Sverige ligger över EU-snittet av entreprenöriell aktivitet bland gruppen 45-plussare. För gruppen 55+ är övertaget ännu större; 6,5 procent jämfört med EU-snittet på 4,4 procent. Det framkommer i GEM Global Report.
Detta samtidigt som yngre åldersgruppers entreprenöriella aktivitet i Sverige ligger något under EU-snittet. Måttet som används tittar på relativt nya företag.
I den nationella GEM-rapporten 2017 framkommer dessutom att mer än var tredje person som leder och äger ett nystartat företag är över 50 år.
Det är en självbild som står i kontrast till arbetsgivares syn på ålder.
Det är siffror som utmanar bilden av entreprenörer som unga och drivna individer – och kompletterar den med äldres driv och erfarenhet. När man ser till entreprenörernas egna självbilder visar det sig också i GEM-rapporten att det är åldersgruppen 50–64 år som har störst tilltro till den egna förmågan.
Det är en självbild som står i kontrast till arbetsgivares syn på ålder.
Nationalekonomerna Magnus Carlsson och Stefan Eriksson skickade under två års tid ut 6 000 fiktiva jobbansökningar för att ta reda på hur åldern påverkade chanserna att kontaktas av arbetsgivaren. De för äldre nedslående resultaten presenterades i en debattartikel i DN på torsdagen.
Åldersspannet i ansökningarna var 35–70 år. Det visade sig att chanserna att få svar på ansökan sjönk snabbt med åldern, redan från 40 år.
Från 60–70 års ålder är det nästan ingen som kallas.
Magnus Carlsson, docent i nationalekonomi vid Linnéuniversitetet, berättar för Arbetsvärlden att när man räknade på sambandet mellan svarsfrekvens och ålder så såg man att svarsfrekvensen sjönk med 5 procentenheter för vart tionde år fyllda. Trots att alla CV:n innehöll relevant arbetserfarenhet.
Svarsfrekvensen för kvinnor och män i genomsnitt låg på ungefär 17 procent vid 35 års ålder, därefter gick det utför.
Fältstudien
- Runt 6 000 jobbansökningar med uppdiktade arbetssökande mellan 35 och 70 år skickades ut till arbetsgivare inom sju yrken.
- Yrkena var administratörer, kockar, lokalvårdare, restaurangbiträden, butikssäljare, företagssäljare och lastbilsförare.
- För vart tionde år den sökande fyllt minskade svarsfrekvensen med omkring 5 procentenheter. Vid 60–70 års ålder stabiliserades svarsfrekvensen till omkring 2–4 procent.
- Experimentet utfördes under 2015 och 2016.
– Det är alltså ungefär 12 procents chans för 45-åringar och 7 procents chans för 55-åringar, säger Magnus Carlsson till Arbetsvärlden.
Nästa tröskel var 60-årsstrecket. Botten var nådd för åldersspannet 60–70.
– Från 60–70 års ålder är det nästan ingen som kallas. Då är du nere på 2–4 procent som får kontakt av en arbetsgivare, säger Magnus Carlsson.
Enkät visar på arbetsgivares attityder
Forskarna skickade också ut en enkät till arbetsgivare för att ta tempen på deras attityder om ålder.
– Enkäten handlar om vilka egenskaper du som arbetsgivare tycker det är viktigt att en arbetstagare har, och sedan frågar vi i vilken mån man tror att en person med en viss ålder – 30, 40, 50, 60 – har de här egenskaperna, säger Magnus Carlsson.
Tre viktiga egenskaper visade sig försämras snabbt med ålder – i arbetsgivarnas ögon. Det var förmågan att lära sig nya saker, att vara anpassningsbar och flexibel, och att vara driven och initiativrik.
– Här ser vi att arbetsgivare tror att man börjar tappa de här förmågorna redan i 30–40-årsåldern, säger Magnus Carlsson.
I GEM-rapporten 2017 framkommer att det överlägset största motivet för personer i åldersgruppen 50–64 att starta eget företag är större oberoende – ingen annan åldersgrupp drivs lika mycket av längtan efter självständighet. Något som skulle kunna vara ett utslag för attityder gentemot äldre bland arbetsgivare och kollegor.
När Unionen under 2015 genomförde en mångfaldsundersökning visade det sig också att ålder var den näst vanligaste diskrimineringsgrunden bland privatanställda tjänstemän, efter kön men före etnicitet. Frågorna ställdes till 2 000 privatanställda tjänstemän, utan krav på att man var ansluten till Unionen.
7 procent sade att de varit diskriminerade av skäl som har samband med ålder någon gång under det senaste året
– 7 procent sade att de varit diskriminerade av skäl som har samband med ålder någon gång under det senaste året och 3 procent hade upplevt det flera gånger de senaste 12 månaderna. Alltså totalt 10 procent, säger Peter Tai Christensen, utredare på området likabehandling på Unionen.
Däremot såg man inte att diskrimineringen ökade vid 40-årsåldern.
– Vi såg att det var vanligast att man upplevt sig utsatt för ålderstrakasserier eller åldersdiskriminering om man var över 50 eller under 30. Vi såg inte i den här undersökningen någon ökning från 40 års ålder, säger Peter Tai Christensen.
Hur vanligt det är med att diskrimineringsärenden på grund av ålder drivs av Unionen kan han dock inte svara på.
– Vi kan tyvärr inte få fram exakt statistik i vårt system på hur många det är, säger Peter Tai Christensen.
Däremot dyker ganska få fall av åldersdiskriminering upp hos Arbetsdomstolen.
Ganska ovanligt hos DO
Diskrimineringsombudsmannen får varje år in omkring ett hundratal anmälningar av åldersdiskriminering – även om få blir fall för domstol.
– Sedan 2009 har vi totalt haft åtta ärenden med åldersdiskriminering som vi bedömt att de ska gå till domstol, säger Clas Lundstedt, pressansvarig på DO.
– Det är ungefär den nivån det handlar om och det är fortfarande så att de vanligaste anmälningarna rör etnisk tillhörighet, funktionsnedsättning och kön.
Han berättar att DO inte kan bekräfta bilden som nationalekonomernas fältstudie målat upp, att åldersdiskriminering börjar redan vid 40 års ålder, eftersom man inte registrerat fallen på det sättet.
– Vi ser fortfarande att de flesta anmälningar som rör diskrimineringsgrunden ålder är inom arbetslivet och sker oftast i rekryteringssituationer och rör hög ålder, säger Clas Lundstedt.
Det har varit en handfull ärenden de senaste åren.
LO-TCO rättsskydd är Sveriges största juridiska byrå för arbetsrätt och arbetsskador och har sedan 1971 haft över 70 000 ärenden.
Men få har gällt åldersdiskriminering.
– Vi ser inte många sådana fall. Det har varit en handfull ärenden de senaste åren. Det är möjligt att DO eller Unionen har fler, säger Sussanne Lundberg, enhetschef Arbetsrätt på LO-TCO rättsskydd.
Ärendena hamnar på deras bord först när de är färdigbehandlade.
– Först begär förbunden en lokalförhandling och sedan begärs det normalt sätt en central förhandling. Lyckas man inte lösa tvisten där så hamnar det hos oss. Så det kan finnas saker som inte vi ser. Det allra mesta blir löst i förhandlingar, säger Sussanne Lundberg.
Enligt henne väljer arbetsgivare ofta att förlikas för att undvika en domstolsprocess.
– Vinner man en diskrimineringstvist i Arbetsdomstolen så är det inte några höga skadestånd. Man får ett skadestånd på mellan 30 000 och 50 000 kronor. De flesta arbetsgivare vill förlika det och slippa domstolsprocess eftersom det inte kostar så mycket, säger Sussanne Lundberg.