Från och med årsskiftet har diskrimineringslagens tredje kapitel skärpts. Bestämmelserna om aktiva åtgärder i arbetslivet omfattade före årsskiftet kön, etnisk tillhörighet och religion eller annan trosuppfattning.
Förändringen innebär att arbetsgivare och arbetstagare tillsammans ska arbeta planmässigt med att förebygga diskriminering och på annat sätt verka för lika rättigheter och möjligheter utifrån samtliga diskrimineringsgrunder, oavsett kön, könsidentitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning och ålder.
DO får 45 anmälningar om året
I år är det också 30 år sedan det infördes ett förbud mot att diskriminera homosexuella. Hittills har dock Diskrimineringsombudsmannen fått in få anmälningar som rör sexuell läggning, ungefär 45 anmälningar varje år. Totalt får DO in cirka 2 500 anmälningar om året, berättar Clas Lundstedt, pressansvarig på DO, för Arbetsvärlden.
– Antalet anmälningar som har handlat om sexuell läggning har legat på en ganska jämn nivå över åren med en ganska liten variation från år till år, säger han. Eftersom det handlar om ett ganska litet antal anmälningar varje år är det också svårt att dra några slutsatser kring den lilla variation som sker.
Claes Lundstedt understryker att det är viktigt att notera att det handlar om anmälningar till DO, och inte den faktiska diskrimineringen som sker i samhället.
Det är inte bara DO som driver fall kring diskriminering, det finns även 16 stycken antidiskrimineringsbyråer i Sverige, ideella föreningar som driver fall med skadeståndsbelopp under 20 000 kronor.
Vi ser att många som har blivit utsatta inte anmäler diskriminering bland annat av rädsla för repressalier
Nadia Alnasser är informatör på Byrån mot diskriminering i Östergötland och berättar de att får in ett antal anmälningar per år. De flesta rör homofobisk jargong och trakasserier på arbetsplatser. Även om även heterosexuella omfattas av lagskyddet vittnar Nadia om att det är mest icke-heterosexuella som anmäler.
– Jag vill även understryka att det finns ett väldigt stort mörkertal. Vi ser att många som har blivit utsatta inte anmäler diskriminering bland annat av rädsla för repressalier. Däremot får vi in väldigt många frågor som rör diskriminering utifrån sexuell läggning, både till rådgivningen och när vi är ute och utbildar verksamheter.
Det stora antalet frågor tror Nadia Alnasser beror på flera saker, däribland lagstiftningen som reglerar att fler verksamheter behöver arbeta med dessa frågor men även för att det finns en växande medvetenhet kring HBTQ-frågor.
Tror finns stort mörkertal
Peter Tai Christensen är utredare på fackförbundet Unionen med fokus på jämställdhet och mångfald. Tidigare arbetade han på Diskrimineringsombudsmannen och innan dess på Jämställdhetsombudsmannen, Jämo.
Det kan vara jobbigt nog att anmäla diskriminering, om man dessutom måste komma ut kan det bli ännu jobbigare.
Även han menar att det finns ett stort mörkertal av personer som inte anmäler diskriminering som har samband med sexuell läggning till DO.
– Vissa människor upplever sig kränkta eller utsatta men är kanske inte öppna med sin sexuella läggning för alla på sin arbetsplats eller i sin umgängeskrets. Det kan vara jobbigt nog att anmäla diskriminering, om man dessutom måste komma ut kan det bli ännu jobbigare.
Anmälningar till DO blir offentlig handling, vilket kan leda till en del medial uppmärksamhet. Facket och regionala antidiskrimineringsbyråer omfattas dock inte av offentlighetsprincipen.
Peter Tai Christensen lyfter även upp det som inom forskning kring HBTQ-personers hälsotillstånd kallas för minoritetsstress, vilket innebär att den person som tillhör en marginaliserad grupp i samhället kan känna en stress av detta, vända samhällets negativa attityder mot sig själv och få en sänkt självkänsla.
Det kan också leda till en obenägenhet att anmäla om man känner att man inte är värd att respekteras, alternativt att man helt enkelt inte känner till de rättigheter man har.
– Vi har ett samhälle där heterosexualiteten ses som det önskvärda och förväntade. När det utmanas kan det tolkas som att vara obekväm.
– Det är som med den vanliga kommentaren om att sexuell läggning är något privat inte är relevant i arbetslivet. Men när den i en olikkönad relation kan prata om vad den gör med sin partner i vardagen, men inte den i ett samkönat förhållande då ger det olika förutsättningar att kunna vara sig själv på arbetet och vara en hel person.