslösa också är kriminella. Så det är bara ordklyverier. Det är verkligen samma fråga som angiverilagen.
Fotnot: Termen ”klägget” populariserades av Håkan Juholt i en radiointervju 2012 sedan han avgått som ordförande för Socialdemokraterna. ”Klägget” syftar på en elit av makthavare inom politik och media som umgås privat och gör varandra tjänster.