Arbetsmiljöverkets årliga arbetsskadestatistik visar hur de anmälda arbetssjukdomarna ökade med cirka 20 procent under 2019. Totalt anmäldes cirka 10 600 arbetssjukdomar i fjol, en uppgång med 1 700 anmälningar i jämförelse med 2018.
Kvinnorna står för den största ökningen. Det är framför allt anställda inom offentlig förvaltning samt vård och omsorg som i högre grad anmäler att de blivit sjuka av sociala och organisatoriska orsaker under 2019.
Erna Zelmin-Ekenhem
Foto: Fanni Olin Dahl.
– Det här förstärker vår bild av att många kvinnodominerade verksamheter har en tung arbetsmiljö. Coronapandemin ökar pressen ytterligare, inte minst inom vård och omsorg. Det finns en oro, inte bara för smittorisk. Många undrar hur de ska orka, utan tid till återhämtning eller semester. Det här måste arbetsgivarna vara uppmärksamma på, säger Erna Zelmin-Ekenhem, Arbetsmiljöverkets generaldirektör i ett pressmeddelande.
Arbetsskador 2019
• 46 arbetsolyckor med dödlig utgång. En minskning i jämförelse med 2018 då 50 dödsolyckor inträffade.
• 34 748 arbetsolyckor som medfört sjukfrånvaro anmäldes 2019 (14 872 kvinnor, 19 876 män), en ökning med cirka fem procent sedan år 2018.
• 10 573 arbetssjukdomar (6 749 kvinnor, 3 824 män), en ökning med 19 procent sedan 2018.
• 69 202 arbetsolyckor utan sjukfrånvaro (37 097 kvinnor, 32 105 män).
• 12 133 olyckor på väg till eller från arbetet (7 793 kvinnor, 4 340 män).
Källa: Arbetsmiljöverket.
Vårdförbundets ordförande Sineva Ribeiro är inte överraskad av ökningen. Förbundet har under fjolåret larmat om den ansträngda situationen på bland annat sjukhusen och konsekvenserna av personalbrist.
– Vi får signaler från våra medlemmar att det är sommarscheman året runt, säger hon fortsätter:
– Att sjukskrivningstalen ökar försvårar situationen ytterligare, för de som blir kvar blir ännu mer utsatta och får jobba dubbelpass. Det har blivit ett slags moment 22 för arbetsgivarna som inte får in tillräckligt med personal, vilket innebär att man ständigt biter sig själv i svansen.
Vårdförbundet varnar för ökning
Sineva Ribeiro. Foto: Dan Lepp.
Sineva Ribeiro pekar ut ett ytterligare problem i form av att de sjuksköterskor som faktiskt anmäler sjukdomar som uppstått till följd av arbetet, i relativt låg utsträckning får sin sjukdom klassad som arbetsskada av försäkringsbolagen. Tillsammans med den nu pressade vårdsituationen som råder i och med coronapandemin, ser Sineva Ribeiro att arbetssjukdomarna lär öka framöver.
– Jag är orolig. Vi vet redan vilken brist det var i fjol och vad det innebar. Nu jobbar många av våra medlemmar 60-timmarsveckor och då ofta med skyddsutrustning som inte är anpassad för dem. Och det har de gjort sedan mitten av mars. Skadorna och sjukskrivningstalen för utmattningssyndrom kommer öka om vi inte får till vila, stöd och återhämtning för våra medlemmar.
Distriktsköterskan: Det håller inte
Helene Gran. Foto: Privat.
Helene Gran från en mindre kommun i Västsverige, är inte överraskad av att allt fler inom vård och omsorg blir sjuka på grund av sina jobb. Hon är distriktssköterska och har varit sjukskriven för utmattningssyndrom under en längre period.
När hon blickar tillbaka är det inte en enskild händelse utan flera som ledde fram till sjukskrivningen. Hon arbetade i flera år på en vårdcentral där omsättningen på chefer var hög.
– Vi hade en kaotisk arbetsledarsituation, med tolv chefsbyten på lika många år. Nya chefer kom in med sin vision om hur man skulle driva verksamheten. Vi fick aldrig arbeta i fred, utan det var rockader hela tiden.
Helene Gran såg hur kollegor blev sjukskrivna och fick nog. Hon begärde förflyttning vidare till en mindre vårdcentral, men på grund av sparbeting minskade personalstyrkan kraftigt – och Helenes dagar fylldes av arbetsuppgifter utanför de ordinarie.
– Man drog ner antalet läkare, sjuksköterskor och undersköterskor men arbetsbelastningen var densamma i alla fall. Alla kringuppgifter som att kontrollera läkemedel, lägga beställningar, packa upp paket, svara i telefon och all administration skulle göras som vanligt. Det håller naturligtvis inte att aldrig känna att man räcker till eller ens har en chans att bli färdig.
Den stressande omständigheterna gjorde att Helene Gran knappt kunde sova. Hon sjukskrevs under nio månader och fick hjälp genom företagshälsovården. När hon skulle tillbaka väntade arbetsträning på hennes forna vårdcentral.
– I praktiken hade ingenting förändrats på arbetsplatsen, så jag sa upp mig. Jag kände att jag inte kan bli frisk på en sjuk arbetsplats, säger Helene Gran.
Jag kan inte bli frisk på en sjuk arbetsplats
Nu arbetar Helene Gran för en digital vårdgivare, men har själv valt att arbeta deltid.
– Skulle jag gå från 0 till 100 över en natt riskerar jag att kastas tillbaka. Jag älskar mitt jobb alldeles för mycket för att kunna göra det, säger hon och konstaterar.
– Nu kan jag gå på toa utan att vara orolig att behöva svara i telefon.
Helene Gran är övertygad om att sjuktalen bland vårdanställda kommer att stiga kraftigt på grund av den pressade situation som varit och som nu förstärkts under pandemin.
– Jag har arbetat på väldigt många vårdcentraler i hela Västra Götaland och det är slående att min situation är långt ifrån unik. Alla jag möter upplever att de inte har tillräckligt med tid, säger hon och fortsätter:
– Alla de här besparingarna under de senaste två decennierna har lett till att vi har skapat en arbetskultur där vi har det jag kallar för hög sjuknärvaro. Det jag menar är att vi går till jobbet fastän vi är sjuka. Vi har inte ro nog att stanna hemma, för då vet vi att kollegorna får jobba dubbelt.