Vem styr när kommuner inför robotar? Vad styr när kommunerna inför robotar i besluten om försörjningsstöd? Det ska ett nytt forskningsprojekt söka svar på. Arkivbild: Robotar som intervjuar börjar nu användas vid rekrytering i flera kommuner. Foto: Naina Helén Jåma / TT

Vem styr när kommuner inför robotar?

Digitalisering I ett nytt forskningsprojekt ska professor Martin Berg följa algoritmernas intåg i kommunala beslut om försörjningsstöd. Han hoppas få svar på bland annat vem som styr hur framtiden med robotar och AI i offentlig verksamhet ska se ut.
2 dec 2020 | 15:11
+1
0
+1
0
+1
0
+1
0
+1
0
+1
0

Trelleborgs kommun införde för ett antal år sedan algoritmisk handläggning av försörjningsstöd, en sorts handläggningsrobot. Därefter har ett antal kommuner följt efter. Men automatiserat beslutsfattande som det kallas, ADM, genomförs inte alltid utan hinder. När Kungsbacka kommun sedan skulle följa Trelleborgs exempel sade ett stort antal av socialsekreterarna upp sig i protest.

Nu ska Martin Berg, professor vid institutionen för datavetenskap och medieteknik vid Malmö universitet, under fyra år studera införandet av en sådan automatiserad handläggning. Men fokus är inte socialsekreterarnas erfarenheter när ADM är infört – det finns det andra forskare som gör, menar han. Den här studien ska i stället följa flera aktörer som är involverade i införande av automatisering av offentlig verksamhet.

Martin Berg, professor vid institutionen för medieteknik och produktutveckling. Foto: Malmö universitet.

Förväntningar skapar framtiden

Martin Berg, som är sociolog, vill på det sättet följa resan som idéer och förväntningar gör genom olika nivåer och intressenter från upphandling och teknisk utveckling fram till själva genomförandet, något han kallar för förväntningarnas sociologi.

– I det finns också en föreställning om var automatiseringen ska landa, och är den samstämmig med IT-konsulterna och den faktiska verkligheten där man ska leva med algoritmerna?

Han berättar att han ska titta på de mänskliga dimensionerna av ADM. I offentlig verksamhet finns enligt Martin Berg ”en intressant kompott” av politiker, tjänstemän och företag, i kombination med speciella juridiska komponenter.

– Jag tror att den här specifika komplexiteten tvingar in oss i situationer där man måste förhandla, samtidigt som man är bakbunden av olika regler på ett sätt som företagen inte är.

Vilken typ av frågor väntar du dig svar på?

– Förhoppningen är att jag kan bidra till en bättre förståelse av hur ADM formas genom ett socialt samspel där olika aktörers förväntningar och erfarenheter blir betydelsefulla.

Riskbedömningar handlar ofta om transparens och vem som ska hållas ansvarig när det går åt skogen.

Han hoppas också att den förståelsen kan bli användbar när myndigheter och organisationer ska göra riskbedömningar inför framtiden av vad automatisering kan leda till.

– De behöver fånga den komplexiteten som finns i samspelet mellan aktörerna när tekniken implementeras. Riskbedömningar handlar ofta om transparens och vem som ska hållas ansvarig när det går åt skogen.

Martin Berg har fått pengar från Vetenskapsrådet och inleder sina studier nästa år, med början i Skåne. Därefter följer de två övriga storstadsområdena Göteborg och Stockholm.

Tanken är också att arrangera återkommande möten med forskare och seminarier tillsammans med olika intressenter.

– För mig handlar det om att samtala med de människor som berörs av och är delaktiga i den här processen, och synliggöra den.

2 dec 2020 | 15:11
Om skribenten
Tf chefredaktör

Relaterad läsning

Kommentera
Kommentera
Hämtar fler artiklar
Få koll på de senaste nyheterna och åsikterna om arbetsmarknaden!
Nyhetsbrev