Utredning föreslår mer algoritmbaserad myndighetsutövning Regeringens särskilda utredare Marianne Eliason föreslår att kommunallagen ska ändras för att öppna dörren för en utvidgning av algoritmbaserad beslutsfattande.

Utredning föreslår mer algoritmbaserad myndighetsutövning

Automatisering Regeringens särskilda utredare föreslår att kommunallagen ska ändras för att möjliggöra en utvidgning av det algoritmbaserade beslutsfattandet inom landets kommuner och regioner. Detta möter skarp kritik från SSR som anser att förslaget öppnar upp för kommunalt godtycke och ett urholkande av offentlighetsprincipen.

När det kommer till automatiseringen av arbetet inom den offentliga sektorn ligger Trelleborg sedan några år tillbaka i framkant av utvecklingen.

Där förhåller det sig nämligen på det viset att efter det att en handläggare först fattat beslut om att försörjningsstöd ska betalas ut, överlåts sedan bedömningsarbetet månad för månad åt man kallar en ”digital medarbetare”. Det vill säga en algoritm.

Intresset för vad som kallas Trelleborgsmodellen har varit stort från kommuner runt om i landet, eftersom de digitaliserade biståndsansökningarna innebär att medborgare får snabbare besked och att behovet av socialsekreterare minskar i biståndsbedömningen.

Men som Arbetsvärlden tidigare skrivit har detta blivit föremål för kritik.

I Kungsbacka, där digitaliseringen genomförts med Trelleborg som förebild, sade exempelvis 12 av 16 socialsekreterare upp sig i protest mot införandet.
Detta eftersom de var av den meningen att en robot inte är lämpad att göra individuella bedömningar av medborgarnas behov, och för att denna åtgärd flyttade fokuset från det sociala arbetet till ett renodlat arbetsmarknadsperspektiv.

Vägrar att lämna ut koden

Därutöver anmäldes Trelleborgs kommun 2019 av Akademikerförbundet SSR, eftersom kommunen vägrat att lämna ut koden till algoritmen. Detta med hänvisning till att det skulle vara ett brott mot sekretessen som omgärdade affärsförbindelsen med utvecklaren.

SSR:s chefekonom Simon Vinge hävdade i sin tur att det ligger i allmänhetens intresse att informeras om vilka parametrar som ligger till grund för om en begäran om ekonomiskt bestånd avslås eller bifalles.

I vilket fall som helst har det rått oklarhet om lagstiftningen verkligen stöder denna typ av automatiserat beslutsfattande inom kommunala verksamheter.

Automatiserandet av rutinärenden att frigöra tid för våra medlemmar

Enligt förvaltningslagen är nämligen denna typ av delegation av beslutfattande lagenlig (och myndigheter som Skatteverket och Försäkringskassan använder sig också av automatiserat beslutsfattande) medan kommunallagen skapar hinder för detta.

Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) ser dock stora fördelar med möjligheten att automatisera administrativa uppgifter inom kommunala och regionala verksamheter, i och med att det skulle effektivisera förvaltningsmyndigheternas arbete. 2019 översände SKR så en hemställan till regeringen där man begärde en ändring av kommunallagen för att möjliggöra en omfattande automatisering.

Kommunerna ska själva fatta beslut

Som svar på detta tillsattes förra året av regeringen en särskild utredning, ledd av Marianne Eliason, för att undersöka möjligheterna till att jämka samman förvaltnings- och kommunallagstiftningen.

Nu har utredningen, ”En väl fungerande ordning för val och beslutsfattande i kommuner och regioner”, presenterats och i denna föreslås att regeringen ska gå SKR till mötes och införa en ändring i kommunallagen.

Slutsatsen som Marianne Eliason drar är att automatisering bör tillåtas i alla typer av ärenden där beslutanderätten från en instans till en annan kan delegeras – till exempel beslut om huruvida ett barn ska beviljas plats på en förskola eller om tillstånd att använda färdtjänst. Eller om socialt bistånd ska beviljas.

Marianne Eliason anser att det är kommunerna själva som ska avgöra vilka typer av beslutsfattande som kan automatiseras, även om utredaren anser att vissa beslut också fortsättningsvis kommer att behöva fattas av människor.

Vidare slår hon fast att en lagändring inte skulle innebära en försämrad insyn i de kommunala verksamheterna eller inverka menligt på offentlighetsprincipen eller innebära en ökad av rättsosäkerhet för de människor som kommer i kontakt med myndigheterna.

Går på tvärs med offentlighetsprincipen

SSR:s chefsekonom Simon Vinge, som anser att automatisering under rätt förutsättningar kan vara ett nyttigt hjälpmedel, är i stora drag besviken på utredningen, som han säger att hans förbund väntat sig betydligt mer av.

Han säger att utredningen inte besvarar frågan om hur automatiseringen ska gå till eller hur transparensen inom förvaltningsmyndigheterna ska bibehållas, mot bakgrund av att Trelleborgs kommun anser att algoritmkoden är att betrakta som en affärshemlighet.

Det här är en fråga som är för komplicerad för att man bara ska kunna lajka den

– Om man ser till Trelleborg så följer de ju varken offentlighetsprincipen eller GDPR, och hur kan man bara luta sig tillbaka och anta att andra kommuner inte också kommer att rucka på detta?

– En algoritm är inte en människa och så länge vi inte får tillgång till de koder som reglerar dem kan vi inte veta på vilka grunder de fattar sina beslut. Så det måste finnas en tydlig reglering av det här, och ansvaret för utformandet av det automatiska beslutsfattandet måste tas av staten.

Kan frigöra tid för kvalitativt arbete

Farhågan att en utebliven reglering av det automatiserade beslutsfattandet kan leda till kommunalt godtycke delar han med Visions förbundsordförande Veronica Magnusson.

Hon säger att det är viktigt att hennes förbundsmedlemmar får insyn i hur besluten fattas av algoritmerna och att man som medborgare ska kunna följa besluten och ytterst kunna få sin sak prövad av en professionell myndighetsutövare.

Men i grund och botten är hon positiv till den föreslagna lagändringen.

– Jag har själv jobbat med försörjningsstöd och jag tror verkligen att man kan använda sig av digitaliseringen och ny teknik för att göra arbetet bättre, och ge bättre service till de människor som vänder sig till kommunala myndigheter, säger Veronica Magnusson och fortsätter:

– Genom automatiserandet av rutinärenden kommer mer tid att frigöras för våra medlemmar, så att de i högre grad kan ägna sig åt vad de har utbildat sig till, åt att ägna sig åt kvalitativt arbete och samtal.

Simon Vinge är dock övertygad om att förslaget på sikt kan hota den svenska offentlighetsprincipen.

– Den som tror att man bara kan utvidga automatiseringen och göra tummen upp till ny teknik förstår inte vad saken handlar om. Det är så många som sitter och försöker verka teknikoptimistiska, men det här är en fråga som är för komplicerad för att man bara ska kunna lajka den, säger Simon Vinge.

Kommentera
Kommentera

Kommentera artikeln

Vi vill gärna få frågor, kommentarer och reflektioner om våra artiklar! Arbetsvärlden förhandsmodererar artikelkommentarer, vilket gör att det kan dröja en stund innan din kommentar dyker upp. Håll dig till ämnet, och håll en god ton. Vi föredrar om du anger ditt riktiga namn, men du måste inte.

Nyheter
De viktigaste nyheterna två gånger i veckan