Fler gjorde slag i sak och startade företag i Sverige under 2016. Enligt GEM-rapporten var det 7,6 procent av befolkningen som uppgav att de höll på att starta ett företag eller drev ett ungt företag. Det innebär också att en stor del av den kraftiga nedgången i entreprenörskap 2014 har återhämtats.
Och uppgången beror på kvinnorna. Det är nämligen de som ökar företagandet medan det manliga entreprenörskapet minskar något. En förklarande faktor som poneras i rapporten är att debatten kring välfärdsföretagande och rut- och rotavdrag i valet 2014 ledde till en osäkerhet som fick många kvinnliga entreprenörer att vänta.
Nästan alla tycker att det finns goda möjligheter att starta ett företag i området där de bor
Pontus Braunerhjelm, forskningsledare Entreprenörskapsforum och KTH-professor. Foto: Simon Markusson
– Den här undersökningen genomfördes dock innan Reepalu-undersökningen som föreslår vinsttak i välfärden lades fram i november förra året, så det är möjligt att vi kommer få se en minskning i nästa års rapport på grund av en ökad osäkerhet, säger Pontus Braunerhjelm, forskningsledare på Entreprenörskapsforum och en av författarna till rapporten.
Företagare, understryker han, vill ha någorlunda förutsägbara förhållanden för att våga ta risken att driva eget. Och det är just rädslan för att misslyckas som håller många tillbaka. Det är en rädsla som trendmässigt ökat sedan finanskrisen 2008 och nu bärs av 40 procent av befolkningen.
Samtidigt konstaterar rapporten att den ”svenska entreprenörsparadoxen” lever vidare, vilket innebär att en stor del av befolkningen tycker att det finns goda affärsmöjligheter som entreprenör i deras närmiljö samtidigt som en betydligt mindre del ser sig själva som kapabla att driva eget företag.
– Nästan alla tycker att det finns goda möjligheter att starta ett företag i området där de bor, 80 procent. Så vi borde se betydligt fler företagare än vi gör, säger Pontus Braunerhjelm.
Vi har en självbild av att vi är väldigt innovativa och vi är absolut inte dåliga
Samtidigt är det endast 36 procent som ser sig själva som kapabla att starta och driva eget. I jämförelse med andra länder i Europa hamnar Sverige i mittenskiktet när det kommer till måttet på total entreprenöriell aktivitet i åldrarna 18-64 år, eller TEA. Det är ett mått som innefattar nystartade företag som är mellan 0 och 3 månader gamla och de som har varit verksamma något längre, 3–42 månader. Sveriges ranking har stadigt förbättrats genom åren – men också andra länder blir mer innovationsdrivna.
– Vi har en självbild av att vi är väldigt innovativa och vi är absolut inte dåliga. Vi ligger någonstans i mitten om man tittar på det här måttet, säger Pontus Braunerhjelm.
Också när det kommer till ”intraprenörer”, innovationsdrivande anställda inom företag, placerar sig Sverige i mittenskiktet.
– Intraprenörerna i Sverige har varit väldigt viktiga för storföretagens framgång, säger Pontus Braunerhjelm.
Låga tillväxtförväntningar trots högkonjunktur
Trots att Sverige befinner sig i högkonjunktur sticker Sverige ut med att relativt få företag planerar att anställa fler än 20 personer inom de närmaste fem åren, så kallade ”gaseller”. Bara 8 procent år 2016 jämfört med 10 procent år 2015 har sådana planer – medan motsvarande siffra har ökat i de anglosaxiska länderna. Bara i Grekland och Spanien är ambitionerna på att anställa fler än fem personer lägre än i Sverige.
Är bristen på ”gaseller” ett utslag för att företagen planerar för högre automation?
– Det är en bra fråga och den är nog lite vidare än så. Man jobbar med andra strukturer än man gjorde tidigare. Man jobbar åt andra som har sina egna företag. Antalet anställda är kanske inte den variabel som är den mest relevanta utan antalet användare i högre utsträckning, säger Pontus Braunerhjelm.
Han exemplifierar med ett företag med en app som omsätter 120 miljarder kronor – men bara har 55 anställda.
– Samtidigt är det här med sysselsättning viktigt och digitaliseringen berör väldigt många branscher. Vi ser också att många företag växer även i branscher som är hårt digitaliserade inte minst i USA där det extrema exemplet förstås är Google med omkring 55 000 anställda, säger Pontus Braunerhjelm.
Det största problemet vi har är massor av små bolag som inte lyckas skala upp
Björn Rosengren, tidigare socialdemokratisk näringsminister och nu ordförande för Norsk-svenska handelskammaren, menar att bristen på ”gaseller” är del av en problembild där svenska företag har svårt att expandera verksamheten. Varför det skulle vara så är dock en svår fråga.
– Det största problemet vi har är att vi har massor av små bolag som inte lyckas skala upp. Det tror jag är väldigt komplext. Det kan vara att de inte orkar eller inte vill, det kan vara att marknaden är svår. Jag tror att detta är det största problemet och det man behöver koncentrera sig på är att få till en ”scale up”, säger Björn Rosengren.
I rapporten lyfts vikten av ”exitfunktionen” fram för att uppmuntra företagande, exempelvis genom att förenkla och förbilliga möjligheterna till rekonstruktion och samordna dem med regler för konkurs.
– Det måste finnas en andra chans, ett misslyckat företagande banar ofta väg för ett företagande som sedan lyckas, säger Pontus Braunerhjelm.
Också det så kallade företrädaransvaret pekas ut som en hämsko för nyföretagandet, det vill säga att företrädare för aktiebolag under vissa omständigheter kan hållas ansvariga för bolagets skatteskulder.