Judith Wolst: I Sverige sköts AI av någon IT-kille

Svenska politiker och företagsledare gör en rad missar när det kommer till AI, enligt Judith Wolst. En sådan är att AI ofta klassificeras som en IT-fråga, i stället för att ses som en ny, revolutionerande teknik som förtjänar att behandlas för sig.

– Det är ingen IT-fråga. Vid implementeringen är det en IT-fråga, men först och främst är det en strategisk fråga, säger Judith Wolst.

Hon är digital strateg och grundare till den digitala kommunikationsbyrån For Sure. Under hösten har hon synts i flera intervjuer i tv och dagspress, där hon har pratat om algoritmer i sociala medier, AI och stress kopplad till IT-samhället.

Nu är hon aktuell med boken ”Digital Panik” som siktar på att ge en bred allmänhet mer koll på vad som händer med samhället, jobben och individen i samband med digitaliseringen och de nya teknikerna, som AI.

”Digital panik” låter inte så entusiastiskt.

– Nej. Jag skrev den här boken för att jag vill att alla ska kunna förstå digitaliseringen. När jag är ute och föreläser träffar jag alla sorters människor: det kan vara kommunchefer, rektorer, eller chefer i socialförvaltningen, som ofta känner digital panik. Så det är därifrån det kommer. De som känner att det här är skitjobbigt, dem skriver jag för, säger Judith Wolst.

Om tio år kommer det ha hänt väldigt mycket.

I boken drar hon slutsatsen att digitaliseringen är en paradox. Både fantastisk och utmanande. Men vi måste ha kontroll över den, och på den punkten finns mycket kvar att önska.

– Jag upplever att folk är väldigt oroliga för AI:ns påverkan på jobben, det är något jag ofta får frågor om. Det är ingen som vågar ställa den riktigt när jag står på scenen, men den dyker upp under kaffepausen.

Vad vill man veta?

– Vilka jobb som försvinner först. Turordningen är väldigt intressant, upplever jag. Sedan har folk frågor om huruvida deras barn, som kanske pluggar till jurist på universitetet, har valt ett framtidsyrke.

Vad svarar du då?

– Just jurist hade jag själv inte rekommenderat min dotter att läsa till det. Vi kommer se en ganska kraftig omställning. Inom fem år har det nog hänt en hel del, framför allt inom yrken där AI kan ersätta vår vänstra hjärnhalva – det logiska och matematiska, säger Judith Wolst.

Att satsa på att vara expert på någonting är i dag lite riskabelt, menar hon.

– Snäv expertis är lättare att ersätta med AI. Vi ser också att förmågan att dra slutsatser från stora mängder data, som exempelvis jurister gör, enkelt kommer kunna automatiseras med hjälp av AI, säger Judith Wolst.

Det nya smarta

I stället tror hon att andra kognitiva förmågor kommer segla upp som eftertraktade – kreativitet, flexibilitet och omställningsförmåga.

– Vänster hjärnhalva och den klassiska intelligensen som vi är vana vid, att vara smart på Excel, det tror jag inte vi kommer se i framtiden. I framtiden kommer vi vara smarta om vi är kreativa och kan tänka utanför boxen. Att automatisera höger hjärnhalva tror jag kommer sist.

En flaskhals är dock kompetens: Sverige behöver människor som kan implementera tekniken.

Men, påpekar hon, inte heller kreativiteten är i längden fredad från den kommande automatiseringsvågen.

– Vi vet redan att kreativitet också handlar om att hitta mönster och att det är möjligt att automatisera den. Den första låten som skrevs av en AI heter ”Daddy’s car” och finns på Youtube. AI kan analysera vad människor tycker är kreativt och vackert och efterlikna det. Låten är inte dålig men den är inte bra, så vi har nog inte sett riktig kreativitet ännu, säger Judith Wolst.

Går det att sätta någon tidshorisont?

– Det sägs ofta att utvecklingen är exponentiell, men vi har otroligt svårt att se framför oss vad exponentiell utveckling innebär. Man överskattar hur fort utvecklingen går på kort sikt men underskattar den på lång sikt. Om tio år kommer det ha hänt väldigt mycket.

Hon menar att AI redan har nått en brytpunkt där tekniken dels har blivit användbar, men också tillräckligt billig för att den ska kunna användas av många. En flaskhals är dock kompetens: Sverige behöver människor som kan implementera tekniken.

Hur ska SKL eller Silja Line kunna locka en AI-talang?

För att illustrera hur snabbt utvecklingen har gått tar hon upp ett exempel från sin egen vardag:

– Hemma hos mig har vi en AI i varje rum, en Alexa eller Google Home. De här AI:arna har på bara några år gått från att vara lite korkade till att förstå nästan allt vi säger. Vår dotter, som är sju år, går runt och pratar med dem på engelska. Hon växer alltså upp med AI och tycker det är normalt, säger Judith Wolst.

Vad kan den här AI:n göra då?

– Hon använder den väldigt mycket till att sätta på Spotify eller tv-spel. Jag och min sambo kan använda den när vi äter middag och vill faktakolla något som tas upp i konversationen. Det har hänt otroligt mycket i AI:ns förståelse bara de senaste åren, säger Judith Wolst.

Var ligger svenska företag när det kommer till AI i dag?

– Många har börjat titta på det, man vet vad det är och man kanske har något pilotprojekt. Men det är inte så många som har börjat implementera det på riktigt utan vi är i hög grad i teststadiet, säger Judith Wolst, och sätter fingret på problemet:

– Det är lite så att man har lagt det på någon IT-kille på företaget – man fattar inte att det är VD:n och hela styrelsen som måste förstå hur AI påverkar oss.

En procent av Finlands befolkning kommer snart förstå vad AI kan göra

Hon berättar att Sverige ligger efter vad gäller AI, men att många kan förledas att tro någonting annat på grund av att vi har kommit hyfsat långt i digitaliseringen. Men digitaliseringen är något annat.

– Ett intressant initiativ gällande AI finns i Finland. Där har man precis gått ut med att 55 000 personer i befolkningen ska lära sig AI. Då pratar vi inte bara en viss typ av målgrupp, utan vem som helst. Då lär man sig vad AI är och vad den kan göra. En procent av Finlands befolkning kommer snart förstå vad AI kan göra, det är coolt, säger Judith Wolst.

En sådan utbildning skulle hon gärna se också i Sverige. Och gärna för politiker.

– AI kommer snart vara överallt. Utvecklingen kommer ske snabbt och det är viktigt att vi börjar fatta beslut innan det är för sent. Alla svenska politiker borde gå en sådan här utbildning, säger Judith Wolst.

Inget som sticker ut i Sverige

Frågan om AI har haft en för tvehågsen och halvhjärtad behandling i Sverige.

– I Sverige har vi tyvärr inga stora universitetssatsningar och AI är egentligen inte någon stor politisk fråga. Vi har ingenting som sticker ut. Det skulle i så fall vara att företagen själva satsar mycket på det, men där har vi inte heller sett att Sverige ligger längst fram, säger Judith Wolst.

Ett problem är att utvecklingen kan bli självförstärkande, eftersom länder som hamnar på efterkälken också får svårare att locka till sig AI-kompetens.

Vi skulle kunna utmärka oss med att vara snabba på att implementera AI-lösningar

– Som det ser ut i dag blir många uppsugna av Google eller någon annan aktör i USA där de erbjuds svinhöga löner. Det är en svår ekvation att lösa: hur ska SKL eller Silja Line kunna locka en AI-talang?

Om du fick göra en önskelista på tre punkter för att göra Sverige konkurrenskraftigt inom AI, vad skulle den innehålla?

– Vi behöver satsningar på forskning, utveckling och utbildning. Sedan behöver vi politisk fokus på frågan, att vi använder AI inom välfärden. Det kan vara svårt att vinna över Kina och USA men jag är väldigt intresserad av exempelvis Anna Felländers projekt med etisk AI, som skulle kunna vara en nisch för Sverige. Vi är duktiga på de här mjuka värdena, säger Judith Wolst.

Sverige skulle också kunna bli en bra testmarknad, men det förutsätter att vi vaknar upp och blir bättre på att anamma tekniken.

– Vi skulle kunna utmärka oss med att vara snabba på att implementera AI-lösningar och fungera som testmarknad. Svenskar är trendkänsliga och vi skulle kunna bli bra på att utnyttja den teknik som finns utan att utveckla den själva. Men då behöver företagen stå på tårna och vara snabba, och det kanske saknas lite, säger Judith Wolst.