Arbetsvärlden har i ett redaktionellt samarbete med Nerikes Allehanda och Borlänge Tidning granskat hur pandemistöd betalades ut i rent kriminella upplägg. När myndigheterna började granska stöden hade bolaget redan tömts, ställts på en målvakt och begärts i konkurs.
Johannes Paulson är verksamhetsutvecklare vid Kronofogden och arbetar som nationell samordnare för att motverka brott.
Han menar att politiker fattar beslut om stöd utan att tänka på hur systemet kan missbrukas.
– Så fort det ska betalas ut några bidrag så är de här personerna framme och tar för sig.
– Vi som är i branschen får alltid rysningar så fort det är någon ny stödform för vi tänker ”På vilket sätt ska det här utnyttjas”?
Sekretess hindrar granskning
Arbetsvärldens granskning av coronakuppen har skett med hjälp av offentlighetsprincipen, som säger att allmänna handlingar, som exempelvis myndighetsbeslut, är offentliga att ta del av.
När det gäller det nya elstödet vill regeringen att det ska omfattas av sekretess. Det har mött mycket kritik, både från lagrådet och remissinstanser som Föreningen grävande journalister och Journalistförbundet.
Under gårdagen rapporterade också TT att Centerpartiet KU-anmäler regeringen för hanteringen av elstödet och sekretessen kring det. Samtliga oppositionspartier uppger för TT att de kommer att rösta nej till förslaget i omröstningen som planeras i riksdagen på onsdag nästa vecka.
Man får ju rysningar av det också, det begränsar ju möjlighet till granskning
Johannes Paulson, Kronofogdemyndigheten
Men regeringen har hittills bortsett från kritiken.
Johannes Paulson tycker det är olyckligt.
– Man får ju rysningar av det också, det begränsar ju möjlighet till granskning. Vi myndigheter försöker med vår lagstiftning så gott vi kan att komma åt fusk, men vi behöver ju också stöd av andra, att journalister granskar och privatpersoner har insyn. Vi behöver information.
Ytterst är det en demokratifråga.
– Förtroendet för att betala skatt minskar om jag vet att brottslingar kapar åt sig de här pengarna. Det eroderar skattebasen.
Näringsminister Ebba Busch har försvarat sekretessen och säger till SVT Nyheter att:
– Vanliga Svensson och Karlsson har inte bett om att få sin förbrukning utlämnade till övriga världen. Det är också en viktig svensk tradition, att vi värnar varandras integritet.
Hos Kronofogden blir uppgifter om aktuella skulder offentliga, men när det gått så långt finns sällan några pengar kvar för myndigheterna att kräva tillbaka.
Skattepengar finansierar kriminella nätverk
Johannes Paulson menar att man skulle kunna jobba mer förebyggande.
– Vi står till tjänst med skulduppgifter som alltid är offentliga och det skulle vara en möjlighet att man hade en större granskning innan man betalar ut stöd.
Pengar från det allmänna göder de kriminella nätverken och Johannes Paulson hyllar den nya distansutmätningslagen som gör det möjligt för Polisen att beslagta tillgångar från kriminella direkt ute på fältet.
– Lagändringen gjorde att det blev möjligt att utmäta det som polisen står och håller i vid en poliskontroll eller husrannsakan.
– Polisen har ett tillgångsfokus som de aldrig haft tidigare och man kommer med en kommande lagstiftning tillsammans med åklagare kunna förverka det som är brottsvinster. Vi har ett gott samarbete och utmäter gärna det som inte kan förverkas.
Men allra viktigast är att tänka efter före och i framtiden hoppas Johannes Paulson att myndigheterna ska kunna samverka redan på remisstadiet.
– Så fort det blir tal om att nya stödformer ska skapas ska vi myndigheter ta kontakt med varandra för att få ett samlat stöd i remisserna.