Tom S Karlsson är docent i offentlig förvaltning vid Göteborgs universitet. Han säger att syftet med new public management har varit att få en bättre kontroll på kostnaderna, men också för politikerna att få en utvärdering och bättre insyn i vad som görs. Men företagiseringen har också inneburit mer administration för sjuksköterskor, lärare och poliser. Den administrativa sidan av den offentliga sektorn har formligen exploderat.
– Det finns siffror som visar att den administrativa delen ökat med 25-30 procent, men kärnverksamheten har inte ökat eller så har den till och med minskat. Dessvärre har bland annat lärarna fått ta en stor del av detta jobb. Möjligheten till vinster i välfärden har tillkommit som en del i att konkurrensutsätta verksamheter. Många hävdar att det är negativt, säger Tom S Karlsson.
När medborgare blir kunder förändras relationen
Han har bland annat skrivit boken “New Public Management – ett nyliberalt 90-talsfenomen” och har en bakgrund som ekonom och disputerade i företagsekonomi. När människor går från att vara medborgare till att bli kunder förändras något, menar han. 
– Föräldrar och elever blir då kravställare i skolan och börjar ställa krav som att det är en affärsrelation. Det är en problematisk utveckling. De har ett maktmedel i form av skolpengen som de kan “flytta” genom att välja en annan skola till sitt barn om de inte tycker att de får det de vill ha. Man plockar resurser från skolan vilket gör skolan väldigt sårbar. Skolan tvingas att bli mer marknadiserad och lärarna tvingas på grund av hård konkurrens om eleverna att delta mer i marknadsföring av skolan.
Tom S Karlsson säger att det kan ske exempelvis genom att lärarna inte vågar kritisera skolan även då det kan vara befogat eftersom de vet hur hård konkurrens det är om eleverna.
Men ett decennium av tillit hoppas jag på, det behövs för de som arbetar i dessa verksamheter är så slitna
Varför går inte den offentliga sektorn att styra som ett företag?
– Den enklaste förklaringen är att organisationslogiken skiljer sig åt. Målet för den offentliga sektorn är i första hand att realisera politik och förverkliga den välfärd som det bestämts om. De finansiella resurser som kan tillförskansas i former av intäkter eller rent av vinster blir ett medel för att realisera målet. För privata, vinstsyftande verksamheter är det annorlunda. Här handlar det om att målet för verksamheten är att skapa vinst. Hela dess legitimitet ligger i att de ska kunna överleva på en marknad. Verksamheten blir då medlet för att kunna realisera det målet. Att styra mot målet verksamhet är något annat än att styra mot målet vinst.
Hur kommer framtidens lärare och sjuksköterska att arbeta om tio år? New public management är ett samlingsbegrepp för organisatoriska och styrningsrelaterade reformer inom den offentliga sektorn, ofta inspirerade av det privata näringslivet. Det innebär att man har tagit in sättet hur man styr privata företag och applicerat dem på offentlig verksamhet utan att anpassa dem för offentlig sektor. Christopher Hood menade att dessa sju komponenter kännetecknar NPM. Alla behöver dock inte finnas med: 1.Ledning, tydlig ansvarsfördelning 2.Mål, framgångsindikatorer, mätbara målsättningar. 3.Fokus på faktiskt resultat. 4.Decentralisering: uppdelning av offentlig sektor i mindre enheter. 5.Konkurrens 6.Ledningssätt inspirerade av privat sektor. 7.Kostnadseffektivitet.
Faktaruta/New public management
– Det får bli en spekulation, för vi har ju inte forskning på det. Men det finns en tillitsreform i Sverige. Den går ut på att de som arbetar inom en verksamhet är bäst på den. Jag tror att vi kommer att få se en tillfällig övergång till mer tillitsbaserad styrning, man litar mer på de som är i verksamheterna. Sedan tror jag successivt att de som är ansvariga för offentlig sektor det vill säga politiker kommer att kräva mer information om det som händer i deras egen plattform. Det kommer att driva på dokumentationskraven, kontrollen, utvärderingen och så kommer vi att hamna i samma läge som vi är i dag. Men ett decennium av tillit hoppas jag på, det behövs för de som arbetar i dessa verksamheter är så slitna.
Du säger att medborgarna började kallades kunder, men kan de inte snarare sägas ha blivit kunder i och med marknadiseringen?
– Det är egentligen inte uppställandet av marknaden i sig som gör detta utan just att vi får möjlighet att påverka hur resurserna ska användas. I dag vet vi vad den offentliga sektorn kostar, det gjorde vi inte i 1960 och 1970-talets Sverige. New public management har medfört en större medvetenhet om kostnader.
Dokumentation och administration drivs fram av politiker
På senare år har fler röster lyft fram baksidan av new public management. Från forskningens håll har företagiseringen av offentlig sektor kritiserats från 90-talet och framåt, men det var först i och med journalisten Maciej Zarembas artikelserie om ekonomiseringen av vården i DN 2013 som new public management blev ett begrepp som allmänheten började använda och känna till.
Ett problem med new public management, menar Tom S Karlsson, är att det ibland inneburit att politiker har blivit mindre styrande av verksamheter och att chefer blivit mer styrande.
– När man har separerat dessa professioner mer får politikerna svårare att förstå vad som har hänt i verksamheterna. Dokumentationen och administrationen har drivits fram för att politikerna ska kunna visa att förändringarna har gjorts och administration och dokumentation har lämpats över på välfärdsarbetarna som exempelvis lärare och sjuksköterskor
Kan vi gå tillbaka till hur det var tidigare?
– Nej, det har jag svårt att se att vi skulle kunna. Det är klart att med god vilja och så kan allt åstadkommas. Men vi ser mycket sällan att reformer ”rullas tillbaka”. Det som är mer vanligt är att ny styrning läggs ovanpå befintlig, vilket medför att vi får många olika lager av styrning i verksamheter. Ibland kommer den styrningen också att motverkas av annan styrning, vilket gör det hela till en svårmanövrerad fråga.