I november förra året fick Vetenskapsrådet i uppdrag av regeringen att kartlägga svensk forskning om rasism på arbetsmarknaden. Men när de tittade närmre på forskningsläget visade det sig att mycket få studier finns i ämnesområdet, och att de som görs endast riktar in sig på vissa delar.
Den mesta forskningen handlar om anställningsprocessen och inte det som händer sedan, såsom karriärmöjligheter
– Det finns forskning som visar att etnisk diskriminering förekommer på arbetsmarknaden i Sverige. Men den mesta forskningen handlar om anställningsprocessen och inte det som händer sedan, såsom karriärmöjligheter, säger Anna Sjöström som är analytiker på Vetenskapsrådet och projektledare för kartläggningen.
Behov av forskning om afrofobi och islamofobi
Vetenskapsrådet hittade också flera möjliga ingångar i ämnet där det finns stort behov av mer kunskap.
– Skillnaden mellan kvinnors och mäns möjligheter på arbetsmarknaden behöver studeras mer. Det finns studier som visar att män är mer utsatta för diskriminering än kvinnor samtidigt som andra studier visar att utrikes födda kvinnor har en svagare ställning på arbetsmarknaden.
– Det behöver också forskas på hur olika grupper drabbas av rasism på arbetsmarknaden. Det finns i dag väldigt lite forskning om islamofobi och afrofobi, säger Anna Sjöström.
Skillnad mellan diskriminering och rasism
Den forskning som Vetenskapsrådet har tittat på handlar främst om diskriminering på grund av etnicitet eller religion. För även om det till exempel finns studier som visar på att personer med utländskt klingande namn diskrimineras i ansökningsprocesser till jobb, är det svårt att säga att det absolut måste röra sig om rasism, säger Anna Sjöström.
Det finns många register tillgängliga för forskning i Sverige, men vi har inte register över ras
Rasism kan till stor del sägas handla om vad en person blir utsatt för på grund av hur den ser ut. Men det går inte att göra större studier av huruvida personer med olika typer av utseenden diskrimineras.
– Det finns många register tillgängliga för forskning i Sverige, men vi har inte register över ras. Det finns det de som tycker att vi borde ha, just i forskningssyfte. Andra är helt och hållet emot ett sådant förslag.
Avsaknaden av den typen av register gör att den svenska forskningen måste bli annorlunda än till exempel den amerikanska, där en tradition finns av att dela in alla i härkomst. Trots det hämtas teorin i en stor del av den svenska forskningen från USA. Någonting som kan vara problematiskt, menar Anna Sjöström.
– Amerikansk teori blir inte helt översättningsbar eftersom Sverige inte har samma bakgrund. Vi måste kunna undersöka saker i svensk kontext, med svensk historia i beaktande.
Fenomenet först, sen forskning
Men även om den svenska forskningen har en bra bit kvar, tycks trenden gå åt rätt håll. Det menar Camilla Kylin, lektor i arbetspsykologi vid Karlstads universitet och styrelseledamot för Forum för arbetslivsforskning.
Forskning om islamofobi och afrofobi på arbetsmarknaden är något vi kommer att se utvecklas framöver
– Vad jag kan se från mitt perspektiv finns det ett ökat intresse för de här forskningsområdena. En växande medvetenhet, samtidigt som man ser ett stort behov av att fylla kunskapsluckor. Men precis som med alla svåra teman, som till exempel i genusforskningen, finns det en frustration över att det inte sker mer i samhället även om ny kunskap tas fram, säger hon.
Även Anna Sjöström på Vetenskapsrådet tror att forskning om exempelvis islamofobi och afrofobi på arbetsmarknaden är någonting vi kommer att se utvecklas framöver.
– Att det inte finns forskning betyder inte att företeelser inte finns. Det tar ju i stället en stund innan forskningen har identifierat och studerat de fenomen som finns i samhället.