Nyligen drog Karolinska universitetssjukhuset tillbaka hotet om att säga upp 109 läkare och 157 undersköterskor. Ursprungligen omfattade varslet från november 2019 runt 250 läkare och 350 undersköterskor. Dessförinnan hade 550 inom administrationen varslats.
Skälet till att varslen nu kan slopas är enligt sjukhusledningen att de anställda via naturliga avgångar kommer att minska från 15 900 till 15 000 mellan maj 2019 och december 2020. Endast 30 personer inom administration har behövt sägas upp, enligt arbetsgivaren.
– Det har varit olyckligt att varslen legat så länge – och det har att göra med pandemin. Men under den här tiden så har vi inte kunnat besätta tjänster och anställa. Med hjälp av varslen har vi äntligen lyckats nå målet att få ner antalet anställda med naturlig avgång, säger sjukhusdirektör Björn Zoëga till DN.
100 läkare har lämnat
Som svar på Arbetsvärlden frågor om hur många som redan slutat uppger Kim Sjölund, presschef på Karolinska, att 100 läkare, 160-170 undersköterskor och 200 administratörer (motsvarande lika många tjänster) sagt upp sig eller gått i pension från våren 2019 och fram till i april i år.
Därefter har fler anställda slutat och personalflykten fortsätter.
– Vi ser att trenden vi följer går mot att vi ska sluta på omkring 15 000 anställda i slutet av året, uppger hon.
Karolinska har fått kritik för att varslen legat kvar under pandemin. Avsikten har dock inte varit att skrämma någon att säga upp sig eller välja att gå i pension i pension, förklarar hon.
– Nej, det handlar naturligtvis inte om att skrämma upp människor. Bakgrunden är ett minskat uppdrag (motsvarande 950 miljoner) när vård som tidigare utfördes på Karolinska flyttades till andra vårdgivare. Detta ledde till ett stort ekonomiskt underskott. Den tidigare sjukhusledningen införde då anställningsstopp. Trots detta blev sjukhusets anställda fler. Därför lades varslen. Dessa har fått ansvariga chefer att se över sin bemanning och anpassa den till den vård som nu ska utföras på Karolinska.
Carina Lenngren, Kommunal.
Med varslen försvann folk och det känns lite cyniskt.
Carina Lenngren, förhandlingsansvarig för Kommunal på Karolinska, uppger emellertid att facket fått besked av arbetsgivaren om att många undersköterskor slutat på grund av varslen.
– Det man har sagt till oss – och det säger ju även Björn Zoëgas öppet – är att med varslen försvann folk och det känns lite cyniskt. Jag har också själv haft samtal med nyanställda undersköterskor strax efter varslen som berättade att de kommer att söka sig till andra arbetsplatser.
– Samtidigt har vi ju haft många undersköterskor som sagt upp sig eftersom de känner sig helt slut efter fem månader med covid-19, säger hon.
Främst är det undersköterskor inom intensivvård, operation, anestesi, uppvak och postoperativ verksamhet som valt att lämna Karolinska, enligt Carina Lenngren. Men även undersköterskor på andra vårdavdelningar har varit tvungna arbeta övertid eller på så kallad nödfallsövertid.
Samtidigt har det också funnits en hög medelålder bland undersköterskorna inom akutsjukvården.
– En del av dem hade tänkt fortsätta arbeta men utifrån det de har varit utsatta för under covid har de valt att gå i pension, konstaterar hon.
Många är vana vid att patienter dör, men inte i den omfattningen som nu skett.
Personal som anvisats att gå på Krislägesavtalet (KLA) har jobbat i pass på 12,5 timmar i tre dagar, varit lediga i en-två dagar och sedan gått på ett nytt tredagarspass.
– När brandmän arbetat med skogsbränder på krislägesavtal har de jobbat sisådär fem dagar och sedan blivit utbytta, men våra undersköterskor har fått jobba i fem månader. Många har fått se saker och ting de aldrig sett och är vana vid att patienter dör, men inte i den omfattningen som nu skett.
”Ingen orkar en andra våg av covid-19”
Under sommaren har alla inte kunnat få fyra veckors sammanhängande semester och det finns en vårdskuld att beta av liksom en osäkerhet kring om covid-19 kommer att öka i höst, påpekar Carina Lenngren.
– Vi är faktiskt lite skraja ifall det skulle bli en andra våg, för det är ingen i personalen som orkar en andra våg. Vårdpersonal är ruskigt lojal när det händer saker och ting men någon extra styrka finns det inte i dag.
MBL-förhandling om personalnedskärningar
I det läget har arbetsgivaren för första gången under pandemin begärt en MBL-förhandling om personalnedskärningar. Enligt Carina Lenngren vill sjukhuset nämligen inte återbesätta omkring 170 vakanta underskötersketjänster och ett första möte mellan fack och arbetsgivare planeras äga rum i dag, tisdag.
Hon befarar nu att arbetsmiljön kommer att bli än tuffare för vårdpersonalen och ser risker som sämre patientsäkerhet eller mindre kompetensutbildning framöver.
Yvonne Dellmark, läkarföreningen på Karolinska.
Foto: Adam Wrafter / SvD / TT
Om 100 tjänster försvunnit så betyder det att arbetsmiljön för de kvarvarande blir tuff.
För Yvonne Dellmark, ordförande i Läkarföreningen på Karolinska, kommer det som en överraskning att så många som minst 100 läkare valt att säga upp sig eller gå i pension.
– Om 100 tjänster försvunnit så betyder det att arbetsmiljön för de kvarvarande blir tuff. Det innebär ett också oerhört kompetenstapp som kommer att märkas i verksamheten. Och om inte vikariaten räknats in bland de tjänster som avslutats, så är det många fler läkare som slutat eftersom timanställda och vikarier inte fått fortsätta.
”En utbildningsskuld att ta hand om”
Läkarföreningen har exempelvis tydligt märkt att allt fler av de läkare som är under utbildning och har fasta tjänster, fått börja arbeta fler obekväma natt- och kvällspass.
De flesta läkare har dock trots allt fått ut fyra veckors semester, om man önskat det men inte mer.
– Många har semester kvar att ta ut även om inte gått på KLA, man har jobbat in väldigt mycket jourkomptid och den man har, har blivit svårare att få ut i syfte att kunna återhämta sig, säger hon.
Hur ser läget ut inför hösten?
– Vi ser att många som är väldigt trötta, och att vi har en vårdskuld men också en utbildningsskuld att ta hand om. All undervisning kan inte göras digital, klinisk kompetens måste läras hos patienterna och studenterna behöver klinisk kompetens. Det finns många saker som behöver komma i kapp samtidigt som vi ju faktiskt inte vet om det kommer en andra topp i pandemin och behöver ha beredskap.
Yvonne Dellmark uppger att också det också finns ett missnöje med Krislägesavtalet i läkarkåren på Karolinska. De läkare som gått på Krislägesavtalet inom intensivvård, anestesi och operation vill att det ska göras om.
– Absolut. Man behöver se över KLA både hur man anvisar, hur länge och skapa rätt förutsättningar för återhämtning, säger hon.
”Har beredskap att skala upp”
Karolinskas presschef Kim Sjölund uppger dock tvärtom att verksamheterna står ”väl rustade” om smittspridningen av coronaviruset skulle öka igen
Hur ser ni på personalläget inför en eventuell andra våg av covid-19 i höst?
– Vi har beredskap att skala upp om det kommer en andra våg av c-19. Vi har blivit färre med hjälp av naturliga avgångar och det är en process som pågått under en längre tid. Det innebär att verksamheterna har fått tid att ställa om och anpassa sig vilket gör att vi är väl rustade att möta en eventuell andra våg. Det viktiga är att vi fortsätter att ta hand om vår personal och vara vaksamma på tecken på att de mår sämre, uppger hon.