Forskare har undersökt något som säkert många småbarnsföräldrar känner igen ‒ den så kallade projektledningen av hemarbetet, som aldrig tycks ta slut. Särskilt för kvinnor i 30-45-årsåldern påverkar den återhämtningen negativt.
‒ Det är en form av oro och ett ältande som pågår och mentala bilder som finns kvar även när man går till jobbet, säger Ulf Ericsson, biträdande professor i arbetsvetenskap vid Högskolan Kristianstad, som har genomfört studien tillsammans med tre forskarkolleger.
Det kan vara en jämn fördelning av utförandet av hemarbetet mellan föräldrarna i en familj, men kvinnan tar huvudansvar för själva planerandet av hemarbetet, visade undersökningen som genomfördes på ett stort försäkringsbolag i södra Sverige.
Kvinnor tar på sig, och förväntas ta på sig, fler uppgifter på arbetsplatserna som inte lönar sig. Som att städa upp efter kriser och ordna julfester till exempel.
Tidigare studier har visat att stresshormonet kortisol har ökat hos kvinnor när de gått från första skiftet (arbetet) till andra skiftet (hemmet), medan det för män har varit tvärtom – kortisolhalten har sjunkit när de gått hem. Kvinnor har med andra ord varit mer stressade över hemarbetet. Men i tidigare arbetslivsforskning har komplexiteten i hemarbetet inte tagits hänsyn till, enligt Ulf Ericsson.
‒ I den här studien visar det sig att trots att arbetsuppgifter var jämnt fördelade i hemmet, var ansvarstagandet och uppföljningen ständigt närvarande hos kvinnorna.
Kvinnor mer stressade av sjuka barn
Enligt Lina Andersson, sakkunnig i jämställdhetsfrågor på Unionen, är frågan prioriterad och behöver synliggöras ytterligare, även på arbetsplatserna.
Forskningen
Resultatet av forskningsstudien har nyligen publicerats i forskningstidskriften Arbetsmarknad & Arbetsliv under rubriken ”Arbete, familjeliv och återhämtning: En explorativ studie om ”tredje skiftet.”
‒ Det går att göra paralleller utifrån den här studien till arbetslivet också. Man måste synliggöra allt arbete. Kvinnor tar på sig, och förväntas ta på sig, fler uppgifter på arbetsplatserna som inte lönar sig. Som att städa upp efter kriser och ordna julfester till exempel.
Unionens egna undersökningar pekar åt samma håll som den nya forskningen.
‒ Vi ser att föräldrar med småbarn generellt upplever stor stress och press. Och när barnen är sjuka upplever kvinnor i högre utsträckning att de inte har någon att lämna över arbetet till. Det finns mycket forskning som är utförd på offentlig sektor som visar att kvinnodominerade branscher är sämre organiserade.
Vad kan arbetsgivare göra för att underlätta för den mest stressade gruppen?
‒ Några saker är självklara – till exempel att lägga möten på tider som går att kombinera med familjelivet. Se över tjänster så de blir mindre sårbara för kortsiktig frånvaro. Sedan behöver man också kartlägga allt arbete och följa upp det mycket mer noggrant. Så man inte riskerar att det finns ett tredje skift på arbetsplatsen också.
Jag har fått höra att våra resultat har en väldigt hög igenkänningsfaktor.
Vad beror då detta på, att kvinnor tar större ansvar för planering och organisering av arbetet, kanske både i hemmet och på jobbet? Enligt Lina Andersson är det en komplex fråga.
Tredje skiftet
Begreppet tredje skiftet har använts i tidigare arbetslivsforskning:
1997 använde den amerikanska sociologen Arlie Hochschild begreppet tredje skiftet för att förklara det emotionella arbete som görs i hemmet och där kvinnan tog största ansvaret.
2017 utvecklade norska sociologen Kristine W. Smeby begreppet i sin doktorsavhandling Mellom hjem og barnehage: Likestilling i det tredje skiftet. Här handlar begreppet även om planering och koordinering av andra skiftet, utöver ett större emotionellt och socialt ansvar.
I den aktuella studien i Kristianstad betyder begreppet ”organisering, planering för och ansvarskänsla för andra skiftet.dra skiftet”.
‒ Jag tror inte att det bara handlar om att ta på sig, utan också att indirekt få uppgifter tilldelade. Många gånger sker det utan att vi reflekterar över det. Vem tar till exempel mötesanteckningarna? Allt det här handlar om en kombination av kultur, kring hur vi är fostrade, men också en skillnad i hur arbetet är upplagt i olika branscher.
I linje med tidigare forskning
Forskarna i Kristianstad, som hittills kartlagt över hundra anställdas upplevelse av arbete och återhämtning på olika sätt, kommer att fortsätta sin forskning. Det går inte att generalisera helt från den aktuella undersökningen, förklarar Ulf Ericsson, men resultaten ligger väl i linje vad annan forskning på området visat. Bland annat har en norsk doktorsavhandling diskuterat kvinnors ansvar för tredje skiftet ur ett liknande perspektiv.
– Det behövs fler studier på andra yrken och branscher. Men jag har fått höra att våra resultat har en väldigt hög igenkänningsfaktor, säger Ulf Ericsson.
Föräldraskap i avtalsrörelsen
I den stundande avtalsrörelsen ställer Unionen också två krav kopplade till föräldraskap, berättar Lina Andersson.
– Dels vi vill se en handlingsplan när man kommer tillbaka från föräldraledighet, för att undvika att småbarnsföräldrar som tar stort ansvar för barn drabbas negativt i karriär- och lönehänseende, vilket oftast är kvinnor.
– Dels har vi ett krav för löneutfyllnad vid vab. Den som är hemma med sjuka barn ska kunna vara det utan att förlora så mycket ekonomiskt. Vi ser också att framförallt föräldrar till små barn, som är de som vabbar mest, anger löneutfyllnad som den främsta faktor som skulle kunna få dem att dela mer lika på vab. Det kommer att gynna jämställdheten.