Vi använder cookies för att ge dig en bättre upplevelse.
Godkänn
Vanligaste jobbpausen på företaget var på toaletten "Den vanligaste platsen för ”mellanrummet” var toaletten. Eller att utnyttja tiden som gick till att pendla mellan bolagets två lokaler. Där såg många anställda en möjlighet i att zooma ut, spela sin spellista på Spotify, och att få vara under radarn i 25 minuter. Det digitala rummet, blev för många också en plats för att dra sig undan, lite som en ”digital bensträckare”." Foto: Heiko Junge / NTB scanpix / TT

Vanligaste jobbpausen på företaget var på toaletten

Stress på jobbet Vi mäts och spelas in – pauserna där vi kan andas ut blir allt färre. Ulf Ericsson, forskare vid Lunds universitet, som undersökt förhållandena i kundtjänst på ett försäkringsbolag, varnar för att vår hälsa står på spel, när de viktiga ”mellanrummen” försvinner.
Enikö Arnell-Szurkos
1 sep 2020

Mellanrummen, tiden för återhämtning på jobbet och hemma, minskar i det moderna, digitala arbetslivet. På sikt kan det drabba vår hälsa negativt, enligt Ulf Ericsson, lektor i arbets- och organisationspsykologi vid Lunds universitet. Han och kollegan Pär Pettersson, Högskolan Kristianstad, har nyligen presenterat sina forskningsresultat i tidskiften Arbetsliv i omvandling.

– Vi såg att de här mellanrummen har blivit allt färre, bland annat genom en ökad digitalisering och tillgänglighet. De är lite grann i vägen och bromsar upp effektiviteten. Så istället för att värna dem, täpper vi till dem, säger Ulf Ericsson.

Nu under coronapandemin finns det en risk för att dessa mellanrum blir ännu färre, när gränser mellan hemmet och arbetet suddas ut.

– Vardagens olika ”mellanrum” försvinner lätt i den rådande situationen. Det är inte enkelt att själv skapa nya gränser, men det måste vi nog. En del har hittat nya, bra rutiner, medan andra har börjat jobba ännu mer och ännu längre arbetspass.

Ulf Ericsson och hans forskargrupp har analyserat ett större försäkringsbolags anställda och deras upplevelser av arbete, hemarbete och återhämtning för att förstå ”mellanrummens” betydelse. Anställda har fört dagboksanteckningar och intervjuats i grupper.

Ulf Ericsson är nytillträdd lektor i arbets- och organisationspsykologi vid Lunds universitet. Tidigare var han bland annat biträdande professor i arbetsvetenskap vid Högskolan i Kristianstad. Han forskar om hållbart arbetsliv och undervisar i arbets- och organisationspsykologi.

– Vi ser att intensiteten i arbetet har ökat och de sociala mikropauser och individuella återhämtningsmöjligheter har monterats ner. Deltagarna var tydliga med att det familjära, vardagliga omsorgen om varandra hade försvunnit allt mer på grund av tidsbrist.

Utvärdering av kunden

På försäkringsbolaget spelades till exempel alla kundsamtal in, allt som tidigare kunde pågå ”bakom scenen” har flyttas fram och blivit mer synligt och mätbart. I öppna kontorslandskap har personalen även blivit mer fysiskt synlig. Tiden de anställda var borta från telefonerna kunde också mätas, och det fanns kontinuerlig uppföljning och återkoppling på det utförda arbetet.

– När, eller redan innan, en uppgift har avslutats har nästa påbörjats. Nu kan dessutom kunden också utvärdera den anställdes prestation direkt efter ett telefonsamtal på många arbetsplatser.

Toa och pendling blev paus

Försäkringsbolagets anställda fick en del återhämtningstid i hemmet, framförallt de som inte var småbarnsföräldrar. På arbetet var det knappare med det.

– Den vanligaste platsen för ”mellanrummet” var toaletten. Eller att utnyttja tiden som gick till att pendla mellan bolagets två lokaler. Där såg många anställda en möjlighet i att zooma ut, spela sin spellista på Spotify, och att få vara under radarn i 25 minuter. Det digitala rummet, blev för många också en plats för att dra sig undan, lite som en ”digital bensträckare”.

Att se över arbetssituationen räcker inte för att förstå ”mellanrummens” betydelse, inte heller hur de skapas eller försvinner. Hela livet behöver sättas under lupp, det vill säga första, andra och tredje skiftet. Dessa skift som handlar om arbetsliv, familjeliv och planerandet av båda, och Ulf Ericssons forskning kring dem, som visar att särskilt kvinnor med små barn drabbas, vilket Arbetsvärlden tidigare skrivit om.

”Rummet” har hittills mest handlat om de ”formella rummen” i arbetslivsforskningen – mötesrummet, kontorslandskapet eller lunchrummet. Ulf Ericssons forskargrupp har fört in begreppet ”mellanrummet” i analysen för att få en ökad förståelse för utrymmet för återhämtning.

– Transparensen, den ständiga uppkopplingen och den upplevda övervakningen gör att vi inte kan dra oss undan någonstans. Lägg därtill hemmets långa arm som också mobiliserar oss. De mellanrum som uppstår eller skapas ses mer som ”trösklar” mellan de formella rummen, istället för en plats för reflektion eller möjlighet för återhämtning.

Samtalen mellan kollegor och arbetsgivaren

Vad behöver vi då dessa mellanrum till? Enligt Ulf Ericsson är de centrala för vår återhämtning. Om möjligheten till återhämtning begränsas klarar vi stress sämre.

Nyheter

– Det är egentligen inte de så kallade stressorerna som är problemet, vi är fysiologiskt rustade för att klara en hel del stress. Men när tiden för återhämtning begränsas ökar risken för ohälsa. God sömn brukar lösa mycket, men med tajt schema, oro och ibland också ältande, brukar även sömnen störas efter ett tag.
Återhämtning är ju väldigt individuellt. Hur går det att få in det i något system?

– Det finns ingen mirakelkur. Min käpphäst är nog de pågående samtalen och dialogen kolleger emellan och med arbetsgivaren. Återhämtning är ett generellt behov även om den är varierad.
Mer forskning behövs också om mellanrummens betydelse, enligt Ulf Ericsson.

– Vi behöver fördjupa kunskapen kring hur mellanrummen försvinner och hur nya skapas. Det blir extra intressant att förstå hur digitaliseringen påverkar dessa processer.

Enikö Arnell-Szurkos
1 sep 2020
Kommentera
Kommentera

Kommentera artikeln

Vi vill gärna få frågor, kommentarer och reflektioner om våra artiklar! Arbetsvärlden förhandsmodererar artikelkommentarer, vilket gör att det kan dröja en stund innan din kommentar dyker upp. Håll dig till ämnet, och håll en god ton. Vi föredrar om du anger ditt riktiga namn, men du måste inte.

Nyheter
De viktigaste nyheterna två gånger i veckan