Deborah Roseveare är chef för avdelningen Skills Beyond School på OECD:s utbildningsdirektorat och jobbar med OECD:s Skill Strategy. Den handlar om att identifiera vilka färdigheter som behövs och hur man ser till att de som har färdigheterna också använder dem. Skills, som kanske kan översättas med kompetenser eller färdigheter, handlar inte bara om arbetsmarknadens behov utan också om sociala och samhälleliga framsteg, vilket Deborah Roseveare är noga med att understryka när Arbetsvärlden fick ett samtal med henne.
– Ordföranden för BIAC (Arbetsgivarnas och industrins rådgivningskommitté till OECD) uttryckte det väldigt bra; han sa att färdigheterna som gör någon till en bra anställd är det som gör personen till en bra medborgare, säger hon.
”Fackliga organisationer har en viktig roll i att beskriva hur arbetsplatser ser ut från deras perspektiv”
Färdighetsbegreppet brukar OECD dela upp i tre grupper: tekniska färdigheter, kognitiva färdigheter och ”socio-emotionella” färdigheter, det vill säga sådant som att kunna samarbeta med andra. Men hur ska då ett land, exempelvis Sverige, se till att befolkningen utvecklar de kompetenser som behövs?
– Det behövs en sammanhängande politik så att rätt färdigheter kommer fram. Alla måste involveras: fackliga organisationer har en viktig roll i att beskriva hur arbetsplatser ser ut från deras perspektiv och de bredare intressen som finns utanför arbetsgivarens.
– Om jag ska ge två råd: Fokusera på kvalitet och fokusera på arbetsmarknadsrelevans.
Sverige ligger redan relativt bra till. I en undersökning som OECD gjorde 2013 av vuxnas läsförmåga, räkneförmåga och förmåga att lösa problem med hjälp av IT i 23 länder, var Sverige ett av endast fyra länder som kom över snittet på alla tre områden. I Sverige är det också en hög andel yrkesverksamma som anger att det ofta sker tekniska och organisatoriska förändringar på deras arbetsplats, vilket skulle kunna göra att man blir mer van vid att hantera förändringar och lättare kan gå vidare i sin yrkesbana.
”Det behövs en tydlig definition av utbildningskvalitet”
Deborah Roseveare återkommer till hur viktigt det är att utgå från vad människor faktiskt kan göra, inte vad och hur de lär sig. Det innebär också att man inte ska fokusera på relationen mellan olika högskolor, eller relationen mellan högskoleutbildningar och YH-utbildningar. Däremot bör det finnas en transparens för att blivande studenter lättare ska kunna välja en utbildning som passar dem och hon tycker att kvalitetsutvärdering är mycket viktigt.
– Det behövs en tydlig definition av utbildningskvalitet som inte bara handlar om resultatet. Man jämför äpplen och päron om man jämför elitubildningar med utbildningar som är öppna för alla. Men vi kan inte säga ”Det är för svårt att mäta kvalitet, så vi gör inte det”.
Undersökningen av vuxnas färdigheter
PIAAC heter OECD-undersökningen som mäter vuxnas färdigheter. Sverige fick högst resultat av alla länder när det gällde problemlösning i IT-miljö. Men undersökningen visade också att skillnaden är stor mellan de svenskar som har bäst och sämst färdigheter. SCB har gjort en rapport som fokuserar på de svenska resultaten av PIAAC 2013, läs den här.