Magnus Hermansson har jobbat som sjuksköterska i 19 år och är i dag förtroendevald på heltid i en sjukhusförvaltning inom Västra Götalandsregionen som innefattar Norra Älvsborgs länssjukhus och Uddevalla sjukhus. Den kallas kortfattat för NU-sjukvården och är en av fyra sjukhusgrupper i Västra Götalandsregionen.
Magnus Hermansson tycker att hans och kollegornas arbete förändrades i början av 2000-talet.
– Då började man räkna och mäta mer. Först följsamhet kring hygienregler och trycksårsmätningar. Sedan tittade man på köer och tider för återbesök. Man blev tvungen att räkna pinnar. Kravet på ett större personligt ansvar påverkade sammansättningen på enheterna. Man la fokus mer på produktionen och professionen kom i konflikt med produktionsmålen.
I Magnus yrke som sjuksköterska handlar det ytterst om att rädda liv.
– I vår typ av organisation är basen kunskapen som personalen besitter och hit hör till exempel sjuksköterskor och läkare. Hos dem ligger kunskapen om vad som är bäst för patienter. Får man då en styrning uppifrån att man ska ge bästa möjliga vård till lägsta möjliga pris blir det svårt att veta vad som är good enough. Då krockar ledningens krav och professionens krav och det blir en samvetsstress.
En av fyra sjuksköterskor överväger att byta jobb
Enligt en undersökning som Novus har gjort funderar var fjärde sjuksköterska på att byta jobb och 7 procent överväger att lämna vården helt och hållet.
– Man vet att man skulle göra ett bättre jobb om man skulle ha färre patienter och mer tid. Det driver många sjuksköterskor att sluta. Samvetsstressen som uppstår när professionskravet och produktionskravet krockar leder också till ett avstånd mellan chefer och medarbetare. Sjuksköterskor får upplevelsen att ledningen inte har ryggen på dem, inte förstår de krav man har på sig, säger Magnus Hermansson.
Rent konkret har sjuksköterskorna fått fler register som ska följas och dokumentationsbördan har ökat, tycker Magnus.
– Under mina 19 år så kan jag se att man dokumenterar mer i dag. Vissa saker kan vi mäta som att det i dag går snabbare med byte av en höft, men den gamla sköra, multisjuka tanten, där har vi inte fått metoder för hur det ska gå snabbare.
Vi minskade administrationen och ökade upp effektiviteten när vi vaccinerade vårdpersonal. Vi gjorde en förenklad löpandebandprincip för att bli mer effektiva.
Statusen för yrket som sjuksköterska och lärare har också minskat menar Magnus Hermansson.
– Lönerna har halkat efter. Förr hade läraren högst status i byn, men det har ändrat sig. Både lärare och sjuksköterskor har fått mer att göra. Det har blivit fler elever och fler patienter per lärare och sjuksköterska.
Han menar att det går att minska på administrationen. Ett exempel på det är när sjukvårdspersonal inom Norra Älvsborgs länssjukhus och Uddevalla sjukhus har vaccinerats mot covid-19.
– Vi minskade administrationen och ökade upp effektiviteten när vi vaccinerade vårdpersonal. Vi gjorde en förenklad löpandebandprincip för att bli mer effektiva. Men det är klart att administrationen har sin plats för patientsäkerheten, men den tar tid. Men skalar man av administrationen så kan man öka upp volymen.
Magnus Hermansson menar också att det är viktigt att förstå sjukhusledningen om han ska kunna vara effektiv i sitt arbete.
– Anställda i kunskapsorganisationer är ofta svårstyrda. De är högutbildade med arbetsuppgifter som kräver självständighet och flexibilitet. Att vara chef i sådana organisationer är inte det lättaste.
Magnus Hermansson tillägger:
–Vi sjuksköterskor och lärare gillar för den delen inte att bli styrda. En professionell organisation regleras vanligtvis av standarder och regler som är organisationsöverskridande och branschgemensamma. Om ledningen inte upplevs förstå vad som är bäst för patienten, kan ju patienten riskera att fara illa. Det är ganska talande för varför det kan finnas ett motstånd mot new public management.